Gå till innehåll

Avancerad teoritråd om fosfatkälla


PatriksS

Rekommenderade inlägg

  • Svar 210
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

Patrik du är en riktig tänkare :) gör du inget annat än spånar om sådana här saker :) visserligen så har du faktiskt denna gång startat en intressant tråd och du har rätt i det mesta men jag tycker inte du ska dissa fosfatremovers för de hjälper mer akvarister än stjälper. mäter man upp fosfat så finns det i vattenmassan och då är en fosfatremover en av de bästa vännerna man kan ha, är det bundet så hjäper inte de men är fosfaten bundet i kalk så gör den ingen skada om inte t.ex ph droppar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nej, Jonas, det är inte tvärtom, läs mitt inlägg igen, jag tar upp det jag menar men lägger i fetstil, ser du det? :

pH:t i ett substrat förefaller sjunka mycket snabbt med djupet, det var t o m någon akvarist som enligt nätupplagan av advancedaquarist mätte upp pH:t nere i sanden, och den var på ca 4-6, så det är rätt lågt, tycker inte du det? Det är alltså inte någon lokal förekomst, utan i hela substratet.

Nja, det tror inte jag, det är därför jag kör utan bädden. I mitt gamla nanobalja hade jag massa mörkblodröd cyano i uppstarten, trots nitratdosering. Plus att skitalger kunde komma och försvinna av okänd anledning.

Hur som helst, jag tänkte också ta upp plasten som källan till fosfat. Det finns en tråd om detta på thereeftank, men jag tänkte vi kunde göra en svensk utvärdering. :)

Ibland ser i alla fall jag att det finns alger på plastgrejer i karet men inte någon annanstans i karet. Då borde det rimligen innebära att plasten inte är bara en lämplig sittplats för algerna, utan att plasten i sig ger algerna något som göder dem. Och av det lilla jag läst och kan om plaster så verkar fosfater användas som mjukmedel, t ex på PVC som används som extensivt inom vår hobby. Här har jag hittat lite om fosfater i plaster:

http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/organiska_fosfater.htm

Bakterierna "läcker" inte fosfat...dom reducerar fosfat genom att konsumera...men visst...UTAN skummare finns risk ändå risk för fosfatbildning.

Med lokal menade jag just hela sandbädden.

Trots nitratdosering skriver du: Kanske just därför patrik...vid algproblem låter de konstigt i mina öron att dosera nitrat...

jag tror inte de växer alger på plastbitar bara för att de skulle finnas fosfat där. de växer där av samma skäl som på glaset...en helt steril miljö, dvs inga andra organismer som konkurerar ut mikroalgerna, därav denna nedslagsplats.

Fosfatfrågan i all ära...men järnhydroxid är en fantastisk uppfinning som fungerar..så ingen behöver uppleva ett fosfatbekymmer idag. Utvecklingen har gått framåt tack o lov.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jo, för mig personligen så är det bara som att välja mellan pest och kolera. Fosfatbindare släpper ifrån sig en hel del järn. Järn verkar inte vara så bra för koraller. Och dessutom måste fosfaten ta sig till fosfatremovern, men cyano och skitalger vill inte riktigt tillåta det, eftersom de tar upp fosfaten på produktionsplatsen så att säga och inte släpper den iväg till någon avlägsen strumpa i sumpen. Men det är bara mina högst personliga reflektioner.

de stämmer inte patrik...fosfaten tar sej till järnhydroxiden. Det fungerar! O nån större mängd järn släpps inte såvitt jag förstått, o inget fosfat läcker tillbaka, så det är ingen jämviksreaktion (tropfrog).

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jovisst, naturligtvis, men då snackar vi om sådana nivåer där även våra testkits visar fosfaten. Jag är ute efter att inte ha symtom på fosfatproblem trots noll utslag på testerna. Där du kan ha cyano/skitalger trots ofärgade tester. Eller som en känd akvarist på TRT, Spanky, uttrycker sig om detta: när man får mätbar testresultat med våra hobbykits så är "the party is already over". :)

salifert mäter ner till 0.015!..de räcker...ligger du där kan du inte skylla på fosfaten om du har problem.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Köpt, testat, vidhåller därför min tidigare uppfattning. Hade ledsna koraller och brunt vatten i två veckor då. Varför köra med något som inte behövs? ;)

de kan bero på att du sänkte fosfaten för snabbt...INTE de låga värdet i sej.

Brunfärgningen går över, inget problem. Själv hade jag brunt vatten i 1 timme, sen kristallkart! O inte en mikroalg så långt ögat kan nå, trots nystart.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jupp, som sagt, betvivlar inte alls att removern fungerar på att ta upp fosfat, det finns också rätt mycket forskning som bekräftar detta, marina sediment binder fosfat bl.a. genom järnoxider, jag såg en uppgift om att så mycket som 30-40 procent av all fosfat i marina sediment är just uppbunden i naturligt förekommande järnoxider.

Det jag menar är fosfatremovern kräver fosfat fritt flytande i vattnet. Läcker fosfaten långsamt från sandbotten och tas omedelbart upp av cyano så kommer ju inte removern att göra någon nytta egentligen.

Dessutom vill inte jag köra med fosfatremover eftersom den blir till slut ännu ett bakteriefilter, som fångar upp förbipasserande bajskorvar, foderflingor och dylikt och bakterierna kommer att sönderdela detta detritus i sina beståndsdelar, dvs. i oorganisk nitrat och fosfat. Som removern bör ta upp då, visst, men det är lite konstigt att först låta skiten brytas ned till fosfaten, och sedan ta itu med den.

Om de boir nåt, så blir de ett jättefint biofilter. Du har ju fosfatmediat i stark ström, i ett sumpfack eller i en reaktor. Ingen risk för att detta filter blir en skitfälla. När man byter fosfatmedia, så sparar man en tredjedel, för att bibehålla de fina biofilter du får på köpet. mediat drar fosfat från vattnet, som i sin tur drar de från botten/stenen etc...så till slut kommer all fosfat till ditt media.

Att mediat funkar behövs inga artiklar som bevis...de gör de...man behöver inte uppfinna hjulet en gång till.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jonas, jag kan inte kommentera allt du skrev, och syftet är inte att dryfta bara fosfatremovers. Jag skrev att de hjälper när man har fosfatet i vattenkolumnen, nog med det.

Däremot att sänka nivåerna för snabbt och inte den låga nivån i sig håller jag inte med alls. Skulle du må dåligt om du snabbt fick tillgång till luft som är renare på CO2 än vad du är van vid just nu? Jag tror snarare på för snabb tillförsel av något - förmodligen järn - från fosfatremovern än för snabb sänkning av fosfaten.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag är övertygad om att du har fel när det gäller järnhalt i vattnet Patrik!

Att fosfatremovern grumlar vattnet i brunt betyder inte på något sätt att järnhalten i vattnet skulle vara onaturligt hög. Tvärtemot betyder järnhydoxidpartiklar i vattnet att du har en yta specialicerad för att fälla ut ytterligare järn på. Alltså brungrumligen är en garanti för att du inte får förhöjd järnhalt i vattnet. Om organismer mår dåligt beror det säkerligen på att fosfathalten sjunkit för snabbt och att de inte hunnit anpassa sig till detta.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag sämkte en gång fosfat på 0,25 till omätbart på 7 timmar med coralife fosfatremovers och korallerna slemade en hel del men de tog inte stryk av den snabba sänkningen, om jag går lie lite off topic till nitrat så var det en gång en amerikan som sa att man ska försöka få ner nitraten så snabbt man kan, han jämförde med om man var i ett garage med motorn igång och rummet började fyllas av giftiga avgaser så öppnar man inte dörren lite på glänt och vädrar sakta ut utan man slänger upp dörren för fullt på en gång för att vädra ut allt så snabbt det går. Jag har sänkt både nitrat och fosfat snabbt utan att korallerna har tagit stryk, de klarar detta mycket bra verkar det som.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ett påpekande - som sand använder vi oftast korallgrus (i alla fall jag). Att detta skal innehålla något fosfor att tala om anser jag ganska omöjligt. Den som är rädd för detta kan ju i så fall syrabehandla gruset och slå ut problemet med badvattnet. Samma gäller om man skall kurera gammal levande sten - upprepade syrabad och fosforn är borta (givetvis menar jag utspädd, svag syra - pH kring 6). De undersökningar du pratar om Patrik gäller oftast sedimentbottnar och där finns fosforn bunden i olika former - undersökningarna är inte gjorda på stenbottar (som vårt krossade korallgrus är när det är urtvättat och klar).

Vandringen fram och tillbaka av fosforn kommer du alltid få och för min del så eftersträvar jag det också. Något som man ofta förväxlar i debatten är fluxen av näringsämne och innehållet av lösta oorganiska näringsämnen i vattnet. I ett korallrev, som är bland de mest högproducerande av alla biologiska system vi känner, är fluxen av näringsämnen enorm - den är så enorm att vattnet blir totalt utsuget på närsalter. En oorganisk kväve eller fosformolekyl har inte lång överlevnadstid i vattnet innan den blir infångad av någon organism och blir uppbunden i levande material.

På grund av sin natur så blir alltid förlusterna av kväve större än förlusterna av fosfor i en marin miljö (annorlunda delvis i en limnisk miljö). I ett akvarium med skumning, denitrifikation och annat blir förlusterna av kväve i förhållande till fosfor än större. Vid kolkälla och skumning så exporteras fosforn i form av organisk fosfor genom att en del av bakteriepopulationen (den i vattenkolumnen) eventuellt hamnar i skummarkoppen. De bakterier som bildar film blir kvar där de sätter sig och bibehåller fosforn i karet. Märka här är att exporten av kväve följer även där fosfor/kvävekvoten - samt att en del kväve försvinner ytterligare genom denitrifikation och ammoniakluftning. Kvoten - blir även här förskjuten. Finns inte kväve nog så kommer inte heller bakterierna att kunna tillväxa - utan oorganist kväve växer inget förutom cyano. Cyano kan också finnas i vattenkolumnen (behöver inte vara den röda eller gröna mattan) - problemet med den typ av cyano är att den mycket ofta är giftig (giftalgerna i Östersjön exempelvis, vilka inom parantes skall bekämpas genom att de stora reningsverken i Stockholmstrakten får tillstånd att släppa ut mer nitrat - så det är inte bara jag som är galen).

Den metod som jag använder bygger på att så fort som möjligt binda upp näringsämnena i något levande och därför behöver jag någon typ av garanti för att jag har rätt fosfor/kväve kvot - annars går det inte. Skall man tillåta någon skevhet så är det i förmån till kvävet eftersom det inte finns någon organism som klarar av att fixera fosfor från luft - eftersom det inte finns någon fosfor där. Jag jobbar också med den typ av koraller som är kraftiga fotosyntesare och som helt klart använder fosfor och kväve från oorganiska former i vattnet, ungefär som makroalger och växter gör.

Till 0 i fosfor (i vattenkolumnen) och kraftig algväxt så beror just det faktum att ni läser 0 på att fluxen genom systemet är så kraftig att ingen närsalt överlever specielt länge utan binds direkt i nästa alg. när vi pratar om de sk skitalgerna (trådalger) kan det mycket väl vara så att det rör sig om cyano - jag har själv inte undersökt detta men kommer att göra det när tillfälle ges. Tittar man på en kvävefixerande cyano (inte mattor) så kan man konstatera om den är kvävefixerande genom närvaron av speciella celler. Det finns en bra PDf som jag tyvärr inte hittar nu om senaste rönen angående Cyano. Faktum är också att removrarna är ett jämnviktsförhållande och att även icke mättade fosfatremovrar kan tjänstgöra som "zink" om det finns en ytterligare stor fosforförbrukare i systemet i form av levande material.

Nu hinner jag inte mer

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Korallgrus innehåller fosfat. Jag kör korallgrus 20mm i reaktorn och några veckor efter påfyllning av nytt så mäter jag upp ganska mycket fosfat i utvattnet, det avtar för att till slut försvinna. Shuran har korallgrus för reaktorer som ska vara fosfatfri enligt uppgift men den är säkert urlakad på fosfat av shuran själva och det kan ju förklara det högre priset. Att det finns fosfat i korallskellet är ganska naturligt. Det finns en gängse uppfattning att man ska låta korallgrus stå i osmosvatten några dagar och att byta allt vatten varje dag för att laka ur fosfaterna innan användning i reaktorn, jag ha lite svårt att köpa det, verkar för mig osannolikt att det ska hjälpa när fosfaten är bunden i kalket. osmosvatten har visserligen ett ph som är svagt surt men att det skulle laka ur fosfaten låter inte troligt.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag är övertygad om att du har fel när det gäller järnhalt i vattnet Patrik!

Att fosfatremovern grumlar vattnet i brunt betyder inte på något sätt att järnhalten i vattnet skulle vara onaturligt hög. Tvärtemot betyder järnhydoxidpartiklar i vattnet att du har en yta specialicerad för att fälla ut ytterligare järn på. Alltså brungrumligen är en garanti för att du inte får förhöjd järnhalt i vattnet. Om organismer mår dåligt beror det säkerligen på att fosfathalten sjunkit för snabbt och att de inte hunnit anpassa sig till detta.

Stig, låt mig förklara varför jag tycker som jag gör.

Jag hade lite bruna alger på rutan någon dag, jag kommer inte ihåg om jag för en gångs skull fyllde på med kranvatten när det dunstat eller om mitt osmosvatten var lite konstigt. Oavsett orsaken så åkte jag för att köpa lite sniglar, men sniglarna fanns inte i lager så jag köpte Fauna marins ultrasil istället för att åtgärda lite brunalger på rutan.

Och här kommer det viktiga: istället för att behandla karet med fosfat/silikatremovern, så beslöt jag mig för att endast behandla osmosvattnet i påfyllningsdunken. När jag stoppade i ultrasilen i dunken i en nätpåse, blev vattnet där brunrosa. När jag sedan fyllde på avdunstningen med detta brunrosa vattnet märkte jag att mina mjukisar blev ledsna varje gång jag fyllde på med detta vatten.

Jag beslöt mig därför att sluta med detta, hällde ut det brunrosa vattnet i toan och gjorde en ny batch med osmosvatten för påfyllningen.

Problem med ledsna mjukisar upphörde.

Jag har alltså inte sänkt fosfaten i karet på något sätt, utan endast eventuell fosfat i påfyllningsvattnet, och jag matade hyfsat bra.

Det är därför jag går mera på "farliga-(järn)tillsatser"-spåret än på "nivåerna-sjunkit-för-snabbt"-spåret. Det var liksom inga studier eller teorier utan jag såg förloppet med mina egna ögon.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men patrik. Man kan skölja den innan även om fauna marins remover inte ska det, skippa denna skitremover och köp kvalitet som KZ boiphos 2, den ska sköljas med hett vatten före användning. Jag har mjukisar också, aldrig några problem remover-mjukisar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Däremot att sänka nivåerna för snabbt och inte den låga nivån i sig håller jag inte med alls. Skulle du må dåligt om du snabbt fick tillgång till luft som är renare på CO2 än vad du är van vid just nu? Jag tror snarare på för snabb tillförsel av något - förmodligen järn - från fosfatremovern än för snabb sänkning av fosfaten.

Din jämförelse förstår jag inte, de är som att jämföra äpplen med päron.

Alltför snabb fosfatsänkning är skadligt...varför vet jag inte exakt...men vi vet att de inte är bra. Järn släpps inte ut i någon betydande mängd från fosfatremovern.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ett påpekande - som sand använder vi oftast korallgrus (i alla fall jag). Att detta skal innehålla något fosfor att tala om anser jag ganska omöjligt.

de gör de nog allt...när kalkreaktorer kom va de känt att de släppte ut fosfat...sen kanske de finns media som renats från detta, men i grunden är naturlig aragonit fosfatinnehållande. Dock sannolikt inget reellt problem utanför kalkreaktorn.

Faktum är också att removrarna är ett jämnviktsförhållande och att även icke mättade fosfatremovrar kan tjänstgöra som "zink" om det finns en ytterligare stor fosforförbrukare i systemet i form av levande material.

Stämmer inte beträffande järnhydroxid...de finns ingen jämvikstreaktion som styr där..bindningen är definitiv, kan inte läcka tillbaka trots gradient.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men patrik. Man kan skölja den innan även om fauna marins remover inte ska det, skippa denna skitremover och köp kvalitet som KZ boiphos 2, den ska sköljas med hett vatten före användning. Jag har mjukisar också, aldrig några problem remover-mjukisar.

En liten kommentar efter att pratat med fauna marine: Man kan skölja alla järnhydroxidremovers, enda skillnaden är att de tappar lite i effektivitet. När man har den i reaktor rekommenderar dom till o med sköljning. Så om man vill slippa den brunfärgning, som i o för sej försvinner på ngr timmar, så skölj i sötvatten, eller allra helst i osmosvatten.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ett påpekande - som sand använder vi oftast korallgrus (i alla fall jag). Att detta skal innehålla något fosfor att tala om anser jag ganska omöjligt. Den som är rädd för detta kan ju i så fall syrabehandla gruset och slå ut problemet med badvattnet. Samma gäller om man skall kurera gammal levande sten - upprepade syrabad och fosforn är borta (givetvis menar jag utspädd, svag syra - pH kring 6). De undersökningar du pratar om Patrik gäller oftast sedimentbottnar och där finns fosforn bunden i olika former - undersökningarna är inte gjorda på stenbottar (som vårt krossade korallgrus är när det är urtvättat och klar).

Lasse, jag vet inte mej jag tror du missförstod mig. Jag mernar inte någon fosforbeläggning på gruset, jag menar att du har fosfaten inkorporerat in i själva sandkornet inklusive dess kärna, alltså att hela sandkornet består av olika fosfatbindningar, calcium- tricalciumfosfat eller vad dessa bindningar kan vara för något, jag är ingen kemist. :) Ben i vår kropp har säkert också en del fosfat, och då rakt igenom benet, inte bara på ytan. Kanske dålig jämförelse, men vill bara föra fram. Se här Jörgens förklaring också, som lekman ställer jag mig bakom hans erfarenhetsmässiga påståendet i just den här frågan:

Korallgrus innehåller fosfat. Jag kör korallgrus 20mm i reaktorn och några veckor efter påfyllning av nytt så mäter jag upp ganska mycket fosfat i utvattnet, det avtar för att till slut försvinna. Shuran har korallgrus för reaktorer som ska vara fosfatfri enligt uppgift men den är säkert urlakad på fosfat av shuran själva och det kan ju förklara det högre priset. Att det finns fosfat i korallskellet är ganska naturligt. Det finns en gängse uppfattning att man ska låta korallgrus stå i osmosvatten några dagar och att byta allt vatten varje dag för att laka ur fosfaterna innan användning i reaktorn, jag ha lite svårt att köpa det, verkar för mig osannolikt att det ska hjälpa när fosfaten är bunden i kalket. osmosvatten har visserligen ett ph som är svagt surt men att det skulle laka ur fosfaten låter inte troligt.

.

Sedan vad gäller det här:

Vandringen fram och tillbaka av fosforn kommer du alltid få och för min del så eftersträvar jag det också. Något som man ofta förväxlar i debatten är fluxen av näringsämne och innehållet av lösta oorganiska näringsämnen i vattnet. I ett korallrev, som är bland de mest högproducerande av alla biologiska system vi känner, är fluxen av näringsämnen enorm - den är så enorm att vattnet blir totalt utsuget på närsalter. En oorganisk kväve eller fosformolekyl har inte lång överlevnadstid i vattnet innan den blir infångad av någon organism och blir uppbunden i levande material.

[...]

Den metod som jag använder bygger på att så fort som möjligt binda upp näringsämnena i något levande och därför behöver jag någon typ av garanti för att jag har rätt fosfor/kväve kvot - annars går det inte. Skall man tillåta någon skevhet så är det i förmån till kvävet eftersom det inte finns någon organism som klarar av att fixera fosfor från luft - eftersom det inte finns någon fosfor där. Jag jobbar också med den typ av koraller som är kraftiga fotosyntesare och som helt klart använder fosfor och kväve från oorganiska former i vattnet, ungefär som makroalger och växter gör.

MVH Lasse

Jag tror att vi som akvarister kanske antar alldeles för mycket baserat på lite lösa grunder som vi läser om i hobbyböcker eller gissar oss fram. Det finns en intressant tråd om detta - åter igen på TRT - som berör det här med hobbyrelaterad vs. riktig forskning/fakta. Men av intresset här är att jag börjar mer och mer frångå uppfattningen om det här med näringsflux hit och dit, utan ju mer jag läser desto mer börjar jag inse att i en SPS-burk så är det rättare vägen att ta bort källan till fosfaten så fort som det bara går, att klippa banden till överskottet av fodret/bajskorvar/detruts med detsamma. Ens främsta verktyg är i så fall skummaren.

Varför jag tror det är att jag börjar inse att korallreven i sig är kanske storkonsumenter av näringen, men inte själva korallerna. Jag tror att många stirrar alltför blint på hur mycket näring som tillförs och konsumeras själva revet, utan att ta reda på hur mycket näring som korallerna själva som konsumerar.

Jag har inget rev i mitt kar. Inte du, inte Clownen, inte Stig, inte Acuario, inte Pwin, inte Norberg, inte alla andra framstående akvarister har ens 1/10-del av ett riktigt rev, med dess blomstrande flora och fauna, som är storkonsumenter. Det vi däremot ofta har är näringsnivåer som är mycket högre än på reven, och näringskonsumenter som är mycket färre än på reven.

Den ekvationen får inte jag att gå ihop.

När man sedan har fosfaten som läcker från sanden, från LS:en (om färsk eller landbaserad), från plasten osv. så blir det ännu tokigare - anser jag.

Det vi inte heller har är den vattenbytesfrekvens och omfattning som gäller på riktiga korallrev. Jag såg ett program på Discovery om The World-projektet i Dubai, där de bygger små öar i havet och har en barriär mot det öppna havet. I det första utkastet av barriären (som skall skydda mot stora vågor) så blev vattenbytesöppningarna i barriären för små och hela projekten äventyrades, eftersom vattnet blev snabbt en algodling. Det visade sig att utan en vattenbytesfrekvens om ca en gång per två dygn (kommer inte ihåg exakt) så skulle vattnet stagnera och odla alger. Och detta i ett område med naturlig sand och massa denitrifikation och sanddjur. Det visar på hur otroligt otroligt otroligt viktigt det är med ständiga vattenbyten på de riktiga korallreven. Detta program blev sista droppen för mig, när jag innan dess läst på näringsanrikningen på TRT.

Det hävdas för övrigt att korallreven är till och med inte så stora konsumenter av näringsämnen som många tror, utan att reven snarare är producenter och är helt och hållet beroende av att vattenbyten för bort massa näring som revet producerat.

Men om vi återvänder till våra kar. Så när vi har alltså massa fosforkällor i våra kar, och inga riktiga konsumenter till den, så framstår det för mig som omotiverat att försöka behålla och ta vara på fosfaten som inte har någonstans att ta vägen. Visst tar fotosyntiserande koraller in lite fosfat, men! : tänk på hur lite korallvävnad du egentligen har i karet, försök att torka ut ens en stor mjukis och se hur mycket är kvar. Den levande materian är ännu mindre hos en SPS. Och om man tänker på att korallerna till sin natur är uppbyggda kring återanvänding av näringen, att de har en ständig loop som för oorganiken inom korallen själv, så förstår man att det krävs än mindre fosfat utifrån.

Nu måste jag på lunch! icon10.gif

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Din jämförelse förstår jag inte, de är som att jämföra äpplen med päron.

Alltför snabb fosfatsänkning är skadligt...varför vet jag inte exakt...men vi vet att de inte är bra. Järn släpps inte ut i någon betydande mängd från fosfatremovern.

Om du fick tillgång till renare luft snabbt - skulle du må dåligt av det? Varför skulle en korall må dåligt av om nivån på fosfaten sjönk när SPS:er synes vara uppbyggda kring återanvändning av näring och där omkringliggande vatten inte spelar så där jättestor roll vad gäller näringsfattighet.

Resten vet inte du med säkerhet, se mitt exempel till Stig.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men patrik. Man kan skölja den innan även om fauna marins remover inte ska det, skippa denna skitremover och köp kvalitet som KZ boiphos 2, den ska sköljas med hett vatten före användning. Jag har mjukisar också, aldrig några problem remover-mjukisar.

Nää, jag kör utan removern, har f.n. inget behov av det, som du skrev verkar vodkan vara mycket effektivare. :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Problemet är löst!

Järn är lösligt i surt vatten. 100 gånger mer för varje pH- enhet lägre. Lägger man järnbaserad fosfatremover löser sig järn i vattnet eftersom det tar upp koldioxid ur luften som sänker pH. Hade du pH 5 var alltså järnhalten i det vattnet en miljon gånger högre än vad den hade blivit med en matsked salt i osmosvattnet.

Häller man detta sedan i akvariet faller järnet ut och vattnet blir grumligt. Jag kan mycket väl tänka mig att många koraller som normalt tar upp bakterier genom sin mucus (slemskikt) kan få det mer eller mindre tätat av utfällt järn. Hade du pH 5 var alltså järnhalten i det vattnet en miljon gånger högre än vad den hade blivit med en matsked salt i osmosvattnet.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

varför pratar du fosfor. jag läste först fosfat men nu ser jag att det nämns fosfor lite överallt.

Fosfor (P) är ett atomslag och ett icke-metalliskt grundämne, tillhörande kvävegruppen. Fosfor är en viktig komponent i RNA och DNA, och är därför nödvändig för alla levande celler. På grund av sin höga reagens med sin omgivning kan man inte hitta fosfor i fri form i naturen. Vit fosfor reagerar våldsamt med syre, och bildar frätande oxider som fräter på blottad hud, och används därför som kemiskt vapen (vit fosfor-bomb).

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Om du fick tillgång till renare luft snabbt - skulle du må dåligt av det? Varför skulle en korall må dåligt av om nivån på fosfaten sjönk när SPS:er synes vara uppbyggda kring återanvändning av näring och där omkringliggande vatten inte spelar så där jättestor roll vad gäller näringsfattighet.

Resten vet inte du med säkerhet, se mitt exempel till Stig.

som sagt patrik..du kan inte överföra slutsatser om luft/koldioxid mm på nåt helt annat.

Varför dom mår dåligt av en för snabb sänkning? Ingen aning! De finns mkt vi inte vet, men som vi ändå känner till att så är fallet. Kanske för att deras enzymsystem ställt in sej på en viss fosfatnivå...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...