Välkommen till Saltvattensguiden

Registrera dig nu för att få tillgång till alla våra funktioner. När du registrerat dig och loggat in, kommer du att kunna bidra till denna webbplats genom att skicka in ditt eget innehåll eller svara på befintligt innehåll. Du kommer att kunna anpassa din profil, kommunicera med andra medlemmar via din egen inkorg (PM) plus mycket mer! Du kommer även att få tillgång till en stor kunskapsbank, vårt artikelregister, Köp & sälj m.m. Detta meddelande kommer att tas bort när du har loggat in.

Claes_A

Dosering av "spårelement"

58 inlägg i detta ämne

En hel del olika produkter säljs under det lite slarviga namnet "spårelement". Tanken är att dessa mixer av olika salter ska doseras till akvariet och ge gynnsamma effekter - inte minst på korallerna. Antagandet är att "spårelementen" förbrukas av levande organismer i akvariet och måste tillsättas. Jag har funderat lite över om jag kanske borde dosera "spårelement" och lite mer specifikt har jag funderat över vilka ämnen det kan röra sig om som har potential att vara gynnsamma för mitt akvariums invånare.

"Spårelement" är inte alltid spårelement

Min första insikt är att många av de ämnen som säljs under namnet "spårelement" inte alls är spårelement. Nu finns det lite olika definitioner på spårelement men om vi håller till en enkel biokemisk definition så är det ämnen som krävs i ytterst låga halter för en organisms tillväxt. Olika definitioner finns inom kemin som t ex ämnen vars koncentration understiger 50 nM - här talar vi om riktigt utspädda saker. Ämnen som utgör en rejäl andel av saltvatten är således inte spårelement utan snarare makroelement. Därför finns det inte heller någon grund för att dosera spårelementsnivåer av dessa ämnen till akvarievattnet - det skulle vara som en piss i Nilen. Därmed försvinner en hel räcka ämnen som t ex magnesium, kalcium, natrium, kalium, klor svavel osv som alla finns i höga halter i saltvatten och vars halter inte kan justeras på spårelementsnivå.

Ämnen som inte är spårämnen men vars dosering diskuterats

Nedan diskuterar jag några ämnen som många doserar men som inte är spårelement eftersom de förekommer i högre halter än så i saltvatten.

Jod

Jod har doserats under många år med antagandet att det är viktigt för levande organismer i akvariet. Jag har själv doserat jod i form av kaliumjodid för många år sedan. Det finns förvisso organismer som kräver jod men vad jag kan läsa mig till så finns det inget jodbehov hos de flesta av de koraller som vi håller i akvarium. Under åren har pumpande Xenia angetts kräva jod antingen för tillväxt eller för pumpningen men varifrån denna information ursprungligen kommer har jag inte lyckats gräva fram. Är det inte så att Xenia växer som ett ogräs i de flesta näringsrika kar med eller utan joddosering? I motsats till den anekdotiska påståendet om Xenia så kräver vissa gorgonier verkligen jod eftersom de har den speciella aminosyran dijodtyrosin i sin vävnad. Även makroalger kan ta upp jod och lagrar den i sin vävnad. Jag är således inte övertygad om att joddosering är viktigt i de flesta fall om man inte håller dessa jodkrävande organismer. Jod har dessutom en krånglig kemi där jod kan oxideras till en rad olika ämnen och jod är potentiellt giftigt (även om jag inte hört om några fall av jodförgiftning i akvariesammanhang). Vi som använder ozon lär oxidera det mesta av det jod som finns i saltvattnet till biologiskt oanvändbara former på ganska kort tid och trots det verkar korallerna trivas och växa bra.

Kalium

Nästan så långt ifrån ett spårämne man kan hamna eftersom det förekommer i höga halter i saltvatten. Går att mäta (nåja...) och jag är övertygad om att det bör justeras till naturliga nivåer med kaliumklorid, t e x DIY-alternativet Seltin eller någon färdigblandad produkt om det skulle visa sig att man har för låga halter.

Kisel

Tillsats av kisel till akvariet kan nog kännas lite bakvänt för den som försöker undvika att kisel kommer till akvariet via påfyllningsvattnet; kiseltillskott har ju antagits ge kiselalgstillväxt. Och visst kräver kiselalger kisel för sin tillväxt men om det är just överskott av kisel i vattnet som leder till kiselalgsproblem diskuteras (och jag är inte såld på denna idé). En annan viktig organismgrupp som kräver kisel är svampar. De bygger in kisel i sitt skelett och en del kommersiella produkter som uppges gynna svampar är troligen kiselsyrabaserade. Tillsats av kiselsyra är kanske inte en så dum idé som det först kan låta. Inte minst eftersom kisel förbrukas både av akvariets invånare och av fosfatremovers och därmed faller halterna snart under de naturliga för havsvatten. Jag har inte grävt djupare än så i det men vidtar heller inga åtgärder för att hindra kiselinflöde i mitt akvarium via kalkvatten som jag bereder med kranvatten som bas (kisel förekommer också som silikatföroreningar i kalciumhydroxid).

Strontium

Strontium liknar kalcium på atomnivå och byggs in i korallskelett. Jag tror Peter Wilkens var först med att dosera strontium av just det skälet men sen dess har vi haft en debatt om strontium är fördelaktigt eller rentutav giftigt för koraller. Vetenskapen ger inget stöd för varken det ena eller det andra men visst är det så att strontium är ett gift för många organismer om halten stiger mycket över de naturliga 8 mg/l. Data finns som antyder att saltmixer innehåller förhöjda halter av strontium relativt naturliga halter för havsvatten. Jag ser inte ett case för att dosera strontium till mitt akvarium - speciellt inte om mitt salt redan råkar ha förhöjda värden.

Spårämnena järn, mangan, koppar, zink, bor och molybden

Inom växtodling finns det ett gäng ämnen som det är väl känt att de krävs för växtens vävnadstillväxt - de blir lätt en bristvara i kulturer. Det är rimligt att anta att samma ämnen krävs för algtillväxt i akvariet och då menar jag såväl vanliga alger som korallernas zooxantheller.

Järn, mangan och bor krävs i högre halter än övriga ämnen i underrubriken. Bor finns i flera mg per liter saltvatten så det är inte ett spårämne och heller inte ett ämne som är en trolig bristvara. Värre är det med järn och mangan - dessa ämnen är mycket dåligt lösliga i alkaliska lösningar som saltvatten och deras förmåga att oxideras gör inte saken bättre. Inom ett ekosystem som ett korallrev pågår ett ständigt krig om järn och de flesta organismer har riktigt potenta transportörer och förvaringsstrategier för att hushålla med järnet. Järn lär gå åt i akvariet, inte minst vid tillväxt av alger eller mikroorganismer som tex bakterier - och järn lär lämna akvariet när alger skördas eller skummaren tar ut alger, bakterier eller annat organiskt material. Järn fäller dessutom som olösliga järnsalter (tänk rost). Jag menar således att dosering av järn kan ha potentiellt positiva effekter på akvariets invånare - inte minst på algerna.

Om även mangan, koppar, zink och molybden kan falla under naturliga halter i akvarier är jag osäker på. Mangan är väl det ämne som är troligast att bete sig som järn och därmed vara positivt att tillsätta till akvariet. Koppar är rejält giftigt om halterna stiger över spårelementsnivå och jag som har kopparledningar i huset misstänker att det ger all den koppar mitt akvarium behöver.

En idé som jag när är att helt enkelt köpa en mikroelementsmix för växtodling och dosera denna till akvariet. Därmed får jag in alla ämnen som diskuterats i denna del. T ex PMDD -produkten Mikro+ ProFe innehåller:

Fe 38 g/l

Mn 9,6 g/l

Cu 0,48 g/l

Zn 2,4 g/l

B 3,5 g/l

Mo 0,70 g/l

Övriga spårämnen

I princip kan vilket ämne som helst vara ett spårämne i saltvatten. Men den kritiska frågan är om vi har några organismer i akvariet som kräver dem för sin tillväxt och om tillförseln via vatten, saltmix, mat och andra tillsatser (t ex som föroreningar i Ballingsalter, kalkreaktorer eller kalkvatten) och hushållsdamm inte är tillräcklig? Jag är inte övertygad om att jag behöver tillsätta t ex aluminium, krom, nickel, selen, tenn, vanadat, bly eller vad man nu kan tänka sig till akvariet. Tillsats av dessa ämnen brukar inte vara ett krav vid t ex växt- eller bakterieodling. Vissa av ämnena jag listade har ingen känd funktion i levande celler och är därmed inte ens troliga att användas av akvariets invånare. Jag ska se om jag kan hitta mer info om något av dessa ämnen och bygga ett case för att dosera det.

1 person gillar detta

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mycket intressant Claes, som vanligt! :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Väldigt intressant:smiley20:

Kan tillägga att jag använder mig av spårelement ala Balling receptet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Väldigt intressant:smiley20:

Kan tillägga att jag använder mig av spårelement ala Balling receptet.

Hm. Ballingspårelementen tycker jag är en bra start för vidare grävning i ämnet. Är det någon som vet den historiska bakgrunden till dessa "spårelement"? Var de med i herr Ballings orginalartikel eller är de av senare datum? Avspeglar de halter i naturligt saltvatten eller är lösningarna konstruerade på något annat sätt?

Jag hittade en tysk sida som listar ingredienserna till "spårämnena" i Balling. Kan någon verifiera att denna sida har korrekt information?

Översatt till svenska blir "receptet":

Lösning II – bereds i 2 steg (I=>II)

Bered lösning I

35,57 g bariumklorid-dihydrat (BaCl2 × 2 H2O) i 1 liter osmosvatten

Bered lösning II

243,45 g strontiumklorid-hexahydrat (SrCl2 × 6 H2O)

+10 ml lösning I

i 1 liter osmosvatten

Lösning V – bereds i 3 steg (III=>IV=>V)

Bered lösning III

4 g kobalt(II)klorid-hexahydrat (CoCl2 × 6 H2O) i 100 ml RO-vatten

Bered lösning IV

18,46 g mangansulfat-hydrat (MnSO4 × 1 H2O)

9,82 g koppar(II)sulfat-pentahydrat (CuSO4 × 5 H2O)

8,8 g zinksulfat-heptahydrat (ZnSO4 × 7 H2O)

8,9 g nickel(II)sulfat-hexahydrat (NiSO4 × 6 H2O)

32,45 g krom(III)klorid-hexahydrat (CrCl3 × 6 H2O)

+10 ml lösning III

i 1 liter osmosvatten

Bered lösning V

4 g järn(II)sulfat-heptahydrat (FeSO4 × 7 H2O)

+10 ml lösning IV

i 1 liter osmosvatten

Lösning VI – bereds i 1 steg

Bered lösning VI

2,5 g kaliumjodid (KI)

13,3 g natriumfluorid (NaF)

i 1 liter osmosvatten

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vill minnas att det skall motsvara det man hittar i havet...

Jag har dock noterat att om man använder dom mängder som anges på tex FaunaMarines flaskor så får man gröna toner på korallerna.

Dvs som om det blev för mycket järn i karet, 1/3 eller mindre verkar fungera i mina kar.

//NiXoN

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Vill minnas att det skall motsvara det man hittar i havet...

Låter ju som ett rimligt antagande - det blir svårt att i praktiken konstruera mixen på något annat sätt. Om det fanns analysdata på vad som finns i korallvävnad+skelett ämne för ämne skulle det förvisso också vara en bra utgångspunkt...

Jag har dock lite svårt för grundantagandet i metoden att dessa ämnen skulle förbrukas i exakt samma takt som kalcium, magnesium och karbonater. Å andra sidan är det säkert hugget som stucket eftersom halterna antagligen är ofarligt låga i alla fall.

Jag har dock noterat att om man använder dom mängder som anges på tex FaunaMarines flaskor så får man gröna toner på korallerna.

Dvs som om det blev för mycket järn i karet, 1/3 eller mindre verkar fungera i mina kar.

Hm. Vore kul att se den effekten hemma. Alla talar alltid om de gröna korallerna efter järndosering. Jag måste testa...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad innehåller då det natriumklorid fria saltet?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Balling tog ett tvärsnitt av olika koralltyper, malde ned dem och mätte resultatet.

Tanken var att tillsätta just så mycket spårämnen som korallerna tagit upp i vävnad + kalkskelettet.

Mängden spårämnen som tillsätts relateras till tillväxten av korallskelleten dvs tillsatt Ca och HCO3. Smart idé tycker jag men olika koralltyper kan ju ha mer eller mindre vävnad jämfört med skelettvikten.

Det natriumkloridfria saltet skall innehålla det som havssalt innehåller förutom natriumklorid. (Överskott från NaHCO3 + CaCl2)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det natriumkloridfria saltet skall innehålla det som havssalt innehåller förutom natriumklorid. (Överskott från NaHCO3 + CaCl2)

Precis, så varför tillsätta mer spårämnen? Om vi får allt som finns i havet behöver vi ju inte tillsätta något annat.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Balling tog ett tvärsnitt av olika koralltyper, malde ned dem och mätte resultatet.

Tanken var att tillsätta just så mycket spårämnen som korallerna tagit upp i vävnad + kalkskelettet.

Mängden spårämnen som tillsätts relateras till tillväxten av korallskelleten dvs tillsatt Ca och HCO3. Smart idé tycker jag men olika koralltyper kan ju ha mer eller mindre vävnad jämfört med skelettvikten.

Jag håller med - en riktigt bra ansats att titta på vad som finns i korallerna och dosera med det som utgångspunkt. Men metodiken har sina nackdelar. Förutom problemet som du påpekat, att olika koraller kan ha olika halter av olika ämnen så ser jag några fler frågetecken:

1. Ämnen utan funktion

Vissa ämnen behöver inte ha en biologisk funktion i koralldjuren att tala om men kan trots det byggas in i korallskelett. Strontium kan som diskuterats i trådstarten vara ett sånt fall - en molekyl som liknar kalcium och därför byggs in i kalciumkarbonatkristaller. Barium är en släkting som kemiskt igår i samma grupp i periodiska systemet och kanske också vara är en "förorening" i kalkskelettet. Frågan är om det är värt att dosera dem om de inte fyller någon biologisk funktion? Speciellt om de skulle visa sig vara toxiska och mest ett problem för koralldjuret? Lite tillspetsat retoriskt; skulle vi dosera tungmetallen kadmium i fodret till havsörnar bara för att vi hittar kadmium i nedmalda fågelkadaver?

2. Kommer ämnena från vattnet?

Vi vet inte varifrån dessa ämnen kommer. Grundantagadet i metoden tycks vara att de kommer från saltvattnet, men koralldjur äter plankton av alla de slag - inte minst bakterieplanktion (SPS). Ett ämne kan lika gärna söka sig in i koralldjuret via plankton och då måste man fråga sig om det är värt att droppa det rakt ned i vattenvolymen. Kommer det då att tas upp av plankton och slutligen hamna i korallen? Hur är det med den mat vi tillsätter till våra akvarier - innehåller den inte dessa ämnen i alla fall?

3. Vad har vi för halter i akvarievattnet?

Den kanske viktigaste frågan är vad vi har för halter av dessa ämnen i akvarievattnet? Många av ämnena kan finnas i redan onaturliga halter i vårt artificiella havsvatten - både för höga och för låga halter. Jag skulle t ex gissa att barium smyger sig med som förorening i kalciumsalter, magnesiumsalter och strontiumsalter som används för att framställa saltvattnet. Om det skulle visa sig stämma är det så värt att dosera ännu mer barium?

Så det finns en del att fundera över vad gäller vad som är värt och inte värt att dosera. Å andra sidan, om ämnena i dessa låga halter inte skadar så är kostnaden minimal för att dosera dem.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det natriumkloridfria saltet är tänkt att komplettera den natriumklorid som bildas med Ballingmetoden. Spårämnestillsatsen är tänkt att komplettera de spårämnen som korallerna tagit upp.

Ämnen utan funktion kan det knappast vara någon större nackdel att dosera. (Om de inte är giftiga för andra organismer).

För oss är det enda praktiska att tillsätta spårämnena i vattnet.

Det finns ett till möjligt upptag av spårämnen och det är att de binds i komplex i vattnet som sedan kan tas upp av korallerna. Jag får polypexpansion på det mesta när jag skrapar rutorna så det är ju en möjlig väg att algerna binder spårämnen som på det sättet kommer korallerna till godo.

Beträffande halterna i saltvatten är det klurigt att mäta då de flesta tester inte klara organiskt bundna spårämnen.

Hur är det med masspektrometer?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ämnen utan funktion kan det knappast vara någon större nackdel att dosera. (Om de inte är giftiga för andra organismer).

Håller med. Når de inte giftiga koncentrationer så är de inget problem att dosera dem. Å andra sidan - gör de inget gott för akvariets invånare, varför dosera dem? Så här verkar argumenten gå runt varv efter varv när jag läser på nätet...

För oss är det enda praktiska att tillsätta spårämnena i vattnet.

Eller göra som andra - inte dosera dem... Reefcentralgänget verkar vara väldigt skeptiska mot färdiga "spårelementsmixer".

Det finns ett till möjligt upptag av spårämnen och det är att de binds i komplex i vattnet som sedan kan tas upp av korallerna. Jag får polypexpansion på det mesta när jag skrapar rutorna så det är ju en möjlig väg att algerna binder spårämnen som på det sättet kommer korallerna till godo.

Jag håller med. Min förståelse är att koraller använder födointag som ett sätt för att försörja sig med ämnen som inte finns så mycket av i den fria vattenmassan runt reven, det må vara t ex kväve, fosfor, järn eller mangan. Att mata sina koraller direkt eller indirekt via alg-, mikrodjur- och bakterieodling i karet är nog en bra väg för att försörja korallerna med mikroämnen.

Beträffande halterna i saltvatten är det klurigt att mäta då de flesta tester inte klara organiskt bundna spårämnen.

Hur är det med masspektrometer?

För oss vanliga dödliga är det svårt att mäta spårämnen men det är görbart i ett analytiskt lab.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tar en ny vinkling på spårelementsdiskussionen. Låt oss titta på hur halterna av olika spårämnen ligger i akvarier jämfört med naturligt saltvatten. Logiken är - ligger de klart under naturliga halter kanske man borde dosera dem. Ligger de över eller i närheten ska de inte doseras.

Jag grävde fram Ronald Shimeks artikel där han presenterar faktiska mätningar av en mängd ämnen, inklusive spårämnen, i vatten från flera olika akvarium. Figur 8 i denna artikel sammanfattar halterna av de olika ämnena i relation till naturligt saltvatten (NSW). Observera att skalan är logaritmisk så ett värde kring 1 betyder att halterna ligger kring NSW. Värden över 1 innebär högre halter i akvarievattnet och värden under 1 lägre.

Det är inte helt klart vad man ska dra för slutsatser annat än ämnen med en lägre koncentration knappast uppvisar en klockren korrelation vad man tillsätter via ballingmetoden. Vill man få dessa akvariers vatten att närma sig NSW så är dosering av ballingspårelement inte rationell väg.

Kobolt, nickel, molybden och zink verkar förekomma i förhöjda halter i dessa kar. Där finns i alla fall ingen anledning att dosera mer. Även jodhalten verkar vara förhöjd 10X mot NSW - om det har att göra med frekvent joddosering som var populärt i USA när det begav sig kan man undra?

Järn och mangan som är ytterst viktiga för liv finns inte ens i mätbara halter i akvarierna - i överenstämmelse med resonemanget ovan att man kanske borde dosera dem. Kiselhalterna verkar ligga mellan NSW och nästan 100X lägre halter i vissa akvarier. Även där finns skäl för dosering.

Annars ligger barium, koppar, strontium alla något under NSW - vilket kan bero på att be byggs in i kalkskelett. Även aluminium ligger lågt. Frågan är om det skulle vara värt att dosera dessa ämnen när de ligger så pass nära NSW?

Notera att mätningen är 2001/2002 och att ballingspårelement knappast ens diskuterats i USA på den tiden. Författaren nämner en överrepresentation av akvarier vars vatten var baserat på Instant Ocean-salt. Kolkälledosering lär heller inte ha varait utbrett på samma sätt som idag (om det ens förekom). Möjligheten finns att halterna skulle se klart annorlunda ut på andra kar som körs med andra salter och med kolkälledosering.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för att du tar upp såna här ämnen.

Är suveränt att du tar dig tid och dessutom 'översätter' ofta mycket svårbegriplig information till mer lättsmält.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Håller på och tittar på salter för att dra igång balling så detta är väldigt intressant.

Tillsatser som t.ex. Fauna Marin Ultra Trace verkar ju vara mer eller mindre standard om man ska köpa ett balling paket.

Du misstänker alltså att dessa tillsatser är i princip överflödiga förutsatt att man gör vattenbyten någon gång ibland?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Håller på och tittar på salter för att dra igång balling så detta är väldigt intressant.

Tillsatser som t.ex. Fauna Marin Ultra Trace verkar ju vara mer eller mindre standard om man ska köpa ett balling paket.

Du misstänker alltså att dessa tillsatser är i princip överflödiga förutsatt att man gör vattenbyten någon gång ibland?

Jag har inget svar på vad som är bra och inte inte bra att dosera i spårelementsväg men jag är skeptisk till tvärsäkra uttalanden om att någon viss produkt eller spårelementsmix skulle vara ett krav. Det är nog rimligt att tro att en hel del onödiga ämnen smugit sig in i de olika mixar som finns. Sen finns det ju en kommersiell logik där mer är bättre. Vill jag sälja "Classes spårelementsmix" på flaska så låter det ju onekligen bättre om jag skriver att den innehåller "Fler än 100 essentiella spårelement" än t ex "3 viktiga spårelement".

Vad gäller specifikt ballingspårelementen så finns det ju en hel del kar som körs med dem framgångsrikt så lösningarna lär knappast utgöra en fara för akvariets invånare i alla fall. Sen vilka av ämnena som leder till någon förbättring för karets invånare och inte är en vidare fråga. En annan sak som slog mig med ballingspårelementen är att de inte är chelaterade enligt de beredningsprotokoll som jag hittade. Det gör att många av jonerna lär fälla ut som olösliga salter väldigt raskt efter att de blandas med akvarievattnet. Om t ex Fauna Marin mixat i någon chelator (organisk komplexbildare) i de kommersiella varianterna vet jag inte - jag skulle göra det om jag jobbade med det!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Tack för att du tar upp såna här ämnen.

Är suveränt att du tar dig tid och dessutom 'översätter' ofta mycket svårbegriplig information till mer lättsmält.

Jag översätter nog lika mycket till mig själv. :) Något ska jag väl hälla i akvariet efter att jag grävt i det här...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En viss frustration här! Det visar sig att Shimek har jobbat mot föråldrade data rörande naturliga halter av olika ämnen i saltvatten i sin första artikel. Nya mätmetoder har på senare år gett andra värden och inte sällan lägre sådana. Därmed så ändras förutsättningarna för att utvärdera mätningarna av akvarievatten. Shimek tog upp detta i en uppföljningsartikel i Reefkeeping.

Effekterna blir faktiskt tydligare med denna nya jämförelse med NSW halter. Flera ämnen är kraftigt förhöjda i akvarievatten jämfört med NSW. T ex aluminium, kobolt, koppar, jod, nickel och zink. Många uppvisar halter 100X de naturliga. Få ämnen har halter lägre än NSW; kisel kvarstår medan barium och strontium ligger bra nära naturliga halter. Mätningarna tycks tyda på att akvarievatten ofta innehåller klart högre halter av spårelement jämfört med NSW.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Håller på och tittar på salter för att dra igång balling så detta är väldigt intressant.

Tillsatser som t.ex. Fauna Marin Ultra Trace verkar ju vara mer eller mindre standard om man ska köpa ett balling paket.

Du misstänker alltså att dessa tillsatser är i princip överflödiga förutsatt att man gör vattenbyten någon gång ibland?

Jag har läst denna diskussion en hel del men min erfarenhet är att någon form av spår element tillskott behövs.

Jag körde enbart CaCl2 och bikarbonat och ibland mgcl2 ihop med Nacl2 fritt salt en tid och efter ett par månader fick jag massiv vävnads död på alla hysterix jag hade i karet. Jag bytte under denna tid 20% vatten/ månad.

När jag fick denna vävnads död så bytte jag ett extra 20%igt vatten byte + att jag började dosera Fm balling vätskor.

efter detta har korallerna vuxit mkt bättre och visar en mkt bättre hälo trend så jag tänker då inte sluta med spårelemnts bara för att man kanske får i några man inte behöver.

det jag är ute efter är att jag kan leva med att få i 15st onödiga bara för att få i de andra 50 livsnödvändiga ämnena.....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
öd så bytte jag ett extra 20%igt vatten byte + att jag började dosera Fm balling vätskor.

efter detta har korallerna vuxit mkt bättre och visar en mkt bättre hälo trend så jag tänker då inte sluta med spårelemnts bara för att man kanske får i några man inte behöver.

Det vore mycket intressant om du kunde visa på reproducerbarhet av denna händelse; dvs att korallerna visar upp samma symptom om du slutar dosera spårelementen och att situationen kan räddas med återupptagen dosering.

Sådana enkla experiment skulle avancera vår kunskap något enormt, men det kräver ju akvarister som är beredda att gå bortom "better safe than sorry"...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har börjat gräva lite i järn- och mangandosering eftersom det förefaller vara spårelement som lätt förbrukas i akvarier. Dels pga aggressivt upptag av såväl alger som bakterier och dels pga att ämnena fäller ut och dessutom oxideras till biologiskt icke användbara former. Jag tänker mig att järn och mangan kanske är Spårämnena med stort S i akvariesammanhang.

De naturliga halterna tycks variera en hel del och i Shimeks andra artikel (ovan) tas följande halter upp som snittvärden:

0,06 mikrog/l Fe

0,03 mikrog/l Mn

(jag förkortar mikrogram som ug f r o m nu)

Så vad kan tänkas vara en rimlig dosering till ett akvarium? Eftersom de naturliga halterna är så pass låga att hela mängden järn och mangan troligen kan förbrukas på väldigt kort tid så tänker jag mig att man bör dosera till halterna ovan dagligen. Jag har därför gjort mig en kombinerad järn och manganlösning enligt följande recept:

Järn- och manganlösning

Stocklösning: 6 ug/ml Fe2+, 3 ug/ml Mn2+

Beredning

0,299 g järn(II)sulfat-heptahydrat

0,108 g mangan(II)klorid-tetrahydrat

3,5 ml 0,5 M Na-EDTA-lösning (pH 8,0)

1 liten droppe saltsyra

till 10 ml vatten.

Späd 1:1000 med vatten till en stocklösning

Stocklösningen doseras 1:100 000 dagligen (1 ml per 100 liter akvarievatten). Detta motsvarar en dosering om 0,06 ug/l Fe2+ och 0,03 ug/l Mn2+.

Jag har börjar dosera varje kväll i mitt akvarium som aldrig sett några liknande doseringar förr och jag kan inte rapportera någon påtaglig förändring efter fyra dagar.

//

Vad man än gräver i inom kemi och saltvattensakvarier så har Randy Holmes-Farley redan testat det... Han har typiskt nog utrett järndosering och gjort enkla doseringsexperiment redan för ett antal år sedan. Han doserar påtagligt mycket mer järn än jag har börjat med; faktiskt hela 100X högre halt flera gånger i veckan. Han konstaterar att han doserar till enormt mycket högre halter än naturliga vatten på reven men konstaterar att han aldrig upplevt problem med detta. Förklaringen kan vara så enkel att järn lämnar vattenmassan så pass hastigt att han aldrig uppnår några kraftigt förhöjda halter.

Randy Holmes-Farleys metod

Stocklösning: 20 mg/ml Fe2+

Beredning

25 g järn(II)sulfat-heptahydrat

50,7 g natriumcitrat-dihydrat

till 250 ml vatten

Dosering 0,1-0,3 ml per 1000 liter vatten 2-3 gånger i veckan. Detta motsvarar 2-6 ug/l per dosering.

Randy Holmes-Farley har också skrivit en andra artikel om järn i saltvattensakvarier. I denna går han igenom de enstaka vetenskapliga studier som finns vad gäller järn och rev. Mest intressant är kanske en studie där man tittat på hur Stylophora pistillata reagerar på förhöjda järnhalter i vattnet (höjt till 0,3 ug/l). Jag tänkte återkomma med ett referat av denna vetenskapliga artikel när jag läst den men som en teaser kan jag nämna att halten zooxantheller i korallvävnaden ökade och korallen växte kanske lite oväntat långsammare efter järndosering...

//

Är det någon som använder balling som kan bidra till tråden och berätta hur mycket av spårelementslösningarna de doserar dagligen till sin tank. Jag är nyfiken på hur mycket järn och mangan en typisk ballinganvändare doserar till sitt akvarium. Får jag bara en volymangivelse så kan jag räkna på det!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vill du bistå med nya koraller då de dör så kan jag testa och se hur länge de klarar sig utan något tillskott av spårelements.

Nu så har jag bytt till kalk reaktor så man får ju med en del elements igenom lösningen av korall kross.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Vill du bistå med nya koraller då de dör så kan jag testa och se hur länge de klarar sig utan något tillskott av spårelements.

Nu så har jag bytt till kalk reaktor så man får ju med en del elements igenom lösningen av korall kross.

Varför denna raljerande ton? Naturligtvis vill jag inte att dina koraller ska dö, utan är bara intresserad om spårelementstillsats är länkad eller inte länkad till korallers trivsel i akvarium. Och vilka spårelement som är viktiga.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Var inte menat illa utan ville bara få dig att förstå att jag inte vill riskera ett 50 tal SPSer för att få reda på om det funkar utan tillsattser eller inte.

Jag har precis plöjt igenom Coral magazine nr 2 där trace elements diskuteras rätt flitigt och riktigt kul o se att Ted Bergström omnämns och är med i ett reportage i artickeln angående spårelements.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag vill inte på något sätt bidra till att tråden drar iväg på något sätt, men vill ändå 'slänga in' frågan om aminosyror. Jag använder sedan en tid tillbaka UltraMin's och doserar ca 10 droppar var eller varannat dygn på ca 220 liter vatten. Jag märker redan efter 5-10 minuter att skummaren får fnatt och producerar betydligt mer skumm/vatten i koppen under en stund, så ibland känns det som man skummar ut det direkt. UltraMin´s är väl egentligen ett korallfoder men om man läser innehållsförteckningen så hittar man bl a magnesium, kalium och eventuell kolkälla (tror jag). Ibland känns det som det blir lite 'kaka på kaka' om man använder flera olika preparat.

Hur skall man tolka detta?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Registrera ett nytt konto i våran gemenskap. Det är lätt!


Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.


Logga in nu