Gå till innehåll

Bygert

Nationell Saltvattensförening
  • Antal inlägg

    1 550
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

323 Excellent

Profilinformation

  • Förnamn
    Anders
  • Stad
    Karlstad
  • Akvarievolym
    180 varmt 720 kallt

Senaste besökare till profilen

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Bygert

    Putsarfisk klarar spegeltestet

    Om en putsarfisk klarar testet därför att den vet att fläckar är intressant medan hunden misslyckas därför att en fläck är inget den bryr sig om så är ju det en brist i upplägget. Blir säkert fler intressanta försök framöver, det är ju det som är spännande med oväntade resultat att det kan ge nya infallsvinklar. Frågan om hur det är etiskt att behandla en fisk är ingen anledning till att inte forska. Däremot kan det ju bli tvärtom, att forskningen påverkar hur man ser det som etiskt försvarbart att hantera fisk. En del gamla argument, som att fiskar inte regerar på smärta och att de inte har nåt långtidsminne, de är ju borta nu. Det kan ju ge anledning att omvärdera en del sätt att hantera fisk.
  2. Bygert

    Putsarfisk klarar spegeltestet

    Jo, firren måste ju på nåt sätt snappa upp att den där fläcken inte ska vara där. Onekligen en intressant fråga hur den kan veta det. Det där med skillnaden mellan människor och djur är ju också intressant, Man har ju efterhand hävdat olika saker som skulle särskilja djur från människor, t ex att människor är de enda som använder verktyg. Nå, det sprack ju, då är ju åtminstone människor de enda som tillverkar verktyg hävdade man då. Och så sket sig ju det också och så vidare. Nu har man tydligen visat att bin kan läras skilja på plus och minus och lösa enkla räkneuppgifter så det blir allt värre att hitta nån enda särskiljande egenskap mellan människor och djur. Men när det gäller just de här fiskarna, många har ju hävdat att fiskar är skäligen simpla och att de alltså inte behöver behandlas särskilt omsorgsfullt. Man har ju t ex envist påstått att guldfiskar har tre sekunders minne och att de alltså inte far illa av att vara i en skål eftersom de ändå inte minns var de var nyss. Att man kunnat lära guldfiskar olika tricks som de kunnat minnas i månader stör ju den teorin. Har fiskar nån slags självmedvetande så ställer det ju till det än värre för de som menar att fiskar kan man behandla lite hur som helst, de är ungefär lika medvetna som krukväxter. Efterhand så punkteras ju en del som vi förutsatt om hur det egentligen står till inne i hjärnan på olika djur. Det kan man ju bli upprörd över, eller tycka att det är riktigt spännande. Jag tycker det är spännande och tror inte det är färdigt än, det kommer säkert mer som ifrågasätter etablerade sanningar.
  3. Bygert

    Putsarfisk klarar spegeltestet

    Ska också sägas att fiskar med prick men utan spegel inte gjorde några ansatser att klia sig. Går inte att förklara med att fläcken skulle ha irriterat på nåt sätt alltså.
  4. Bygert

    Putsarfisk klarar spegeltestet

    Om fisken hade riktat putsarbeteende mot spegeln hade det inte varit ett godkänt spegeltest. I så fall har ju djuret inte förstått att det är sig själv som det ser i spegeln. Det intressanta är att fisken simmar bort från spegeln och försöker skrapa bort fläcken mot en hård yta. Rimligen har den då in nån slags bemärkelse förstått att det är sig själv den ser i spegeln och som en följd av det har den ju i så fall nåt slags självmedvetande. Det resultatet var uppenbarligen inte populärt i alla kretsar, det var tydligen inte önskvärt att få det utfallet. Näst intill att man kritiserar att man gjort försöket eftersom man inte gillar utfallet.
  5. Bygert

    Putsarfisk klarar spegeltestet

    Just det jag tänkte lägga in. Men en liten sammanfattning av vad det gäller kanske inte skadar då. Spegeltestet är ett klassiskt test. Man sätter obemärkt en prick på ett djur och låter det se sig i spegel. Om djuret då börjar krafsa på pricken så tas det som bevis för att djuret förstår att det ser sig själv i spegeln och att det alltså har ett slags självmedvetande. Tidigare har bara de mest intelligenta djuren som primater, kråkfåglar, delfiner, elefanter och kanske nån till klarat testet. T ex så pass smarta djur som hundar har inte klarat av detta. Och nu alltså putsarfisk. Och man har gjort ett antal test som borde utesluta en del felkällor, annan fisk med prick, prick på spegeln osv. Det verkar som fisken ser pricken och sen gör nån koppling till att den finns på sig själv och försöker få bort den. Minst lika intressant som testresultatet är debatten som det gett. Det verkar som det inte är acceptabelt att en fisk är så smart så den fixar detta. Alltså måste det vara nåt fel på upplägget. Eller så prövar testet nåt helt annat än det man avser att det ska testa. Oavsett, det är nog läge att vara försiktig med tolkningar. Och det där när fiskar, reptiler och en del annat beskrivs som inte mycket mer än korkade automater, stoppa in ett stimuli och få en reaktion, det är nog inte hela sanningen.
  6. Bygert

    Sump i separat skåp

    Våtrumssilikon är direkt giftigt för vattenlevande organismer. Även om det kanske är lite avstånd känns det ändå som en risk att ha det nära akvarievatten. Akvariesilikon kan vara ett bättre val.
  7. Bygert

    Butik i Köpenhamn/Danmark?

    Det kan man ju tro men varför skulle det vara så enkelt? Fisk, det finns diverse som kräver tillstånd och när man kommit hem så ska man skicka in en försäkran om att det inte rör nåt sånt, den finns här: https://www2.jordbruksverket.se/download/18.267025215f9d477d3e93b78/1510734145441/E9_46.pdf Kräftdjur - glöm det om det inte är kul att bli brevvän med jordbruksverket. Totalstopp utan tillstånd och mycket stor risk för elände i tullen om de gör kontroll. Annat ryggradslöst - i princip ok att ta in med lite undantag för diverse pestarter. Men många koraller tex är listade och har man då inte nödvändiga handlingar med sig kan det bli jobbigt på riktigt.
  8. Här har det hänt en del ja. Ska se om jag kan få med allt. Skriver jag att man inte ska läsa CITES så menar jag med det att man inte ska läsa CITES. Jag vet åtminstone en person som fått sextusen i böter efter att ha gjort misstaget att läsa CITES-listor. Det vi håller på med här är gemenskapslagstiftning och den är hårdare än CITES. Det vi ska bry oss om är EG 338/97 med tillhörande tillämpningsföreskrifter och artlista A, B, C, och D. Inte CITES med artlista I, II och III, den gäller inte inom EU. CITES kan vara aktuellt vid export/import till icke EU-land för det landet men gemenskapslagstiftningen ska ändå hanteras för att komma över EU:s yttre gräns och det är där problemen vanligen finns. När det gäller bilaga B så finns det i EG 338/97 alltså ett förbud mot kommersiella aktiviteter utom då myndigheterna övertygats om att djuret är lagligt. Låt nu det där sjunka in lite... Kommersiella aktiviteter alltså. Sälja, köpa, visa, sånt handlar det om. Att inneha är inte en kommersiell aktivitet. Inte att ge som gåva eller att ta emot en gåva heller. De där förbuden gäller alltså inte ens bilaga A djur så länge det inte handlar om pengar (i princip). Man får ha ett bilaga A djur utan papper och man får ge bort det och ta emot det. Skulle det förekommit något olagligt så är det upp till ansvariga myndigheter att bevisa det, man har ingen skyldighet att bevisa något så länge det inte är pengar inblandat. Men kommer det in pengar på nåt sätt så skall man alltså för bilaga B kunna bevisa att exemplaret är lagligt. För bilaga A finns det regler in absurdum hur det ska gå till, blanketterna är specificerade till sista millimeter och i 865/2006 finns det ett regelverk så man baxnar. För bilaga B finns det - ingenting. Så länge Ernst Mehnert var kvar på Jordbruksverket så konstaterade man i det läget att det inte finns några regler. Numera kör man hittepå i stället. Kanske inte alltid så begåvat, härstamningsbevis för en korall, jovisst, lycka till med det. Fast man kan ju ändå ta till sig vad verket skriver och ta det som nån utgångspunkt. Det viktiga är hur som helst att man kan styrka ett ursprung och vältra ansvaret bakåt. Om man har en förökning av nåt slag kan man ju dokumentera det. Man ska kunna visa att exemplaret är lagligt men det finns inget som säger att det måste gå till på ett visst sätt. Och där kom huddigreparatören, fortsättning följer när han (förhoppningsvis) hittat problemet.
  9. Jag har väl sagt två saker länge: - Läs för f-n inte om regler och arter inom CITES. Det kan bli ett riktigt dyrt misstag. - Se till att få nåt papper på inköp av djur på EG bilaga B. Och reglerna då. Bilaga A kräver intyg för i princip allt man tar sig för med. För saltvatten är det mest bilaga B som blir aktuellt så vi håller oss där. I EG 338/97 finns följande i artikel 8: 5. De förbud som anges i punkt 1 skall också tillämpas på exemplar av de arter som upptagits i bilaga B, utom då den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har övertygats om att exemplaren har förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför gemenskapen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning för bevarande av vilda djur och växter. Och då får vi ju ta punkt 1 också: 1. Det är förbjudet att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för allmänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha för försäljning, att saluföra eller att för försäljning transportera exemplar av de arter som upptagits i bilaga A. Alltså, när det gäller bilaga B så är det förbjudet att göra något kommersiellt om man inte kan bevisa att exemplaret har lagligt ursprung. Däremot är det alltså inte förbjudet att inneha. Man kan alltså köpa en korall i zooaffären och ha den och behöver för den skulle inga papper. Men man får alltså inte ta en fragg och sälja om man inte kan bevisa att den är laglig. Hur bevisar man att det är lagligt då? När det gäller bilaga A är det ju ett statligt intyg som gäller men för bilaga B finns det inte lika klara bestämmelser. Praktiskt har det visat sig att myndigheterna är nöjda om man har ett spårbart kvitto. Är det då tveksamheter går man på den personen i stället. Kan hända sånt som att en ormsäljare fem led tidigare i annat land får bekymmer medan de senare leden går fria. Så om man nu har en korall på bilaga B och inte tänkte på att begära kvitto? Ja man får ju ha den. Och inget säger att säljaren måste lämna dokumentation vid försäljning. Men kan man inte styrka ursprunget så får man inte sälja, så enkelt är det. Fast när det går mellan privatpersoners akvarium så är ju risken för upptäckt kanske inte så stor. Men ska man ha exportpapper, då blir det ju en helt annan historia. Tyvärr, inga papper, ingen export. En sak till är också viktig. Försäljning av exemplar på bilaga B i nån slags omfattning är tillståndspliktig enligt artskyddförordningen. Var gränsen går må vara oklart men tänker man sig att börja exportera lär man definitivt behöva tillstånd.
  10. Bygert

    Borats bidrag till total alkalinitet

    Vad man brukar göra är att man titrerar ner till pH 4,5 eller nånstans i den trakten och så kallar man det man får fram för karbonathårdhet och det har man nån slags vana att dra nån slutsats av. Fast... är det säkert att det är det man vill veta? En sak man vill veta är ju hur stabilt vattnet är mot svängningar i pH. Då är det ju inte jätteintressant hur det beter sig neråt 4, svänger det dit så är det kört med marginal. Det kanske vore mer intressant att se hur stabilt det är mot mindre svängningar, säg 0,5 enhet pH eller nåt sånt? En annan sak man kan vilja veta är om det finns nog av ämnen som vissa organismer behöver. Karbonat och bor är väl vad som ligger närmast till här, möjligen fosfor och silikat även om det nog blir svårt att urskilja. Kanske man skulle styra titreringen mer specifikt till just precis det man behöver veta?
  11. Visserligen skrev Jonas om kalla akvarister i Sverige men detaljer som nån gräns struntar vi i, klart du är välkommen! Går säkert bra med danskar, finnar eller vad som helst också, är det kallt så är det bra. Men nu får du ju berätta mer värderade nabo. Akvariet självklart, vad är det i det och vad har du för teknik? Men det här med Mandal var också lite intressant. Ser ju onekligen ut att vara så långt i syd man kommer i Norge. Hur ser det ut där, klimat, havsmiljö, tja i största allmänhet?
  12. Bygert

    Kopparbands pincett döende, vad göra?

    Vad som är lämplig och laglig avlivning av akvariefisk är inte helt enkelt att reda ut. När det gäller vad som är lagligt finns det inget specifikt för just akvariefisk men mer generellt kan man säga att vill man vara säker på att vara på rätt sida så ska man uppfylla två kriterier: 1 Avlivning eller bedövning som ger omedelbar medvetslöshet 2 Medvetandet får inte återkomma. Dessutom får naturligtvis inte djuren plågas men det ligger ju redan i de där två kriterierna. Utgår man från de två kriterierna så är frysen inte ok. Det går för långsamt och det finns uppgifter om risk för svåra plågor när det börjar bildas isnålar i kroppen. Metoden må vara behaglig för utföraren men lämnar mycket att önska för djuret. Halshuggning är definitivt olämpligt. Det finns flera studier som visar att ett avhugget huvud från kräldjur, fåglar mm kan vara igång lång tid efter halshuggningen, uppgifter finns om 20 minuter. Absolut inte ok. Diverse bedövningsvätskor kan vara ok men är knappast lämpliga för privat bruk, lämna det till veterinärer. Så då är det grovt våld som återstår. Det må så vara att det kanske inte är så kul för den som ska utföra det men för djuret är det klart bättre. Man kan kasta fisk i golvet men det finns en viss risk att man skadar mest i fel ände, det är inte nån helt kontrollerad metod. Däremot så slår man ju som redan Arne Anka konstaterade världen med häpnad med ett rejält järnrör. Eller hammare för den delen. Mindre fisk kan man ju i princip mosa skallen på. Större bedövar men med slag i bakhuvudet varefter man lämpligen förstör hjärnan med en spik eller liknande. Låter det inte trevligt? Nå, be om hjälp då.
  13. Bygert

    Borats bidrag till total alkalinitet

    Jonas, vi verkar överens om nästan allt och det är ok. När det gäller det vi ser lite olika, tja, om man då mäter alkalinitet till ett slutvärde på tex pH 7, skulle då inte det bli sak samma som det du kallar buffertkapacitet?
  14. Bygert

    Borats bidrag till total alkalinitet

    Alkalinitet betyder definitivt absolut inte hur alkaliskt vatten är. Blanda inte ihop de begreppen, det är helt olika saker. Alkalisk är samma som basisk, pH över 7. Alkalinitet är förmåga att stå emot syra utan att pH sjunker nåt nämnvärt. Vatten kan vara alkaliskt utan att ha mycket till alkalinitet. Och det kan också vara surt med mycket alkalinitet. Praktiskt brukar man prova alkalinitet med titrering ned till pH 4,5 där det mesta som har betydelse i vanlig tillvaro har gjort sitt. Man kan alltså starta med ett surt vatten och mäta vad det har för alkalinitet, inget konstigt med det. Buffertkapacitet är sak samma som alkalinitet, även om det iofs kan gå åt andra hållet också, aciditet.
  15. Bygert

    Borats bidrag till total alkalinitet

    Nu är ju frågan vad man lägger i ordet normalt men jag vill ändå mena att det leder fel att sätta likhetstecken mellan karbonathårdhet och alkalinitet i sötvatten. Ofta är det inte så fel att göra det men kommer man under pH 6 - och det finns absolut både sjöar och akvarier som ligger där - så tackar karbonatsystemet för sig och gör lite eller inget åt saken. I stället är det organiska syror som får stå för stabiliteten och buffrar vattnet. Vill man köra hårt med vildfångad diskus med alkottar, torv och annat i den stilen är det inte karbonater som stabiliserar och står för alkalinitet och aciditet utan i stället t ex tanniner. För all del är karbonater ofta men definitivt inte alltid det helt dominerande i alkaliniteten. Men när det nu är alkalinitet vi mäter och egentligen är intresserade av, varför då använda en annan term och annan mätskala? Vattenödla, kopparorm, tornsvala är ju exempel på benämningar som leder fel och efterhand försvinner, varför inte då karbonathårdheten?
×