Gå till innehåll

addo

Medlem
  • Antal inlägg

    855
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    2

All aktivitet

  1. Jag skulle avvakta och se hur det blir med näringsnivåerna, skulle dom börja stiga så är det ju bara att starta en reaktor då.
  2. Jag har alltid kört 25mm limträskiva som jag målat för den inte ska suga vatten och lagt frigolit på, till större kar.
  3. Jag tycker det låter onödigt att minska redan låga näringsvärden.
  4. Fast när jag läser om folks erfarenheter av olika kolkällemetoder så tycker jag det verkar vanligare att nitraten sjunker snabbare än fosfaten, så det gäller som sagt att mäta och se hur det blir i det egna karet.
  5. Den där ska bara stärka korallernas motståndskraft mot maskarna. Man blir inte av med masken.
  6. Jag skulle tipsa om att bygga bänken uppifrån och ner, utgå från en stark och plan skiva. Sen bygger du "ramen" under skivan då har du en stabil plan yta att fästa benen i. Skulle benen sedan bli olika långa eller golvet vara ojämnt så kan du justera längden på benen i efterhand.
  7. Jag tror inte någon har testat att behandla korallerna utanför huvudkaret och jag tror inte någon har undersökt hur länge korallerna måste gå i axilur eller dess effekt på plattmaskäggen. Men jag hoppas verkligen ni testar
  8. Trevlig fisk! Min började äta fryst mysis från frivattnet efter ett tag, dom har inga problem med starkt flöde heller.
  9. Först hade jag tänkt dra ner kanterna på plattformarna mot framrutan, precis som jag gjort på den med finkornig sand. Men sen ändrade jag mig mitt i processen för att jag inte ville stoppa vattenflödet, ha bättre åtkomst och framför allt kunna se in i under plattformarna. Jag gjorde en testplattform i våras som gick i ett halvår ungefär och den började det krylla av liv under mot slutet så jag ska nog lämna det öppet Jag försökte filma lite i dag men youtube komprimerade videon så kraftigt att det ser för hemskt ut. Det blir nog till att fota i framtiden. dålig film Det som är kvar nu är att limma alla koraller på plats och stoppa in en sten till i tomrummet bakom den högra stenhögen. Stenen som ska in har jag i nanot just nu men den är tyvärr täckt av Clavuaria som måste bort innan jag sätter den på plats. Vi får se hur lång tid det tar innan jag orkar ta tag i det jobbet.
  10. Så efter härdning av betong i trädgården, följt av urlakning i vatten. Samt inkörning av den döda stenen i först sötvatten med bakterier och sen saltvatten med levande sten och fosfatremower. Kunde jag börja byta sten från akvariet med ny sten lite åt gången vid vattenbyten. Här är en bild från när allt var klart precis. Jag ska försöka få till en film i morgon
  11. Fasen fick inte till det riktigt, vile länkat in dom som thumbnails...
  12. Jag bestämde mig för att lyfta substratet på mindre plattformar för att enkelt kunna lyfta ut separata smådelar i fall jag ville komma åt under eller rensa substratet osv. Jag lyfte även upp all stor sten på ben av acrylstänger, sen ligger det lite mindre stenar på stenen och plattformarna. Plattformarna består av fraggraster med fastlimmade acrylben, med tyll (jätte billigt plastnät från tygaffären) på och en gjuten betongsarg klädd i korallkross. På den plattformen där jag har sand så kör jag med en lite högre sarg och nylonstrumpa i stället för tyg mellan rastret och substrat. Vid botten har jag satt två maxspect gyre 230 för att blåsa rent under allt. Nu kar det varit igång i ca en och en halv vecka så det är nog för tidigt att säga något om hur det fungerar i längden. Inget detrius blir liggande på botten i alla fall. Tyvärr visade det sig att gyre-pumparna lätt suger upp sandkorn och stomatellaskal när dom är så nära botten vilket leder till obalans och oljud, jag får rensa pumparna mycket oftare nu än tidigare. Jag återkommer straxt med bilder
  13. Nu är det dags för uppdatering Jag har scapeat om hela karet äntligen, men efter som det var en lång process som inkluderade allt från gjutning till inkörning av död sten och byte av cirkulationspumpar så valde jag att dokumentera allt och redovisa det på samma gång. Jag hade några förutsättningar för vad jag ville åstadkomma. -Dels har jag känt ett behov av grova grusbäddar att ha ricordeor och sympodium på för enkel fraggning. -Jag har också varit sugen på någon sandsovande gjylta, så jag behövde få in sand. -Eftersom jag aldrig har fått utslag på ett nitrattest sen inkörningsperioden så ville jag inte ha mer denitrifikation, nu får jag bra resultat efter jag börjat med aminosyror (för kvävet)och korallmat. - jag är sen min sötvattenstid livrädd för syrefattiga sandbottnar i kombination med lite nitrat vilket alltid har gett mig hemska mängder cyano. En sak som spelade in var också att jag fått akvariet stabilt och hittat ett sätt att sköta det som jag känner mig trygg med, därför ville jag inte gå i från barbotten och behöva en ny inlärningskurva. Efter att jag haft det här gnagande i bakhuvudet ett tag så blev jag av en slump fascinerad av dom nya maxspect gyre pumparna med styrning av två pumpar. När jag senare kom att tänka på viviarium för pilgiftsgrodor och daggeckos som jag alltid varit sugen på att skaffa, och därför läst ganska mycket om, så slog det mig. FALSKBOTTEN! Inte i form av en btn modul på botten eller limmat grus på botten som jag sett tidigare. Utan som vissa med viviarium kör för att kunna vattna massor utan att riskera stående vatten och en sumpig miljö för växternas rötter. Dom kör helt enkelt väldränerat substrat på en plattform som vattnet kan rinna igenom till en "sump" som ligger nedanför plattformen. Nu var ju jag inte ute efter dränering utan ville att det mesta detriuset skulle rinna igenom och framförallt att substratet skulle hållas syresatt. I ett barbottenkar så vill jag även att detriuset ska hamna i sumpen och inte bli liggande på bottenglaset.
  14. Jag kan nog inte hjälpa så mycket, men allt handlar om genomströmning i förhållande till ljusstyrka. Så om du hittar en lämplig modell så har den ett angivet flödesintervall, där vill du inte ligga vid maxflöde utan lågt-mitten ungefär för att allt ska hinna "grillas" ordentligt. Om din retur pump ger ett flöde som fungerar med det så kan du koppla på den på returpumpen. Sen sägs det att det är bra att ha insuget i närheten av där fiskarna sover, jag tror det beror lite på hur man driver sitt kar. Jag kör barbotten med supermycket flöde längs botten så för mig tror jag parasiterna spolas runt i hela systemet och det inte spelar så stor roll var jag tar vattnet till UVCn.
  15. En klassiker är att skaffa fler för att sprida aggressionerna, men du lär behöva en 25-30 stycken i ett kar av din storlek. (jag gissar bara antal utifrån andra arter jag haft) I affären gick dom nog i ett oinrätt kar vilket motverkar revirbildande och dom gick nog i ett mindre kar vilket också påverkar, så det går inte riktigt att jämföra hemma och i affären.
  16. Ingen egen erfarenhet, men det är inget problem att testa. Är det för lite ljus så kommer det antagligen bara resultera i tråkiga färger och dålig tillväxt på korallerna. I så fall kan du köpa en till prime att komplettera med
  17. Både A-lagret och Triton kan man beställa i från. Jag tror dock det är samma glasmästare som bygger åt båda.
  18. Jag har inte doserat nitrat själv men det finns flera som doserar nitrat enligt femtielva-metoden som Perk skrev. Att mata mer tycker jag fungerar för att höja fosfat men inte nitrat, det är i alla fall svårt att höja nitraten med matning utan att samtidigt höja fosfaten.
  19. Hög fosfat och låg nitrat brukar sällan vara en bra kombination. Det brukar även vara en bieffekt av att köra en kolkälla som nopox att nitrat förbrukas sanbbare än fosfat. Jag kör inte kolkälla själv men har sätt att vissa tillsätter nitrat för att komma till rätta med obalansen, jag antar att du även kan köra fosfatremover för att ta hand om överflödig fosfat. Det kanske även är dags att minska ned på mängden nopox lite, det finns ingen vits med att helt nolla nitraten.
  20. Ni skulle även kunna reda ut i fall axilur dödar plattmaskäggen som det sägs, eller om det bara är kvar i karet så pass länge att alla ägg hinner kläckas och dom nyfödda maskarna dör. Man kan se skillnaden på kläckta och okläckta ägg, dom kläckta äggen har en ljus fläck där äggets inbyggda "lucka" försvunnit i samband med att masken har krupit ut, medan dom okläckta är jämna i färgen. Jag hittade en bild där skillnaden syns ganska tydligt. https://cdn.reefs.com/blog/wp-content/uploads/2015/05/whitby08.jpg Ni skulle alltså kunna leta rätt på en samling okläckta ägg, låta korallen gå i axilur och se i fall äggen kläcks eller inte.
  21. Jag har som tur är inte haft AEFW men, men jag har aldrig haft problem att doppa något annat än lenhudade acros som tex dom Jonas nämnde. Men om ni sätter igång separata kar borde ni kunna testa axilur utan att behöva behandla hela systemet.
  22. Under och innan dsb var populärt så låg i fokus på nitratreducering, sen började barbotten (i modern utformning, inte berlinmetoden) och zeovit slå igenom. Båda dom la ett ett större fokus på fosfat än nitrat. Jag tror fokuset inom hobbyn i stort skiftade till att folk började prata fosfat. Dom etablerade DSB-exterterna hade vare sig bra svar eller trovärdighet i hur man reducerar fosfat, innan folk började fråga om fosfat på allvar hade dom princip sagt att fosfat matar sandbottnen. Och avrått från GFO för att den tog fosfat från sandbottnen. "Old tank syndrome" var aktuellt på den tiden också, DSB-experterna hade teorier om att det var microfaunan i akvariet som utarmades med tiden och rekommenderade diverse kurer för att motverka det (tex att köpa critterpacks med småkryp till DSBn, och undvika djur som sandvändare som äter småkryp). BB folket hade den enkla förklaringen att kvävet har ett öppet kretslopp (vädras ut i luften i form av kvävgas när nitraten bryts ner), fosfor har inte det. Därför kommer fosfathalterna byggas upp i näringsdepåer som tex en DSB och till slut börja läcka ut i det fria vattnet med alger och lessna koraller som följd. Nu så här i efterhand tror jag båda hade rätt även om jag var på BB-sidan då. Efter folk har börjat hålla koll på fosfat så tycker jag inte jag hör något om "Old tank syndrome" längre. Men jag stöter på historier om folk som haft problem när dom börjat med enbart död sten ganska ofta, så jag tror nog småkrypen gör nytta. Och att artrikedomen har en tendens att minska över tid i mer eller mindre slutna ekosystem är ju bevisat inom ekologi, så i våra jätte slutna akvarium är jag övertygad om att det sker. Och det bör kunna leda till problem om fel kryp försvinner. Dessutom gick trenden mot högre flöde i karen, och det är ju självklart också krångligare att fixa med sand i karet. Ett svamlande svar på varför jag tror DSB blev impopulärt Jag tror även som du att behovet av ett supereffektivt nitratfilter som en DSB har försvunnit för dom flesta, nu verkar var och varannan akvarist behöva tillsätta nitrat. Jag gillar experimentet med att skärma av en bit sandbotten, däremot misstänker jag att en kattsandsspade är en för liten yta.
  23. Jag har aldrig hört att Virdis skulle vara aggressiva mot andra fiskar. Din gylta har säkert inte fått sin personlighetsförändring. Det är inte säkert att det blir så heller, det verkar variera mellan individer. Det ska nog gå bra att transportera Apopgon i 4 timmar så länge dom varit i butiken ett tag, kör lite lugnt bara så det inte blir så skakigt och håll påsarna mörkt (det vanliga när man kör fisk) Så länge gyltan inte är aggro så kommer det inte var problem med någon av fiskarna.
×
×
  • Skapa Ny...