Välkommen till Saltvattensguiden

Registrera dig nu för att få tillgång till alla våra funktioner. När du registrerat dig och loggat in, kommer du att kunna bidra till denna webbplats genom att skicka in ditt eget innehåll eller svara på befintligt innehåll. Du kommer att kunna anpassa din profil, kommunicera med andra medlemmar via din egen inkorg (PM) plus mycket mer! Du kommer även att få tillgång till en stor kunskapsbank, vårt artikelregister, Köp & sälj m.m. Detta meddelande kommer att tas bort när du har loggat in.

Christian J

Medlem
  • Antal inlägg

    930
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Days Won

    4

Anseende bland gemenskapen

216 Excellent

Om Christian J

  • Födelsedag 1968-03-03

Profilinformation

  • Förnamn
    Christian
  • Stad
    Göteborg
  • Akvarievolym
    300
  1. Min Ophioderma fått två av armarna avslitna någon gång de senaste 5-6 timmarna. Finns det något hopp om överlevnad, och vem kan ha åstadkommit detta? Min putsarräka har bott på samma sten i ett par år, och får gott om mat som den stjäl av sandvändaren. Å andra sidan har ormstjärnan verkat lite rastlös sedan nån dag tillbaka, kanske den blivit försvagad av något? Mina fem pepparmintsräkor är troligen hungrigare, men bor en meter därifrån och rör sig sällan långt från sin sten dagtid. Å andra sidan kanske ormstjärnan blivit attackerad närmare räkornas sten, och sedan flytt därifrån. Finns det andra djurgrupper som skulle klara detta, t ex andra ormstjärnor (jag har även Ophiomastix, som höll en av de lösa armarna)? Kan ormstjärnan ha delat sig själv? Jag vet inte hur frivillig amputation brukar se ut, men här ser det ut som köttsår. Även själva centralkroppen är skadad, men de avslitna armarna har inga medföljande delar därifrån, utan det verkar som om en centimeter saknas på båda de lösa armarna.
  2. Kanske vitlök hjälper mot eventuella tarmparasiter. Menar du konstigt för att vara en Salarias/blennid? De brukar ju ha ett ryckigt simsätt omväxlande med att de ligger stilla.
  3. Avföring tre dagar efter att den slutat äta låter nästan som förstoppning. Har den fått mycket animalisk föda? Det kanske även skulle kunna förklara den ljusa färgen. Nori är säkert bättre.
  4. Lägg till det korallers förmåga att ändra färg och form. Misstänker att det krävs DNA-analys för detta... Ja fast om privatsäljaren i sin tur har kvitto från butik borde det inte vara något problem (i teorin). Hade redan en liknande länk. :-/ Samma förvirring gäller för handel med möbler och musikinstrument om de innehåller t ex jakaranda/rosewood. Här är en som blev åtalad men till slut frikänd efter ett par år: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6260808 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6643390 (Artiklarna handlar om Brazilian rosewood, som är A-listat. Produkter med vanlig rosewood är B-listade och får fortfarande säljas utan intyg inom EU, men skall man köpa t ex en gitarr från USA krävs både export- och importtillstånd redan innan den skickas, annars kan den beslagtas och förstöras av tullen.) Vad jag förstått är CITES' regler minimikravet, sedan kan anslutna länder tolka dem ännu hårdare om de vill. Jag tror tullen är tänkt att bedöma detta, vilket förstås kan leda till enormt godtycke. Men förmodligen orkar de inte bry sig, annars hade det ju inte gått att handla av t ex tyska butiker som hittills.
  5. https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hotadeartercites/levandedjur/lagligtursprungfordjurpaeubilagab.4.5873563e158fd1ef26b5fe1.html verkar bekräfta detta, fast jag kan inte se om det bara gäller handel mellan EU-länder eller även inom ett EU-land som Sverige: "Alla CITES-listade djur på EU-bilaga B som ska förekomma i kommersiella aktiviteter inom EU måste ha lagligt ursprung. Detta ska kunna styrkas genom dokumentation om djurets bakgrund. ... Vid handel med B-listade arter behövs inget CITES-intyg, men däremot krävs dokument som styrker djurets lagliga ursprung. ... Bevis på lagligt ursprung kan variera beroende på vilken art det är frågan om. Det räcker inte med ett kvitto från inköpet utan du måste ha ett härstamningsintyg (uppfödarbevis) eller likvärdig dokumentation, eller kopia på importtillstånd. ... Vi rekommenderar att du märker ditt djur För att säkert kunna koppla ihop dokumentationen med djuret i fråga är det bra om djuret är märkt. Är det inte möjligt att märka djuret bör du fundera på alternativ, till exempel fotoidentifikation. Det finns vissa arter där varken märkning eller fotodidentifikation fungerar, och för dessa arter är det extra viktigt att man har bra dokumentation som visar på den lagliga bakgrunden. ... Kraven på hur man ska dokumentera lagligt ursprung är inte exakt specificerade. För arter som är lättförökade och förekommer i stor utsträckning inom handeln kan det vara tillräckligt med endast ett härstamningsbevis eller likvärdigt dokument." Sista stycket låter som om importttillstånd inte behövs för "lättförökade" arter (räknas korallfraggar dit?) utan endast härstamningsbevis räcker (hur definieras ett härstamningsbevis?). Å andra sidan är det extra viktigt med dokumentation om märkning eller fotoidentifikation inte fungerar...
  6. Frågan är hur ett sådant kvitto skall se ut, bör t ex korrekt vetenskapligt namn på korallen framgå? Och vem skall kontrollera att en fragg är av samma art som på kvittot? Jag får f.ö. aldrig specificerade kvitton i svenska akvariebutiker, det står bara belopp. Personligen tror jag inte det går att agera 100% korrekt eller rättssäkert i såna här sammanhang, eftersom reglerna både verkar vara snåriga och efterlevas på ett godtyckligt sätt.
  7. Fast utan döda snäckor skulle de äta ännu mer alger. :-P Det finns även fiskar som äter algfilmen på glasrutorna betydligt effektivare än snäckor, t ex Blenniella chrysospilus (och vissa Salarius-arter?).
  8. Jag vet inte vad originalkontakten kallas, och tyvärr sitter min lite för långt in för att kunna inspekteras... Om du kan tänka dig att kapa sladden borde det mesta funka, t ex vanliga kontakter för taklampor, sockerbitar, eller (om du kan löda) ett par audio-kontakter.
  9. Fast i mitt kar är trådalgerna nu helt nerbetade av kirurgen, men snäckorna bryr sig inte ändå. Däremot uppehåller de sig som sagt gärna på rutorna, och även på stenar med kalkalger. Kanske de inte kommer åt gröna trådalger som växer inifrån porerna på bar sten (jämfört med kalkalgers släta yta). En sjöborre är kanske bättre på djupgnagande. Ja problemet är sedan att man inte ser om en snäcka dött någonstans i inredningen förrän det är försent, det är väl egentligen bara de som sitter upp och ner eller på vertikala ytor som man kan vara säkra på är vid liv. Vissa arters skal är kanske anpassat för sjögräsängar och kan fastna mellan stenar och koraller, medan andra arter kan navigera på sten men inte vända sig i sand? Några av mina senaste har stannat 10cm ut på sandbotten och gömt sig i skalet. Frågan är varför de väljer att gå ut på sanden om de inte klarar sig där? Ja för 20 år sedan hade jag inga snäckor alls (fanns de ens att köpa då?) och inga algproblem heller, en kirurg och/eller eremit räckte utmärkt.
  10. Jag tror aldrig jag sett mina algätande snäckor (flera olika av de vanliga arterna) äta trådalger. Däremot brukar de äta filmalger på rutorna, men det gör ju ingen större nytta eftersom man ändå måste göra rent det mesta av rutorna med algskrapan ändå. Ibland dör dessutom snäckor utan att man märker det, vilket kanske leder till störningar av vattenkvalitén. Så hur nyttiga är snäckorna egentligen?
  11. 151-720 liter

    Det stämmer förutsatt att det finns tillräckligt med höjdutrymme i sumpskåpet, men det är nog inget problem i det här fallet.
  12. 151-720 liter

    Ja, bara nitraten vad jag vet. En DSB i visningskaret kanske ger en intressantare bottenfauna (maskar, kräftdjur mm) om man gillar sånt. Automatisk påfyllning av sötvatten bör normalt ske i visningskaret, inte sumpen, annars bildas det en hävert som tömmer hela förrådsbehållaren. Har läst att Chaetomorpha inte producerar sporer, till skillnad från Caulerpa.
  13. 151-720 liter

    Tror du det beror på algväxten eller detritusen, eller båda? Man kanske även bör placera skummarens intag så den inte skummar bort alla podsen... Kan inte minnas att jag såg några inuti min ATS (pga de små hålen eller turbulensen?), men i en sump som stod mörkt förökade de sig åtminstone lite grann.
  14. 151-720 liter

    Vet inte. Tanken är att syret en bit ner i sanden skall förbrukas (för DSB i visningskaret brukar det sägas att det krävs minst 10cm sandtjocklek för det), på så vis tvingas bakterierna börja bryta ner nitrat till syre och kvävgas för att täcka sitt syrebehov. För att inte nytt syre skall tillföras uppifrån måste vattengenomströmningen i DSB:n vara minimal/obefintlig (mer nitrat tillförs genom diffusion antar jag). En stor nackdel med DSB i visningskaret är allt utrymme sanden tar upp, plus att det kan störa djuren om man rör om så att bakterier virvlas upp. Hur bra en hink i sumpen fungerar vet jag inte, har aldrig provat någon form av DSB själv. Man har förmodligen bättre uppsikt över en algodling/refugium, så att man ser om algerna börjar växa konstigt, och man kan även styra effekten med antal ljustimmar. Dessutom tas ammonium och koldioxid upp samtidigt som syre produceras (om man har ljuset på nattetid i refugiet balanserar det fotosyntesen som äger rum i visningskaret dagtid). En nackdel kan möjligen vara om algerna konkurrerar med korallernas zooxantheller om spårämnen, jag tror det diskuterats i andra forumtrådar. Ja det är en risk om man är oförsiktig, jag råkade själv ut för det för ett par år sedan då jag lät min ATS (algae turf scrubber) fortsätta gå i ett kar som jag inte matade i. Efter ett tag slutade trådalgerna växa inuti ATS:en och byttes ut mot cyano, har för mig att de därefter även dök upp i resten av karet. Men som sagt om man minskar ljustiden så borde inget sånt hända.
  15. 151-720 liter

    Många metoder kommer och går periodvis, DSB exempelvis har väl varit omodernt ett bra tag. Sen diskuteras det som alltid flitigt vad som egentligen sker med olika metoder, om de verkligen håller vad de lovar, eller om det finns biverkningar på sikt. Enklast är förstås att göra som andra, iaf förutsatt att man vill hålla samma typ av djur. Låter rimligt. En DSB i visningskaret är väl tänkt att innehålla en massa smådjur som äter upp detritus. Sumpvarianten jag föreslog är mer tänkt att inte tillföras detritus, utan enbart nitrathaltigt vatten. Här är en gammal diskussion: DSB in a bucket for nitrate control (har inte läst den själv på flera år). En annan filtermetod jag gillar är algfilter, eftersom de tar upp både ammonium, nitrat och fosfat. Det finns några kompakta varianter på http://www.santa-monica.cc/ t ex DROP- och SURF-modellerna även om priset är lite högt. Se till att du kommer åt att sköta utrustningen, både att tömma skummarkoppen och rengöra hela skummaren. Om du använder osmolator, se till att den inte kan orsaka översvämningar om t ex ytavrinningen skulle blockeras.