Gå till innehåll

Christian J

Medlem
  • Antal inlägg

    2 129
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    18

All aktivitet

  1. Det finns några vanliga arter från Karibiska havet, t ex Clibanarius tricolor och Gramma loreto, så om de inte odlas någon annanstans antar jag att någon regelbunden handel måste förekomma?
  2. Kolla upp de som Stig föreslog, de är ganska likartade inom respektive grupp. Även clownfiskar brukar vara populära. Pictichromis är vackra och tåliga men kan vara aggressiva. Jag håller med Stig om att drakfiskar och muränor nog förorenar för mycket, jag nämnde dem mest som exempel på lugna fiskar. Algätare kan vara praktiskt. Blenniella chrysospilos är en trevlig fisk som äter filmalger på rutor och sten (även vissa Salarias kan göra det, andra tar trådalger). En mindre lugnare kirurg som Zebrasoma (särskilt flavescens eller scopas) borde få plats några år, och äter trådalger om de inte blivit för långa. En filfisk Acreichthys tomentosus ser intressant ut och kan förhoppningsvis ta mindre glasrosor.
  3. Är det kanske olika arter? Här står lite: The Care and Propagation of Goniopora
  4. Maxstorleken på en fisk beror delvis på dess beteende, vissa rastlösa kirurgarter kan nog behöva mer simutrymme än en långsam drakfisk. Antalet fiskar beror hur mycket du kan mata, vilket i sin tur beror på deras storlek och på hur effektiv vattenrening du har. Hur löser du det nu? Rent estetiskt kan det se ut som fisksoppa om man har väldigt många, särskilt med blandade arter som brukar uppehålla sig i fritt vatten. Andra arter kan märkas mindre eftersom de föredrar att vistas vid botten, eller inne i inredningen. Vissa arter kan vara aggressiva mot artfränder utom i stora kar.
  5. Ni har väl räkgobies ihop med räkorna? Annars kanske räkorna blir skyggare.
  6. Det kan variera mellan olika individer! Min förra eldräka var alltid framme, men den nya gömmer sig hela tiden. Fiskarna har dock upptäckt den, och simmar ibland fram till räkans grotta för att försöka bli putsade. Min smaragdkrabba har periodvis varit framme även dagtid, men på senare tid har den inte synts (verkar dock vara en utmärkt algätare). Kanske det är tillgången på mat som påverkar, eller fiskarnas nyfikenhet?
  7. Blomstra har provats här, men det är nog ett undantagsfall: N och P tillförs oftast genom fodret, undantag är kanske i nödsituationer där man råkat nolla värdena genom för effektiv vattenrening eller om man har väldigt mycket koraller relativt fisk. Kalcium, magnesium och alkalinitet går lätt att både testa och dosera själv. Spårämnen däremot går visserligen att testa med ICP numera, frågan är bara hur man sedan skall dosera dem i rätt proportioner? Färdiga blandningar kanske inte innehåller samma proportioner som de förbrukats i just det egna karet (dock tveksamt om man kan lita på innehållsdeklarationer: https://www.radron.se/tester/mat-halsa--skonhet/vitamin-b6/?view=artikel ). Själv har jag knappt bytt något vatten i mitt kar på 5 år (visserligen med mest fisk i), så när jag till slut gjorde ett ICP-test räknade jag med brist på olika spårämnen, men till min stora förvåning saknades ingenting utom jod. Inte heller hade några ämnen anrikats efter 5 år (med kranvatten som ersättning för avdunstningen) utom kisel.
  8. Chemistry And The Aquarium: Iodine in Marine Aquaria: Part I By Randy Holmes-Farley Chemistry And The Aquarium: Iodine In Reef Tanks 2: Effects On Macroalgae Growth By Randy Holmes-Farley Efter en snabbläsning av dessa (visserligen gamla) länkar verkar det som att jod är svårt att testa (även med ICP), att många djur verkar kunna ta upp jod från foder (nori innehåller väldigt mycket jod) och att Chaetomorpha och Caulerpa inte verkade växa så mycket snabbare med jodtillsats i tester. Mitt kar har också låg jodkoncentration enligt ICP-test (det enda jag hade brist på), men Xenia (som innehåller mycket jod enligt länkarna ovan) växer som ogräs ändå. Möjligen kan bruna makroalger vara mer beroende av jod i vattnet, iaf växte Dictyota enormt hos mig i början, för att med tiden helt försvinna.
  9. Dessa har jag fortfarande liggande! Skummaren är som synes väldigt kompakt på höjden och borde passa utmärkt i små sumpskåp, dessutom påstås den vara planktonskonande. Osmolatorn har inbyggt ytavsug, vilket tyvärr inte fungerade så bra pga den låga fallhöjden.
  10. Fast om du ändå skall ha skummare är det väl lika bra att köpa en ordentlig. En Tunze 9012 kostar bara en dryg tusenlapp mer än en 9001, men skall vara mycket effektivare.
  11. Får nog ta och testa detta när förrådet av kalciumhydroxid tagit slut. Det låter onekligen enklare än både Balling och kalkvatten.
  12. Det där låter riktigt intressant, verkar inte alltför dyrt heller om man väljer pulverformatet. Frågan är bara om man måste använda osmosvatten.
  13. Ingen aning men det låter vettigt. Enligt Tunze pumpar den 100l luft/h (150l med med DC-pumpversionen, men dessa är dyrare och skall ha kortare livslängd). Jag använde tidigare Tunze 9004 till mitt 300l-kar, den pumpar 150l luft/h och var ganska tyst. Om du sätter skummaren inuti en Back To Nature-modul kanske den senare kan fungera som bubbelfälla.
  14. Sant, man skulle behöva anpassa varje ny Balling-dos efter föregående veckas avdunstning, vilket i praktiken ger en veckas eftersläpning. Nej min tanke var att blanda alla lösningarna i ATO-behållaren för hand, just för att slippa doserpumparna. Det var mest det jag var rädd för. Men har någon provat? Kan de stanna i lösning i ATO-behållarens sötvatten tillräckligt länge? Ja det är det jag gör nu.
  15. Blir det inte undertryck inuti modulen när pumpen går, eller kommer tillräckligt mycket vatten in genom springan mot glasrutan?
  16. Som rubriken! Är detta en idiotisk idé? Fördelen är man skulle slippa extra doserpumpar och slangar (istället kan man tillsätta en större mängd samtidigt som man fyller på ATO-behållaren med sötvatten).
  17. Det låter som åtminstone tre olika hitech-produkter. Kanske i vissa avseenden. Har man samma mängd djur i en större vattenvolym så blir det nog stabilare, men oftast skaffar man väl större kar för att få plats med fler eller större djur, och då blir det kanske ingen skillnad. Om värmaren går sönder borde en större vattenvolym kylas ner långsammare, och om ett enstaka djur dör påverkar det kanske vattenkvalitén mindre. Däremot kanske syre- och salthalt beror mer på vattenytans storlek i förhållande till volymen? Inte vad jag vet, möjligen blir förlusterna vid eventuell totalkrasch större (därmed inte sagt att risken för krascher ökar, kanske det tvärtom är mindre risk för tekniska problem med lowtech). Vissa hitech-produkter är kanske bara motiverade om man tänkt hålla stenkoraller (t ex doserpumpar för Balling). Jodå det går fortfarande att få tag på levande sten, i värsta fall från andra EU-länder. Absolut! Fast även utan sump kan du ha en inneskummare i karet, dessa är inte alltför dyra även om de tar mycket plats. Algreaktorer (för Chaetomorpha) kan eventuellt köras utanför karet även utan sump (dock med viss läckagerisk förstås). Någon av dessa två produkter kan vara bra för att förebygga syrebrist nattetid.
  18. Vad skulle kunna orsaka gröna trådalger på sanden (även ny sand)?
  19. I mitt nuvarande hade jag först sand (1-5cm tjockt lager ganska finkornig), men efter några år började det växa gröna trådalger på sanden. Inga av mina algätare (Zebrasoma och eremiter) rörde dessa alger, så till slut tröttnade jag och kastade sanden. Efter ett halvår utan har jag nu provat med sand igen (och åtskilliga Cerithium-snäckor). Trådalgerna verkar återigen försöka komma tillbaka så länge jag inte plockar upp de bevuxna sandkornen för hand (ett tidsödande arbete).
  20. Var det så @jonasroman menade? Jag tolkade det som 10% kilo sten per liter vatten (en gammal tumregel).
  21. Varför inte levande sten i sumpen isf? Fast det är väl stor skillnad på inkörd och färsk sten? I mina tidigare kar med inkörd levande sten hade jag aldrig problem med trådalger, men när jag provade med färsk sten i mitt nuvarande kar fick jag första veckorna en enorm växt av Bryopsis samt fosfat på 0.25-0.5ppm. Senare har jag periodvis haft problem med andra gröna trådalger i samma kar, kanske delvis pga för svag skummare, rostande magneter, algätande fiskar som dött och andra missöden. Senaste året har det rentav vuxit gröna trådalger på sanden (även på ny sand efter bara någon månad), trots numera starkare skummare och chaeto. Funderar på om jag fått in någon särskilt illvillig art? ICP-test visade inga konstigheter förutom högt kisel och lågt jod.
  22. Känns som om jag kapat tråden nu, men måste nämna en märklig sak. Det växer även gröna trådalger på precis samma sandytor där cyanon frodas, dessutom tror jag att flödet är lägre där, så kanske båda två gynnas av detritus i sanden? Men då borde väl även min sjögurka vara där och leta efter mat, men tvärtom verkar den undvika just detta område. Kan det vara gifter från cyanon som avskräcker sjögurkan? Jag har nu ökat flödet i det drabbade området, om inte det hjälper funderar jag på att tvätta delar av sanden. Här ser man sand med gröna trådalger täckta av cyano (den senare ser rödare ut på bild än i verkligheten): Gröna trådalger och cyano i 400x förstoring: Vad är den tjocka "stjälken" nedan för något?
  23. Efter att ha tittat lite noggrannare verkar det som nedanstående är den vanligaste sorten, ser ut som Cyano vad jag förstår? Kornen på bilderna i föregående post har jag inte sett något mer av alls.
  24. Sant, det tål att begrundas noga! Ja, och så länge CITES önskar en kontrollerad handel så bör en sådan utveckling ses som positiv även av NVV. Fast det vore ett kortsiktigt tänkande. För att hobbyn skall överleva på sikt måste nog CITES aceptera att exportländerna får konkurrens av odlare i brukarländerna. Billiga närodlade koraller är utmärkta för nybörjare som vill prova på SPS men inte vill betala "vildfångatpriser" för sina första koraller. När nybörjare fått mer erfarenhet kan de sedan ta risken att köpa dyrare importade exemplar. Om det däremot bara fanns dyra importerade koraller på marknaden kanske hobbyn skulle krympa så mycket att det drabbade korallnäringen i exportländerna, vilket skulle gå emot CITES önskemål.
  25. Man kan även invända mot motiven för ökad kontroll av korallodlare. Naturvårdsverkets vägledning skriver: "Handeln är i många fall ett reellt hot mot arters överlevnad i naturen. Ökade kostnader och tidsåtgång för enskilda personer ska då ställas mot behovet av att kontrollera handel med hotade växt- och djurarter. Naturvårdsverket bedömer i sin vägledning att det finns starka skäl att öka kontrollen av handeln med levande CITES-listade arter, och att dessa skäl väger tyngre än det enskilda intresset av att få handla fritt med arterna." Jag tycker inte att ovanstående är tillämpbart på odling av stenkoraller. Svenskodlade koraller skadar inte artens förekomst i naturen; tvärtom bör svensk odling uppmuntras, eftersom den kan minska efterfrågan på vildfångade koraller. Samtidigt uppmuntrar CITES självt kontrollerad handel med vildfångade koraller, eftersom exportnationerna då ser ett värde i att bevara sina korallrev. Hårdare regler för korallodling i Sverige riskerar att skada svensk akvariehobby, vilket i sin tur kan påverka exportnationernas korallnäring (och på sikt deras naturskydd) negativt. Hårdare regler för svensk akvariehobby skulle alltså motverka CITES i detta avseende.
×
×
  • Skapa Ny...