Gå till innehåll

Topplista

Populärt innehåll

Visa innehåll med flest reaktioner på 2019-01-26 i alla kategorier

  1. Vanligen mäter vi inte något med sån precision eller sådan känslighet att de låga halterna i kranvatten spelar någon som helst roll. Så kranvatten och slå ut kvarvarande vattendroppar med en hastig rörelse.
    2 poäng
  2. Apex par mätare (PMK) bytes mot apex salinitet probe med modul eller säljes för 2500. Allt följer med förutom fake stenen, bättre att använda en egen. https://www.neptunesystems.com/pmk-par-monitoring-kit/
    1 poäng
  3. En hel del sps o lps Fraggar för bra priser. Passa på. Aws
    1 poäng
  4. Naturligtvis, vart en hjärnfjärt där
    1 poäng
  5. Jag har inte skördat på de senaste 18 månaderna, så det är ganska individuellt ja. Vad är det för alger du har? Chaeto är det bara att skörda när det är fullt där man har dom. Den ses som harmlös. Caulerpa däremot är lurigt, särskilt om man kör med belysning på timer. Risken finns att den blir sexuell, vad som händer då är att den spontandör till små eller stora delar och då frigörs en mängd nitrat och fosfat, det kan röra sig om timmar och kan således chocka även ett stort system. Personligen har jag alltid sett det som att tritonmetoden, med eller utan refugium, behandlar inte näringsexporten utan den ska man själv hålla koll på. Till exempel så rekommenderar de ju fosfatremover när fosfaten blivit för hög.
    1 poäng
  6. Så i princip om du hittar rätt komponent så borde de bara vara att böja ner benen så de passar i :). En väldigt bra pump med. Har provat väldigt många streamers och tunze måste vara den tystaste pumpen och mycket driftsäker pump. Kör dock med mp40qd nu för jag ville få en egen uppfattning om den. Alltid kul att bara prova nytt ibland hehe
    1 poäng
  7. Jumprarna bestämmer hastigheten på pumparna. Antar att det bara är ett motstånd i dom eller liknande. Det är ett helt gäng som följer med från 12v-24v för att ställa hastigheten. Vet faktiskt inte hur man ser skillnad på dom förutom att de står olika siffror på dom. Men sitter ju någon komponent mellan benen. Undrar om det blir högsta eller lägsta om man drar ur jumpern.
    1 poäng
  8. man får med ett par olika jumprar när man köper dem nya. om jag inte har fel så får du ut olika flöden när du använder de olika jumprarna. 12v lägsta flödet och 24v max. måste vara folk som har jumprar liggandes i sina lådor som du kan köpa för billig peng.
    1 poäng
  9. Säg inte det, tvärtom kan det vara svårt att få jämn belysning med LED. En del akvarister postar bilder på sina PAR-mätningar av sina lampor på olika forum, det kan skilja mycket i olika zoner (och särskilt mellan botten och alldeles under ytan förstås). Kanske man även skulle kunna komplettera med punktbelysning över krävande koraller, jag tror inte alltid man skulle märka av ljusskillnaden med blotta ögat. Ett annat alternativ kan kanske vara att ha olika intensitet på olika lampor t ex dagtid när man ändå inte är hemma.
    1 poäng
  10. Ett förslag är ju Dana Riddle som funderat på och experimenterat med ljus och koraller under väldigt lång tid:
    1 poäng
  11. OK, låt oss räka på ditt akvariums dosering av kalkvatten för att se om det är rimligt i förhållande till din KH-förbrukning. Kalkvattnet innehåller som vid 20 grader C maximalt 1,73 g kalciumhydroxid per liter vatten (troligen något lägre om du har varmare där kalkvattnet förvaras). Detta motsvarar 23 mM Ca2+ och den dubbla mängden OH- (47 mM). Detta betyder att kalkvattnet när det är som mest koncentrerat innehåller 129 dKH alkalinitet och 920 mg/L Ca2+ Ca2+: 40,1 g/mol * 0,023 mol/L = 0,922 g/L Alkalinitet: (1 dKH = 0,17832 mM CO32- = 0,35664 mM OH- =>) 47 mM / 0,35664 mM/dKH = 129 dKH Du har 150 L systemvolym och tillsätter 2 L vatten per dygn (från uppgifter du givit i tråden). Om du doserar dessa 2 L som kalkvatten så är det en spädning av kalkvattnet 75 ggr (150 L / 2 L = 75). D v s ersätter du allt avdunstat vatten tillför du alkalinitet på 1,7 dKH per dygn och kalcium på 12 mg/L och dygn. Detta är rätt högt men också ett teoretiskt värde. Min erfarenhet är att du inte riktigt når dessa värden i verkligheten. Börja dosera med full styrka på kalkvattnet. Se till att inte dosera mer än 0,4 l per omgång (detta höjer ditt pH max 0,2 enheter vid doseringen). Dosera gärna sent på natten/på morgonen då pH ändå är lågt. Mät sedan alkalinitet varje dag under ett par veckor och skriv upp värdet. Börjar det stiga vet du att du doserar för mycket. Min erfarenhet är att alkaliniteten lätt stiger till 8-9 dKH med kalkvatten men sen ökar förbrukningen (kalkstensbildningen, biologisk som ickebiologisk) och det är svårare att få upp högre utan t ex ballingsalter.
    1 poäng
  12. Seneye är nog den vanligaste i hobbyn, och även en från Apogee instruments.
    1 poäng
  13. Precis, en del blir tidvis torrlagda vid lågvatten och överlever då direkt solljus, medan andra (även vissa Acropora) överlever på 100 meters djup. Detta är förstås ytterlighetsfall, de koraller som säljs kommer oftast från relativt grunt vatten, plus att djupintervallet där de trivs som bäst kanske är ännu mer begränsat. I ett akvarium varierar ljusbehovet mycket beroende på ljusfärgen från lamporna, eftersom zooxanthellerna främst är intresserade av specifika våglängder. Begrepp som Action Spectrum eller Photosynthetically Useable Radiation (PUR) tror jag används för att beskriva det senare.
    1 poäng
  14. Vet inte vad det är för några. Fick dem för två år sedan som oansenliga skivor. Kan vara Yuma. Tyvärr har de inte förökat sig men de trivs. MVH Lasse
    1 poäng
  15. Två av mina trogna soldater på bild, resten av städpatrullen håller sig till sina hålor , kommer som små vampyrer på natten. Älskar att sitta på kvällen och studera de innan jag åker till jobbet (jobbar natten ). Så tacksam att jag fick tag i BK Supermarin 250 skummaren ,den är kungen älskar den!!!!!
    1 poäng
  16. Ett år sedan sista vattenbytet! Några bilder 31 månader gammalt rev MVH Lasse
    1 poäng
  17. Jag tycker mig ha sett stärkt röd färg i samband med strontiumtillsats. Men om det har något samband med korallernas välbefinnande har jag inte en aning om. Nickel och zink påverkar hur korallskelettet växer. Och så vidare. Det är bara ett par av de ämnen som brukar tillsättas som inte inverkar vad jag vet. Litium och kanske fluor. Vanadin har ingen betydelse för koraller men för svampdjur. Ett väsentligt problem när det gäller att värdera korallers välbefinnande är att forskarna ser på tillväxt och tålighet mot omvärldsförändringar och parasiter medan akvaristerna nästan bara är intresserade av färg.
    1 poäng
  18. Ctenochaetus strigosus Premnas Lightning maroon par
    1 poäng
  19. Liten uppdatering Äntligen färdig med aquascape Alla stenar på plats i karet. Inritningen på karet är nu klart pågrund av att jag älskar tang fiskar. Så kommer akvariet vara tang dominerat, jag vet att dem brukar vara aggressiva mot varandra. Kommer att vara en riktig utmaning. Min favorit tang (Gem tang) kanske i framtiden kommer man ha råd med en sådan. Lite bilder: Vänster sida Höger sida Helheten Uppifrån
    1 poäng
  20. Arbetet med akvariet fortsätter i långsamt takt, alla problem som: Pumparna börjar bli inkörda, och mycket tystare. Fyllt vatten upp till 70% i akvariet, golvet verkar än så länge ganska stabilt. Nästa vecka kommer jag fylla upp till 100%, och testa den andra pumpen (returpumpen) Fixat så att refugium blivit helt ljudlöst, klarar 10.000 L/h galant, fast jag kommer att göra själva akvariet 15 cm högre, tycker att som det ser ut just nu så har jag för liten marginal ca 5 cm till toppen. Tyvärr så var jag tvungen att flytta alla gångjärn till dörrarna för att kunna stänga dörren utan att krossa glaset i sumpen. Hade det i beräkningen när jag beställde sumpen. Så jag vet inte vad som gick snett, men nu är det fixat, med 1 cm marginal. Nu så är nästa steg att fixa med elen och alla kablar från kringutrustningen, lite jobbigt när alla grejer inte är inköpta än, men man får improvisera och göra ett försök. Lägger ut en ny video som man har lite koll på läget och alla framsteg med akvariet. Hoppast ni haft en bra helg
    1 poäng
  21. Uppdate: Sakta ,sakta framåt allt pvc arbete klart ,färdigt för vatten test Vatten test,man blir lite pirrig i magen !!!!!!!!! några bilder från sista veckorna under pågående arbete med akvariet.
    1 poäng
  22. Low Tech, High Bio Nano akvarium med fokus på mjukkoraller Förord En katt kan flås på många sätt, det är ett ordspråk som många känner till. Vad gäller saltvattensakvaristik så verkar det dock inte vara ett gällande talesätt – här tenderar vi att bara tala om den enda rätta och saliga vägen. Det här akvariet är inte Sveriges häftigaste akvarium, inte Sveriges färggrannaste akvarium och definitivt inte Sveriges dyraste saltvattensakvarium. Det är dock ovanligt eftersom det delvis bygger på en annan filosofi än den gängse idag men metodiken är lätt och förståbar. Jag hoppas att jag med denna artikel får många sötvattensakvarister och andra att starta sitt första saltvattensakvarium i liten skala utan all dyr utrustning och sedan allt eftersom kunskapen och aptiten växer utveckla sin hobby. Bakgrund Jag är gammal som gatan, 58 år och min akvaristiska bana började på allvar kring 1973. Då har jag glömt det akvarium vi hade hemma i början på sextiotalet. Jag har också glömt alla de timmar jag stod och fiskade i knottsvärmarna uppe vid vår sommarstuga i Simsjön utan här börjar jag min fiskliknande bana i och med att jag flyttade ner till Hängmattan i Göteborg och blev granne med Majornas Zoo. Där klev jag in och köpte ett 30 liters kittat stålakvarium för min första skatteåtebäring någonsin. Sen frågade jag om de hade munruvare, för det kom jag ihåg från mitt akvarium på 60-talet. Ägaren tittade på mig som jag kom från en annan planet och gjorde en gest med handen och pekade på akvarium efter akvarium av färggranna ilskepottor och sa att det är de allihopa. Jag hade börjat min bana mitt i Malawivågen. Nå det blev lite ”Svenssonfisk” och akvariet hamnade i den tidstypiska Nissehyllan från Ikea med adress 1 våningen i ett landshövdinghus (stenfoten, fotogenkamin och bara kallvatten, toa på svalen var det också). Nåväl fiskarna trivdes och galenskaperna bara fortsatte. Nästa inköp var det otroligt stora, silikonlimmade glasakvariet som reades ut. Det var på otroliga 80 liter. Där lyckades man knö ner några fjärilsciklider ihop med svärdbärare och annat. Sen den där otroligt roliga fisken som liknade något urtidsmonster (monster stämde) – påfågelsciklid hette den visst. Nu började min blivande fru (konstigt nog är det min nuvarande också) göra sin stämma hörd och vurmade för den här lilla skönheten. Den kom hem och efter några dagar började jag ana oråd i och med att jag för andra gången fick plocka upp en brunröd fisk ur matburken. Den blev nämligen så ivrig när den såg matburken att den tog ett skutt upp i mathålet. Fortfarande tyckte min fru att den var gullig men ändrade sig efter ett tag när plötsligen påfågeln tydligen hade övertygat en fjärilciklid att simma in rakt i munnen så att bara stjärtfenan stack ut. Nu hade ju i och för sig vansinnet kunnat stoppas men min kära fru gjorde nu det avgörande misstaget att säga att Tropheus moorii var det vackraste hon sett i fiskväg. Nu accelerade det ordentligt till att resultatet blev att 1980 när min då 3 åriga dotter vid ett besök på Herkules Zoo förnumstigt säger till en äldre herre och hans son när de inte riktig vet vad det är för fisk som är så vacker prickig. – Det är en duboiseeee – så det så. Ja saltvatten ja. Kring 1978 var det någon som sa att ett saltvatten på 60 liter går ju inte att ha så givetvis var man ju tvungen att kolla detta. I två år stod sedan ett 60 liters saltvattensakvarium med bottenfilter och ett Eheim ryggsäcksfilter, cylinderros, nån damsel, putsarräka och favoriten nummer ett – en höhäst (dottern var 2 år och grundlade ett hästintresse här). Efter detta har jag hunnit med ett antal oväsentligheter i livet i fiskarnas tecken och arbetat med fisk på professionell basis. Under många år hade jag inga akvarium hemma – jag hade nog av att vada i 15 ton ål, jaga snabba gräskarpar (vet ni att en gräskarp med en ansats på 2 meter kan hoppa över två tvåmeters fiskodlingsbaljor och landa i den tredje?) och annat romantiskt fiskodlingsarbe. I mitt jobb på Stensunds Folkhögskola så hade jag flera akvarium på 20 till 40 kubik på jobbet, allt annat var bara smått. Här hade vi också ett riktigt skitvatten bokstavligen talat eftersom Stensunds Aquaculture i alla broschyrer hade ordet waste water mellan Stensund och Aquaculture. Vi använde skolans avloppsvatten med andra ord När jag började på Universeum så har man det optimala akvariet på 1400 kubik. Att då tänka sig ett akvarium på 3-400 liter hemma blir ju bara fjuttigt… här kunde ju allt stoppa. Men för tre år sedan var det någon som än en gång sa det typiska Blekingska uttrycket – Det gaur inte. Det yttrades framför ett 27 liters Aquatic Nature paradis akvarium. Jag vet inte men dessa tre ord brukar skapa någon kemisk process i mitt huvud som inte går att stoppa. Och på den vägen är det. Start och teknik Akvariet är ett 57 liters Clown Hotell som är lite ändrat. I grundutförande så innehåller detta kompletta akvarium både skummare och UV-C lampa. Efter några försök att få skummaren att fungera bra (den stoppade efter 4 månader) så beslöt jag att slänga ut den och bara köra med biologisk filtrering. För att göra akvariet snyggt att titta på beslöt jag mig för att använda Back to Naturemoduler och att använda en av dem som avrinningskammare. I den högra modulen som också är avrinningskammaren var det tänk att det skulle ligga sand från botten och upp till ca 8 cm från ytan och på så sätt bilda en så kallad djup sandbädd av den typ som jänkarna kallar ”remote DSB”. På grund av att det inte gick att stänga de nedre luckorna till sumpen ordentligt så försvann tyvärr en del av sanden in i sumpen och fick sugas upp. Bilden nedan visar hela konstruktionen innan jag slängde ut skummaren och ersatte den med mer biobollar. Den tolfte september förra året (2007) startade jag mitt kar. Jag brukar starta mina kar på ett alldeles speciellt sätt som avviker från många andras åsikter. Jag brukar fylla på vatten och lägga i det mesta av den levande stenen jag skall ha dag 1. Jag brukar se till att jag får ganska nyinkommen sten, den brukar innehålla mest godbitar. Dag två startar jag med en tålig fisk. Under flera år var denna sammetsclown (Premnas biaculeatus) min startpilot. I och med att jag stoppar i denna fisk börjar jag att tillsätta bakteriekultur, inte vilken som helst utan de sorter som innehåller nitrifierare. Jag brukar använda Seras NitriVec och jag ger startdosen (20 ml per 100 liter) varje dag i tre veckor. Har jag ett annat kar igång så brukar jag krama dess filtersvamp en gång om dan och tillsätta detta ”klegg” till mitt nya akvarium. Gör man det så får man in även vanliga nedbrytarbakterier och de hjälper till att göra vattnet mer biologiskt riktigt. Om jag inte har tillgång till detta så brukar jag dag 5 sätta till en kapsel per 50 liter av Tetras Bacterozym. Dag 7 sätter jag normalt in lite kaliumnitrat, detta brukar hindra den annars obligatoriska cyanoblomningen. Under hela denna tid matar jag otroligt lite. Den första veckan ger jag bara ett tjugotal vuxna, frusna artemia var tredje dag, vecka två får fisken samma mängd varannan dag och vecka tre kan det bli varje dag. Efter 10 dagar brukar jag försöka etablera lite koraller, normalt har jag då haft den obligatoriska kiselalgblomningen som motverkas genom att redan kring dag 5-6 etablera en städpatrull av snäckor och eremiter. I mitt fall så använde jag ca 5 eremiter och ca 10 snäckor. Jag försöker alltid få tag på olika arter. Här under är karet den 28/9 2007 Till höger – under clownen – finns början på en av mina stjärnpolyper. Man ser även här att grönalgerna inte har börjat att etablera sig ännu, bakgrunden är fortfarande i BTN:s naturliga färg. Makroalgen är en rödalg som jag lyckats med att hålla i två år nu – fick med den in via en levande sten. På bilden under här – den är tagen den 19/10 så ser man tydligt att grönalgerna har etablerat sig kraftigt, men att de hålls i schack av mina betare, framförallt snäckorna. Bredvid den första stjärnpolypen finns även en annan typ som snarare får räknas till gorgonierna. Denna korall har vuxit enormt och täcker nu nästan hela baksidan som vi kommer att se längre fram. På nästa bild så ser man en av de Ricordea yuma korallerna jag skaffade och en okänd typ av skivanemon (längs ner) som senare kom att överraska något enormt. Man kan också se en liten koloni av Xenia spp samt en Sinularia spp. Karet fick tugga och gå under ett antal månader och i februari 2008 hade det utvecklats ganska bra. Stjärnpolyperna började klättra och de två Ricordea Yuma jag har började att växa ordentligt. I maj tröttnade jag på min skummare och slängde ut den och installerade i stället en 1000 liters EHEIM kompakt i sista facket. Den pumpen drar nu vattnet genom samtliga fack som är fyllda med filtersvamp och biobollar. Under sommaren har karet bara stått här, jag har bara bytt vatten (20 liter) en gång i månaden, matat varje dag (nästan) och fyllt på avdunstat vatten. Jag använder inte kalkvatten eller några tillsatser förutom lite på sista tiden som jag återkommer till senare. Den optimala perioden för vattenbyte är nog annars varje vecka men jag har varit lite lat den sista tiden. Nu – ett år efter starten börjar det likna något och bilden härunder är tagen i början på augusti i år. Fiskar Som ni förstår så är det bara små fiskar som man kan ha i ett så litet kar som 57 liter. För närvarande går det 4 fiskar av tre arter i karet. Jag har två odlade neon gobies (Gobiosoma oceanops). Dessa brukar räknas som putsargobies och idag när jag tillbringade ett par timmar med att försöka fota dessa snabba saker så såg jag detta beteende flera gånger på en gul clowngobie (Gobiodon citrinus). Jag lyckades inte fota själva förloppet men bilden under visar själva ”inflygningen” till putsningen. Citrongobien är en av mina favoriter, just denna kommer från SriLanka och det tog ett tag innan den blev ordentligt fin. Den är ganska skygg av sig men akvariet står i ett rum där vi sällan är så det kan bidra till beteendet. Idag när jag satt framför med kameran och avvaktade så var den framme ganska ofta för att kolla in läget. Här till exempel verkar den fråga varför korallen dragit ihop sig. Den tredje arten jag har trodde jag aldrig jag skulle kunna fånga på bild, men det gick till slut. Detta är en mycket försiktig general som oftast finns i sin grotta och bevakar omgivningen. Jag fick också en ganska bra helhetsbild på denna ”bicolor blennie” Ecsenius bicolor. Lägre djur De andra djuren som för närvarande finns i akvariet är några snäckor, några eremiter och några pods samt borstmaskar. En av eremiterna är den lilla blåbenade Clibanarius tricolor som lever i Karibien och den samsas bra med sin lite större släkting Calcinus elegans. Nedan syns en liten Clibanarius tricolor som kliver omkring i en skog av en Gorgonialiknande korall. Den större varianten Calcinus elegans är nog en av de klumpigaste eremiter jag känner till. Den försätter sig hela tiden i olika situationer. Här har den fastnat mellan en sten och glaset. Det tog en halvtimme innan den var loss. Mina planer framåt inbegriper att införskaffa åtminstone en pepparmintsräka så kanske jag blir av med den lilla glasros jag haft hela tiden (utan att den spridit sig faktiskt). Eventuellt så tillkommer ytterligare en räka. Koraller I detta kar har jag uteslutande mjukkoraller från skivanemoner till stjärnpolyper. Bilden under här visar en Discosoma spp och en sk Hairy mushroom . Jag har även två jättelika exemplar av något som kom från Vietnamn som Ricordea yuma, om det är denna art vet jag inte, men den har två munnar och har i detta akvarium blivit väldigt vackert grön. Det är ett av de ställen som mina neongobies älskar att befinna sig på. I karet finns många fler koraller och bäst ter sig en helhetsbild. Flera bestånd av sinularia spp och olika former av skivanemoner trivs sida vid sida. Jag har inte haft några större problem med dessa koraller utan de har vuxit på och förökat sig och av den röda discosoman tog jag ett större moderdjur och finhackade samt spred ut det över akvariet när det var nystartat. Nu kommer det upp lite skivor både här och där. Den vackraste av korallerna är en skivanemon av okänd art som växt till sig i frontdelen av akvariet. Jag har också en rödalg som jag vårdat ömt i flera år i olika akvarium. Rödalger är väldigt lämpliga makroalger eftersom de växer relativt långsamt och inte blir riktigt samma pest som olika Caulerpor kan bli. Tillsatser/skötsel Detta akvarium kräver väldigt lite skötsel. Det blir ett vattenbyte i månaden (ca 20 liter), påfyllning av dunstat vatten varannan dag. Under sommaren har jag haft huven lite tillbakaskjuten för att öka avdunstningen och på det sättet kyla. Precis som när det gäller allting annat så svär jag i kyrkan genom att använda Göteborgs kranvatten i stället för RO. Jag har mätt fosfat en gång nu i höst och det var högt (1.5 ppm som fosfat) men eftersom allting ser bra ut och det växer och att jag inte ser några skräpalger så har jag inte åtgärdat det. Om jag skulle åtgärda detta så skulle jag göra lite tätare vattenbyten under någon månad. I ett så här litet kar vill jag inte använda en järnbaserad fosfatremover, möjligtvis någon aluminiumbaserad om jag skulle vara tvingad till det. Jag har lite på försök hållit inne med vattenbytena men optimalt är nog att byta ca 20 liter i veckan, eventuellt lite mer Under de senaste två månaderna har jag använt Mr Polls X (jag brukar kalla denna salubrinluktande vätska för extra allt) och det har betytt en del för korallerna som blivit vackrare än någonsin. Jag har dock inte mätt fosfaten sedan jag började med detta. PH är det normala 8-8,3 och salthalten 33-34 promille. Framtidsplaner Det här akvariet skall få flytta ner till Skåne snart (när ni läser detta kan flytten redan vara överstökad) och där kommer skötseln att vara ungefärligt likadan. Saker som jag skulle gjort annorlunda Ja – det var synd att jag inte lyckades med att skapa en ”Remote Deep Sand Bed” i mitt ytavlopp och sedan skulle jag ha insett att ”det går lika bra utan” skummare redan från början. Sådana här små kar fungerar stabilt med bara biologisk filtrering av sötvattenstyp. Den måste dock vara mer överdimensionerad än för motsvarande sötvattensstorlek eftersom nitrifikationen går långsammare i salt jämfört med sött vatten. Efterord Det är många som förfasar sig över mitt sätt att starta dessa små kar. Jag följer inte på något sätt några heliga regler utan; 1) Introducerar en tålig fisk redan dag 1 eller 2, 2) Jag går in med ett bakteriepreparat för nitrifikation varje dag i tre veckor eller ympar in skit från ett redan fungerande akvarium varje dag. 3) Jag matar ytterst sparsam i början – bara mat var tredje dag den första veckan (och då väldigt lite). Jag brukar bara använda frusen stor artemia de första 3 veckorna. 4) Jag kör full belysningstid ända från början. (lysrör). 5) Jag introducerar städpatrullen redan kring dag 3 och då så många olika arter av snäckor och eremiter jag kan hitta. Gärna ett tiotal snäckor och lika många eremiter (små). 6) Jag introducerar de första mjukkorallerna efter ca en vecka. 7) Jag går in med nitrat kring dag 5 – 7 – bara ett antal ppm men ändå. 8) Jag använder ett sötvattenspreparat (Tetras Bactozym) om jag inte har tillgång till skitigt grus från något tidigare startat akvarium. 9) Jag byter inte vatten förrän efter ca 3 veckor Det finns ju givetvis en tanke bakom det här – nitrifikationen skall komma igång så fort det bara går – det tar bort risken för ammoniumbildning (och därmed fri ammoniak) . Produktion av mikroalger skall också komma igång så fort som det bara är möjligt, men då behövs det ”skördare” också – det är städpatrullen. Med dessa riktlinjer har jag startat åtskilliga kar utan några som helst algproblem vid uppstarten. Jag har fått lite problem i mitt Red Sea efter 1,5 år och de började när jag skulle vara duktig och sänka fosfatnivån och använde järnbaserad fosfat remover. Efter de första tre veckorna så bör man byta vatten varje vecka – mellan 20 och 40 %. I mitt Clownhotell byter jag 20 liter i veckan (två hinkar) när jag sköter det fullt ut som jag tycker det bör skötas – då behöver jag heller inte bekymra mig om tillsatser eller saker som tar bort olika ämnen så länge jag håller mig till mjukkoraller och ett fåtal stenkoraller typ långpolypiga. När latheten tar över hand och jag bara byter en gång i månaden så blir det gärna 3 hinkar och så lite tillsatser i mellanperioden. Polls extra har visat sig fungera bra. Diskutera vidare om artikeln här. Artikel skriven av : Lasse Forsberg Foton : Lasse Forsberg [ATTACH]28090[/ATTACH]
    1 poäng
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Skapa Ny...