Välkommen till Saltvattensguiden

Registrera dig nu för att få tillgång till alla våra funktioner. När du registrerat dig och loggat in, kommer du att kunna bidra till denna webbplats genom att skicka in ditt eget innehåll eller svara på befintligt innehåll. Du kommer att kunna anpassa din profil, kommunicera med andra medlemmar via din egen inkorg (PM) plus mycket mer! Du kommer även att få tillgång till en stor kunskapsbank, vårt artikelregister, Köp & sälj m.m. Detta meddelande kommer att tas bort när du har loggat in.

Christian J

Medlem
  • Antal inlägg

    515
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

95 Good

Om Christian J

  • Födelsedag 1968-03-03

Profilinformation

  • Förnamn
    Christian
  • Stad
    Göteborg
  • Akvarievolym
    300
  1. Jag skulle gissa att det läcker näring (fosfat?) från de gamla stenarna, vilket algerna där tillgodogör sig. Hade näringen funnits fritt i vattnet så skulle algerna troligen växa överallt. Det kan också vara något som förhindrar trådalgväxt på den nya stenarna, t ex om det redan växer mycket kalkalger på dem, men då borde det åtminstone växa alger på karets rutor, pumpar och liknande. Menar du att de är tätare och kortare?
  2. De flesta vanliga räkor borde funka, men harlekinräkor är specialiserade på att äta sjöstärnor, och pistolräkor behöver sand och småsten för att kunna konstruera ett bo, och vill bo ihop med en goby av rätt art (det är bäst att köpa dem samtidigt, alla artkombinationer passar inte ihop). Sandvändargobies lever inte i symbios med pistolräkor vad jag vet, men de har inga problem att tolerera andra räkor heller. Jag hade t ex en sandvändare som delade sovplats med en kamelräka. Möjligen skulle en sandvändare kunna sluka riktigt små räkor.
  3. Kräftdjur och en del andra lägre djur sägs vara känsliga för snabba förändringar i salthalt. Jag brukar acklimatisera så här: - Lägg djuret i en bägare med bara så mycket butiksvatten att det täcker. - Ställ bägaren i en hink (för att förhindra översvämning) på golvet. Om det är väldigt kallt i rummet kan man hälla vatten i hinken och lägga i en värmare, men då kanske det behövs en tyngd i bägaren så den inte flyter omkring. - Skapa en hävert genom en luftslang från karet. - Droppa en droppe per sekund första timmen timmen (med en knut på slangen eller luftskruv), häll sedan återigen bort vatten så det bara täcker djuret. - Droppa två droppar/sekund i en timme till. Efter det brukar salthalten vara samma som i mitt eget kar (beroende på stor skillnaden var från början, förstås). Köpte du dem samtidigt som räkan och kom de från samma kar/system? Möjligen kan eremiter vara härdigare, jag vet inte.
  4. Butiker har ibland låg salthalt, kanske bara 30ppt, om man då har ungefär samma i det egna karet blir acklimatiseringen mycket lättare. Det mest påfrestande (iaf för fisk) är att öka salthalten, att sänka den tål de mycket bättre. Samtidigt kanske en del lägre djur (koraller och musslor?) trivs bättre med 35ppt, så man får göra en avvägning beroende på de lokala butikernas vatten och vilka djur man vill hålla. Använder man karantänskar tycker jag det är bäst att ha exakt samma salthalt som vattnet i påsen från butiken. Är karantänskaret saltare kan man hålla i sötvatten samtidigt som man acklimiserar fisken, är det tvärtom mindre salt kanske det räcker att anpassa temperaturen och hoppa över acklimatiseringen. Därefter kan man låta salthalten stiga under karantänstiden genom vanlig avdunstning tills den fått samma koncentration som visningskaret, på så vis behöver man knappt acklimatisera fiskarna alls.
  5. Det där ser ut som ett osmosfilter. En osmolator är en helt annan apparat (Tunzes automatiska vattenpåfyllning).
  6. Sandsjöstjärnor (Archaster typicus?) sägs vara detritus- och allätare. Kanske kan man stoppa ner foder i sanden, vet inte säkert. Det finns många arter av röda sjöstjärnor, är det någon av dessa? http://www.liveaquaria.com/category/528/sea-stars?c=497+528
  7. Stenkoraller kan ta upp strontium i skelettet när de växer, men det krävs nog ganska stor tillväxt innan det eventuellt skulle uppstå någon brist. Mycket läsning här (fast gammal artikel): http://www.advancedaquarist.com/2003/11/chemistry Alla Xenia-arter pulserar inte, och en del som pulserar slutar med det av olika anledningar: http://reefkeeping.com/issues/2004-02/ac/feature/index.php https://reefbuilders.com/2013/04/30/pulsing-xenia-mystery-solved/
  8. Nytt försök med 25x25cm plastnät (8mm maskstorlek) uppspänt mellan fyra buntband. Ett snäckskal i varje hörn tynger ner. Jag placerade det hela på den plats där mest detritus brukar samlas. Tillägg: tyvärr fanns bara grönt nät i butiken, och min kirurg tror att det är en alg, så risken finns att han lyckas flytta runt konstruktionen. Det finns kanske även risk för att mindre fiskar fastnar i/under nätet. Allra bäst hade nog varit ett plastgaller, men jag har inte lyckats hitta något.
  9. Sant, dessutom flyter den utan en vikt ovanpå. Skall se om jag kan komma på något bättre.
  10. Stenen är förmodligen ganska död på ytan efter transporten, överlevande djur gömmer sig i håligheter en bit in. Med tiden vågar de sig ut och förökar sig i akvariet om de trivs.
  11. Nu har jag lagt en upp-och-nervänd kattsandspade på botten som ett slags galler. Får se om några kräftdjur hittar dit, och om det gör någon skillnad på algväxten.
  12. Hur många centimeter handlar det om? Vad jag läst brukar det rekommenderas minst 10cm sanddjup för en DSB, och ingen vill väl använda så mycket sand utan anledning (jag vet ej om just 10cm är en bra rekommendation, har aldrig provat DSB själv). Det skulle iofs kunna bero på vad som helst, inklusive fel handhavande eller att det något annat blivit modernt. Jag vill minnas att den främsta fördelen med DSB är nitratreducering, och det verkar i sig inte vara något större problem i dagens näringsfattiga kar, så DSB har kanske helt enkelt blivit överflödigt...
  13. Det borde gå att testa om man sätter en bur över en del av botten, så att sandvändande fiskar inte kommer åt kräftdjur där. Kanske buren kan hålla Nassarius borta också. Jag gjorde faktiskt ett (misslyckat) experiment med sand i en skål för ett tag sedan, men jag vet inte om det någonsin fanns några kräftdjur i den sanden.
  14. Lever kräftdjur i en DSB djupare ner än vad sandvändare kommer åt? Isf kanske det hela tiden migrerar upp nya kräftdjur för att ersätta de som äts upp, medan de skulle bli nästan helt utrotade i en tunn sandbädd. Kan Nassarius jaga djupare ner än sandvändare? Möjligen skulle sandvändare kunna göra nytta om detritusen de virvlade upp fastnade i ett filter, men den detritus som sedan blir kvar verkar väga lika mycket som sandkornen. Jag har nästan ständigt haft olika algproblem sedan start för 2,5 år sedan (kisel, dino, cyano och gröna trådalger om vartannat). Från början hade jag 8st Nassarius, dessa har reducerats till 4 (pga svält?) som jag nyligen flyttade ut. Efter ett år skaffade jag en sandsjöstjärna, denna växte lite till en början, men efter ytterligare ett år blev den mindre för att sedan försvinna spårlöst (svält?) trots mycket detritus i sanden. Har även en sandvändare som inte gör någon större nytta, nya kiselalger(?) dyker upp bara nån timme efter att sanden rörts om av mig eller fisken. Jag skaffade nyligen några Cerithium-snäckor, dessa sägs äta detritus men är nog för små för att göra någon praktisk skillnad.
  15. I naturen silar de smådjur från finkornig sand, men det räcker nog inte i vanliga akvarier. De kan dock lära sig att äta annat också, min sandvändare (Valenciennea muralis) tar både mysis i vattnet, flingor (även från från ytan) och pellets från botten. På senare tid har den även tagit nori. Frysta räkor från ICA kan säkert fungera om du mal dem hela (även huvudet) i en mixer. Jag brukar mata mina fiskar 2 gånger om dagen. Dessvärre är min sandvändare usel på att hitta och fånga maten, ofta missar den när den skall sluka förbiströmmande bitar - när den lyckas få syn på dem överhuvudtaget - och pellets ignoreras ibland trots att de sjunker till botten alldeles bredvid. Misstänker att både syn och luktsinne är dåligt, när den väl hittat pellets äter den gärna. Den är även lite skygg, så agressivare fiskar hinner ofta före. Jag har läst att sandvändare ofta tynar bort inom ett par år, eventuellt beroende på inälvsparasiter eller på att de hålls i enstaka exemplar, vet ej om detta stämmer.