Gå till innehåll

Christian J

Medlem
  • Antal inlägg

    2 129
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    18

All aktivitet

  1. Finns det organismer som tål symbiosanemonernas nässelgift? Kan man t ex ha svampar eller brännande stenkoraller som Euphyllia i närheten? Även vissa hydroider lär brännas mycket, t ex släktet Millepora (ej att förväxla med Acropora millepora) men brukar väl inte säljas i handeln.
  2. Gäller det även gallret till ytavrinningen, eller hindrar själva vattenytan anemonen att ta sig igenom?
  3. Det sägs ofta att vandrande anemoner kan skadas av pumparnas insug, gäller det även vanliga streampumpar med pulsfunktion, t ex Turbelle? Behöver man täcka insuget med nät eller filterskum? En annan idé jag fick är att placera pumpen i mörker (kanske inbyggd i en konstgjord bakgrund), så att anemonen inte kommer att vilja vandra dit.
  4. Var den vit under hela tiden? En tanke slog mig, om en anemon har naturligt vit färg (och alltså inte är blekt) så innebär det väl att nästan allt synligt ljud reflekteras, men hur får isåfall zooxanthellerna tillräckligt med ljus? Kan det vara så att just dessa anemoner lever nära vattenytan och är anpassade till extremt starkt ljus, men hur skyddar de sig då mot UV-strålning? Eller lever de djupare ner och livnär sig främst på plankton?
  5. Även vilka önskemål på anemonerna har på t ex ljus, kemi och vattenrörelse kan vara intressant. Skiljer det sig något från koraller? Hur bör man inreda ett specialkar?
  6. Jag letar efter någon sorts folie eller tunn plastskiva som är stabil men ändå går att böja till en cirkel med ca 25cm diameter. Syftet är att minska ljusspillet i sumpen, så den måste vara ogenomskinlig och tåla saltvatten. Gärna billig också förstås. Några tips?
  7. Förutom kranvattnet har det sagts att Siporax och liknande kan ge förhöjd kiselhalt. Frågan är dock om höga värden är skadliga på något sätt? Själv hade jag hela 1875 µg/l enligt Triton, men enligt Randy Holmes-Farley kan man inte lita på ICP-tester för kisel: "Silicon as detected by ICP includes all forms that are present in the sample. That would include particulates of glass and zeolites and related solids, diatoms (they have silica structures), suspended silicone materials, and soluble silicic acid and silicate. Triton says they remove particulates, but I do not know what sizes they remove, or how effectively." https://www.reef2reef.com/threads/reducing-silicates-without-gfo.318899/page-2#post-4167817
  8. Det kan även vara svårt att få igång häverten (genom att doppa hela paketet i karet, som i videon) om det redan sitter ett långt rör ner till sumpen monterat. Men med en nippel och luftslang på toppen av hävertröret kan man få igång häverten även när överrinningen är monterad på karet.
  9. Om du skaffar en pepparmintsräka så bör den äta upp eventuella glasrosor. Krabbor och mantisräkor borde gå att fånga i fällor om de är till besvär.
  10. Nej det leder nog ofelbart till översvämning, såvida inte sumpen står på samma höjd som visningskaret. Det är väl så Tunzes overflow box fungerar, jag tror det finns en skiss i manualen.
  11. Jag förstår inte, utan vare sig rör eller hävert så återstår väl bara att dela av en del av visningskaret som sump, eller pumpa upp vatten till en sump över visningskaret? Det senare ger förstås ingen överrinning till sumpen.
  12. Fast både fiskarna och snäckorna brukar väl vara små när de säljs. Att en stor gylta kan ta små snäckor låter däremot fullt möjligt. Sökte på snäckor i den tråden, det verkar inte vara helt omöjligt att kombinera. Stod inget om just Cerithium dock.
  13. Det finns även stora plastlådor med vattentäta(?) lock på t ex byggvaruhus, eventuellt skulle du kunna tejpa runt locket för säkerhets skull.
  14. Funderar på att köpa ett antal Cerith-snäckor, men vill gärna även skaffa någon wrasse/gylta i framtiden. Finns det risk att alla snäckorna blir uppätna även om de gömmer sig i sanden?
  15. Se bara till att det går att komma åt för skötseln... En annan idé kan vara att borra hål och skruva fast fasaden med nylonskruv.
  16. Det går kanske att limma fast något under vatten med revepoxy?
  17. Kan du inte lägga den i en lufttät plastburk, eventuellt med lite torkmedel?
  18. En slarvig webbsökning gav inte så många resultat, man jag hittade iaf de här: Surge ammonium uptake in macroalgae from a coral atoll ("Surge" verkar syfta på upptagningshastighet, inte vattenvågor.) "the ratios of dark to light uptake during surge phase were 0.7, 0.75 and 1 respectively for U. lactuca, S. robusta and D. dichotoma, suggesting that the ability of the algae to take up ammonium during surge is as significant in dark as in light. Average ratio of dark to light uptake from all measurements was 0.81 ± 0.44." https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.566.979&rep=rep1&type=pdf Den här verkar även tyda på att alger gynnas av oregelbunden näringstillförsel: Nitrogen and phosphorus uptake rates of different species from a coral reef community after a nutrient pulse "Our results support the ... assumption that turf algae and opportunistic macroalgae primarily benefit from episodic inputs of nutrients to coral reefs." ... "Of all reef organisms considered here, the highest nutrient uptake rates per unit biomass were found for turf algae" https://www.nature.com/articles/srep28821 --Så man kan kanske omvänt gynna korallers näringsupptag med en jämn näringstillförsel, genom att fördela matningen över fler tillfällen under dagen?
  19. Jag brukar knipsa av algtussarna med pekfingret och tummen, samtidigt som jag direkt suger upp de lösa bitarna med en hävertslang som jag håller med övriga fingrar på samma hand. Om tussarna är svåra att få grepp om, låt dem växa ut lite till. Det är viktigt att inte en massa små lösa algfragment hamnar i karet, eftersom vissa fintrådiga algsorter kan sprida sig ohämmat då (kanske främst fintrådiga?). Om du suger upp mer vatten än du vill kasta kan du kanske filtrera bort algfragmenten med en filtersocka, nylonstrumpa eller liknande och sedan hälla tillbaka det rena vattnet.
  20. Varierar näringsupptaget hos gröna trådalger och chaeto över dygnet? Om svaret är ja, skulle man inte kunna svälta trådalgerna genom att tajma matningen så att chaeton (i refugium med omvänd ljuscykel) gynnas mer än trådalgerna i visningskaret? Vilken tid är isf bäst att mata fiskarna --på kvällen? (Behöver man mata flera gånger om dagen kan man kanske ge lite mindre portioner övriga tider.)
  21. Hittar inte så mycket info om den på akvariesiter, men jag hade nog skaffat en starkare. 20kg LS räcker nog mer än väl. Makroalger är annars ett alternativ till kolkälla, du behöver nog inte båda om du inte matar väldigt mycket.
  22. Ingen aning. Alternativt kanske stressen sänkte deras immunförsvar så att någon parasit tog död på dem? Ja eller skölja/tvätta den gamla sanden och sedan lägga i den. Vad är det för märke/modell? Hur mycket har du? Visserligen kan levande sten vara ett bra filtermaterial pga den medföljande bakteriepopulationen, men samtidigt kan bakterierna från LS kolonisera även andra material, t ex sand. Det kanske stämmer (fast isf tror jag Siporax är ett effektivare material). Oavsett så handlar det nog bara om nitrifikationsbakterier (som omvandlar ammonium till nitrit och slutligen nitrat), vilket borde vara onödigt i ett kar med både skummare och levande sten. Är din Gobiodon liten nog att kunna slukas hel finns kanske en möjlighet. Tänkte mest att den kunde stressa övriga fiskar. Annars brukar de leta efter små kräftdjur och maskar i inredningen, som du skrev.
  23. Om du inte skall köpa mer levande sten så hade jag flyttat över all den gamla stenen och fiskarna på en gång. Om du flyttar sanden utan att tvätta den kan det däremot röras upp mycket bakterier som irriterar djuren. Om du däremot skall ha mer levande sten i det nya karet (i större mängd) kan du lägga i den först, och vänta tills den blivit inkörd. Vad gör biofiltret för något? Biobollar tror jag inte gör någon nytta i saltvatten. Det kanske är bra för vattenkvalitén, men om du haft problem med aggression mellan olika fiskar så blir det kanske mindre sådant om alla sätts i samtidigt. Det bästa hade kanske varit att sätta i fiskar som är både tåliga och fredliga först, om du har några sådana (clowner och dottybacks är t ex tåliga men ofta aggressiva). 200l luft/h? Det är nog bättre med en större, jag använde själv en 150l/h i mitt 300l-kar och hade mycket algproblem trots få fiskar. Javisst, däremot kan det bli algproblem och nitrat stiger snabbare än annars. Skummare, värmare och makroalger låter vettigt. Levande sten i sumpen är nog onödigt, likaså biobollar. Är biopellets en kolkälla? Det kan användas för att minska nitrat och fosfat, men är inte nödvändigt. Det finna olika åsikter (allt från akvariets volym per timme och uppåt), men inte för långsamt för då kan det samlas luftbubblor i häverten på overflowboxen (med eventuellt katastrofala följder). Observera att pumpens flöde minskas av t ex höjden från sumpen till akvariets överkant och antal böjar på rören. Kanske sätta dem symmetriskt (pekande mot varandra eller mitten på frontrutan)? Försök få till en resonansvåg om de är programmerbara, annars kan du kanske låta dem gå i 4-timmars intervall med varsin timer. Blenniella och Salarias är skojiga och fredliga algätande fiskar, kan dock vara aggressiva mot artfränder. Kardinalfiskar är ofta vackra och fredliga. Wrassar/gyltor kan ta kräftdjur men sägs vara fredliga i övrigt, behöver dock sand och kan hoppa. Nemateleotris är vackra och fredliga men kan också hoppa. Varför? Skulle gissa att dottybacken är ett större hot. Ja en fullvuxen blir alldeles för stor, men kanske ett litet ungdjur skulle kunna funka nåt år.
×
×
  • Skapa Ny...