Slanten

Det sitter tre datorfläktar som trycker in luft i sidan på boxen (syns lite dåligt på bilden). De får sin ström från en transformator kopplad till kylarens termostat, så när kylaren drar igång startar även fläktarna.

Jag har en D&D och den stöyer en hel del, så jag byggde en kasse med ljudisolering. Se bild.

Här kommer ett liiite bättre klipp. 8b__ZsgoOjk

@Nordin: Hehe, ja alltid är det nån som hinner före. När jag var klar såg jag också att det redan fanns liknande konstruktioner på nätet. Men det känns bra att klurat ut det själv, innan man fick facit @Laggeman Unionkopplingen blev superbra! Dock hade jag missat att "öppningen" var lite trångare än röret, så jag fick demontera hela kameran och skippa höljet. Men det gick ju bra ändå. Tyvärr blir överföringen via konvertern endast USB 1.1, så det är lite hackigt. Men man får ändå en bild över vinterlivet i havet. Ska lägga upp ett lite bättre filmklipp senare som visar ett fält med sjöpungar.

Vet inte om detta är nått för SVG, men kan inte låta bli att visa lite av mitt senaste experiment, en undervattenskamera. Jag har kopplat ihop en vanlig webcam med en nätverkskabel, via en konverter. Allt är inhyst i en 50 mm PVC-rör, en unionkoppling med plexiglas, ändhatt med en kabelgenomföring. En LED-ficklampa i en olivburk står för ljuset. Allt sänks ner i havet med ett snöre, så det gungar lite. Har lite större planer för kameran, men det kommer senare En film på 7 meters djup med risk för sjösjuka finns nedan: 5nMvNC69x94

Jag håller med Gabriel att sökfunktionen överlag kunde förbättras ett snäpp. Åtminstone jag har svårt att göra kombinerade sökningar.

Om du har möjlighet kan du lägga in syresten i akvariet kopplad till en luftpump. Detta för att få lite mer luftning av vattnet i och med att det blir en kraftig biologisk belastning när anemonen ska brytas ner. Då förbrukas det syre i mängder, vilket säkert är vad som knäcker de flesta akvarium med självmordsanemoner i. I vilket fall bör du rikta alla streamerpumpar mot vattenytan för att få så mycket turbulens i ytan som möjligt.

I tisdags kväll sköljde jag av insugsfiltret som sitter i akvariet och som sitter på slangen till ytterfiltret. Då brukar jag stänga av ytterfiltret för att inte fiskarna ska sugas in. Sen matade jag min lilla torsk och allt var frid och fröjd, tills.... igår när jag ser att sladden till ytterfiltret fortfarande är urdragen!! Paniken sprider sig när jag tänker på att filtret ger vatten till kylaren som i sin tur kyler ner vattnet till 7 grader. Tittar in i akvariet och fiskarna är vansinnigt pigga, anemomenerna sträcker ut sig mer än vanligt, det ligger några döda märlräkor på botten som jag inte visste att jag hade och temperaturen ligger på 20 grader... Ujuj... Kopplar ur ytterfiltret och öppnar det i köket och förbereder mig på det värsta, men det luktar "bara" död fisk i filtret så det hade inte hunnit att bildas nån svavelväte åtminstone. I vanliga fall brukar det krylla av smådjur i filtret, men nu är det lugnt och stilla. Tvättar ur allt och låter bli att lägga i filtergruset än så länge. Bakterierna är ändå nästan inaktiva under vintern. Riktar in streamerpumparna mot vattenytan för att öka syresättningen. Ställde in kylaren på 15 grader och lät den gå så under natten. Ikväll ska jag minska till 13 och minska med 2 grader om dagen ner till 7 igen. Verkar som jag kom undan med blotta förskräckelsen och en decimerad mikrofauna och färre smådjur.

@Fiffe: Om man ser till de teoretiska beräkningarna kan du gott använda dig av 20/25-genomföringen, men som Lasse säger finns det mycket som kan gå fel. En sak att ta hänsyn till är ju att det gärna växer saker i rören och det är förödande för flödet om det blir ännu smalare i 20mm-delen. @Lasse Ser fram mot en diskussion vid nästa träff då vi kan kavla upp ärmarna, rita, peka och se glada ut! Jag utelämnade medvetet tryckhöjden 1m för 20 mm-röret pga att jag ville ta reda på vilket mottryck rörstumpen på 5 cm ger vid olika vattenhastigheter. När ekvationen nedan stämmer har man hittat rätt flöde: A + B = 4 mvp A-Mottrycket i 20 mm-delen B-Mottrycket i 25 mm-delen

Försöker svara med röd text nedan @ slanten - Det här blir inte riktigt riktigt tycker jag. Genomföringen sitter i botten på karet och håller samma dimension som ett 20 mm rör. Den är ungefär 5 cm lång under akvariet med samma innedimension som ett 20 millimeters rör. Om vi nu säger att vi har denna genomgång men att den sprutar fritt ut i luften och vi har 95 cm höjd i akvariet. Vi har då en vattepelare på 1 m och vid ett flöde på ca 2930 liter har vi 0 i tryckfall. (Jag har i ditt utmärkta program angett rörlängd till 0,05 meter och tryckhöjd till - 1 meter). Tar vi nu och anger längde på 20 mm röret till 3,05 meter och totalt tryckhöjd till - 4 meter så får vi ett flöde på ca 3080 liter i timmen vid 0 i tryckfall - en väldigt liten ökning. Håller med helt och tack för berömmet! Vi gör om samma sak men med ett 25 mm rör. Fritt ut i luften så får vi ett flöde på 4570 liter i timmen och om vi förlänger röret ner till sumpen på samma sätt som i förra exemplet så kommer vi att få ett flöde på teoretiska 5285 liter i timmen, fortfarande ganska liten ökning. Även här är vi överens Men vad händer då om vi har de första 5 centimetrarna med ett 20 mm rörs innerdiameter och resterande 3 metrarna med ett rör som har ett 25 millimetrs rörs innerdiameter? Jag vill mena att det är de första 5 centimetrarna som bestämmer och i bästa fall så får man samma flöde som om man förlängt med ett 20 mm rör! vad grundar jag det på. Jo - om man låter det spruta fritt ut ur luften så får man ju som ovan ca 2930 liter i timmen. så limmar vi på ett 110 rör - någon skillnad - nej - det blir samma som fritt ut i luften eller hur? Om vi antar att röret är helt fyllt med vatten, vilket kan fixas genom att röret slutar under vattenytan i sumpen, får vi en tryckhöjd på 4 meter. Det ger ett helt annat resultat. Ska förklara nedan. Det som orsakar en hävert är det undertryck som skapas i ett litet utrymme när gravitationen får verka och kan undertrycket ersättas av luft så får man inte riktigt samma häverteffekt. PS Vatten kan komprimeras - men inte speciellt mycket och det är det som avgör hur mycket en förträngning påverkar flödet. Rent teoretiskt kan vatten komprimeras, men det är inget som ger någon som helst inverkan vid dessa låga tryck. Det som påverkar flödet är den turbulens som bildas i vattnet när vattenströmmen går från en diameter till en annan. Det enda som ändras vid en förträngning är vattnets hastighet, den komprimeras inte. Det enda som har inverkan på flödet i ett rör är trycket. Om vi har ett horisontellt rör fyllt med vatten med samma tryck i bägge ändar, så har vi inget flöde. Om vi däremot sätter dit en pump i ena änden och har andra änden öppen händer det grejor: Trycket vid pumpen ökar i förhållande till den öppna änden och därför börjar vattnet flöda i riktning mot det lägre trycket. Sätter vi in en ventil i den öppna änden kan vi justera flödet. När vi vrider lite på ventilen ökar friktionen för vattnet och det blir ett tryckfall över ventilen. Det vill säga trycket före ventilen är högre än trycket efter ventilen. Ju högre tryckfall desto lägre blir flödet. När trycket vid pumpen är lika högt som tryckfallet i ventilen är flödet noll, dvs ventilen är stängd. Alla detaljer i ett rörsystem har ett tryckfall. Röret i sig har ett tryckfall som beror på vattnets friktion mot rörets sidor, men mest på inre friktion på grund av turbulensvirvlar. Högre hastighet ger högre tryckfall. När vattnet kommer fram till en rörböj blir tryckfallet lite större än om det skulle vara ett rakrör av motsvarande längd på grund av att vattnet måste byta riktning, vilket leder till mer turbulens (friktion). Så kommer vi då till den omtalade förträngningen eller i vårt fall en plöstslig storleksökning. Den består av tre delar. Om vi börjar från akvariet är det en bit på 5 cm med diameter 20 mm som har ett visst tryckfall per meter rör. Sen kommer själva diameterökningen som räknas som ett engångstryckfall. Därefter resten av 25 mm-röret med ett litet lägre tryckfall per meter än 20 mm-röret. Detta på grund av att vattenhastigheten är lägre. Engångstryckfallet vid diameterökningen kan beräknas med följande formel: K(v^2/2g) v=Vattenhastigheten (m/s) g=9.81 m/s^2 K=Friktionstal Friktionstalet hämtas i tabell som tagits fram genom experiment. K-värdet för en plötslig storleksökning vid våra hastigheter blir ungefär 0.5 vilket motsvarar en backventil...Nu börjar vi närma oss vår hävert. Jag glömde en del faktorer i förra inlägget, bland annat att genomföringen har en lite längre sträcka med endast 20 mm diameter. (Ganska viktig detalj ) Anta att vi kopplar in 20/25-genomföringen i Lasses exempelkar ovan. Sen sätter vi på 3m 25-mm rör så att vi får en total tryckhöjd på 4m. Vi börjar med det tryckfall som genereras i rörstumpen på 50cm. Vid en vattenflöde på 5255 l/h blir tryckfallet över röret 0,79 mvp. Men vi har ju ett vattentryck på 4 mvp att leka med så efter rörstumpen har vi kvar 3,21 mvp. Detta äts sen upp av 3 meters röret. Bilderna får illustrera hur man får fram värdena. (Man kan börja med ett högt vattenflöde och jämföra tryckfallen mellan de olika rördimensionerna. ) Hepp! Slanten - Körde ditt program på två hävertsystem som jag vet vad de ger. Det ena är uppbyggt av 50 rör och har en meters hävert, 5 meter rör med böjar och kranar. Ger ca 9500 kubik i drift per timme - ditt program säger ungefär det samma. Det andra bygger på två självreglerande hävertar med luftsug när de ger för mycket. Raka rör och 30 cm fallhöjd. Får också trovärdiga siffror med ditt program. Kommer att använda det hädanefter vid dimensioneringar av hävertsystem. Riktigt kul att du kunde konfirmera värdena som programmet ger! Det är ju lätt att man missat nått vid kalkylen som har betydelse för resultatet i verkligheten. Ursäkta all text, men det är lätt att fingrarna slinter när ämnet intresserar

Lite sent svar, men lite tankar... Det är nog inte så enkelt som att jämföra med en smalare dörr, eftersom vattnet ökar farten när det kommer till en smalare passage i ett rör. En alldeles för torr förklaring kommer här: Tryckfallet i ett rörsystem brukar delas upp i två delar. Strömningsförlust och engångsförluster. Strömningsförlusten är den friktion som uppkommer i raka rör och är förenklat uttryckt beroende av längd och dimension på röret. Engångsförluster är böjar, dimensionsförändringar, ventiler osv. De är en tryckförlust som uppkommer på ett ställe i röret och bara där. I vårt fall är det en storleksförändring från 20 till 25 mm. Det vi vill veta är ju vilket flöde vi kan förvänta oss ur vårt rör. Det som bestämmer flödet är vilket tryck vi har att leka med och i detta fallet är det 3 m vatten som står för trycket. Jag är lite osäker på om man kan utnyttja sig av samma teorier som vid trycksatta pumpar, men om vi antar det kommer vi få följande resultat med detta program. En hävert med 3 m fallhöjd ger följande teoretiska flöden för PN16-rör: Rör 20 mm: 2900 l/h Rör 25 mm + 20 mm genomföring: 4400 l/h

Ska du använda avrinningsröret som hävert eller durso? Om jag minns rätt var det runt 3,5 meter ner till källaren?

Kul att bygga grejor själv! Är alla skarvar täta nu? Hur hög är skummaren?

Men nästan

Ni får ursäkta, men sånt här är så nördigt kul att fundera på! Njae, det har inget med att vattnet kokar utan med jordens atmosfärstryck. Om vi tänker oss en spann med vatten. Ta ett glas och fyll det med vatten i spannen och vänd det upp och ner. Man kan lyfta upp glaset med botten före och vattnet stannar kvar i glaset så länge glaskanten är under spannens vattenyta. Det är luftens tryck mot vattenytan som gör att vattnet stannar kvar i glaset. Det är ju många kilometer med luft som står som en pelare mot vattenytan. För att fortsätta experimentet kan vi ta ett rör på 11 meter med ena ändan igenpluggad. Fyll röret helt med vatten och andra änden ner i spannen. Det lustiga som händer nu är att vattenpelaren i röret blir 9.8 meter över vattenytan i spannen. Resterande 2 meter i toppen av röret är vacuum. Luftens tryck på 1 bar som utövas på spannens vattenyta balanserar upp vattenpelarens tryck. Vätsketrycket räknas ut med formeln hxRxg. h=Vätskepelarens höjd R=Vätskans densitet g=tyngdaccelerationen Om man istället har kvicksilver i röret blir vätskepelaren endast ca 750mm hög pga dess höga densitet. Gör man testet i ett rum med vacuum kommer man märka att det inte går att få en vätskepelare överhuvudtaget, eftersom det inte finns nått lufttryck mot vätskeytan i spannen. Dagens fysikfundering avklarad

Bara som lite kuriosa: Bågen på en hävert kan teoretiskt vara nästan 10 meter hög.

Programmet varnar för flödeshastigheter på över 1,2 m/s i röret. Det beror på att vid högre hastigheter blir tryckfallet så stort att det börjar bli oekonomiskt. Detta beror på att systemkurvan blir brantare. Sen kan du kolla vad det är för godstjocklek i rören du ska använda. Det finns många olika standarder att välja mellan och jag har valt bland de grövsta man kan hitta i handeln bara för att få en konservativ beräkning. Ett tunnare gods ger lägre flödeshastighet.

Håller med Wrang att rördimensionen är lite väl klen, men jag tror det räcker med en 32 mm. Jag har räknat lite på ditt exempel så här på lunchen och använt mig av beräkningsprogrammet här: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?p=367063#post367063 Följande förutsättningar: Rör: 32mm Total rörlängd: 3700 mm Tryckhöjd: 3500 mm 1 st vinkel Om du seriekopplar 2 st Eheim 1260 kan du fördubbla den maximala tryckhöjden vid varje givet flöde, men de har en ganska brant pumpkurva så flödet i ditt system blir ca 1200 Liter/h. (Hade du haft bara en pump hade det inte kommit nått vatten alls) Jag har inte tid just nu att jämföra pumpar, men 2 st Eheim 1262 borde ge bättre resultat.

Vad synd att sjöpennan strök med, de är så tjusiga! Dödmanshanden klarar sig säkert. Första veckan ser de väldigt risiga ut, men blir finare när de acklimatiserat sig. Tycker att det ser ut som en sjöros. Vansinnigt fin färg! Vad har du för temp? Hur gick det med skummaren? Kul att du är igång!

Nu blir jag alldeles till mig i trasorna... Har du en sjöpenna?! Nu måste du snart få upp bilder.

Detta är ett spännande projekt! Om du köper ett extra glas på 2m hos glasmästaren behöver du inte skarva ihop långsidan.

Detta är säkert den mest lästa tråden just nu, men det beror väl på att det är verbalt underhållningsvåld. DOCK, tycker jag att de allra flesta inlägg håller så låg standard och bryter mot flera av forumets regler att tråden bör låsas snarast och liknande trådar modereras i tidigt stadium... Regler bör följas. Min lilla åsikt.

Släng upp en PDF av myndigheternas tillstånd så är frågan ur världen. Ni kan träta i all evighet utan att ni kommer nånstans. Upp till bevis att tillståndet finns.

Summan beror på vad du har köpt. Momsen på böcker är ju tex mycket lägre (11%?). Sen är det olika tull på olika sorters varor. http://www.tullverket.se/innehallao/t/tullochmomspavanligtforekommandevaror.4.13ca5ad811a0aafa2cc8000927.html Det sura är ju att man betalar moms även på frakten.

Om man kör pumpen med filtret på sugsidan är risken mycket stor att det blir kavitation i pumpen. Det ger mycket större slitage än att strypa ner pumpen på trycksidan. En centrifugalpump ska generellt ha så korta sugledningar som möjligt.