Gå till innehåll

Lasse

Rekommenderade inlägg

 

Så var man igång igen. Nu på planeringsstadiet. Jag har funderat lite och vill denna gång ha ett mindre akvarium - runt 250 - 350 liter. Lite lägre än innan och betydligt mer lättskött. Samtidigt skall det vara en liten experimentbänk för att hålla intresset uppe under en längre tid. Jag har tittat på en del färdiga lösningar men kommer nog att arbeta mot en specialbeställning på en hel möbel. Projektet kommer att ta tid att bygga upp så det är inte säkert att det är vatten i det före sommaren. Klart är att jag också kommer att konstruera det så att flera olika tekniker går att använda. denna gång kommer jag arbeta med skummare - förhoppningsvis löser jag det ganska snabbt och den blir lite överdimensionerad. jag har skissat lite grand på akvariet och första utkastet är ett akvarium som är på 120 * 65 * 50 -> 390 liter men visningsdelen kommer att bli ca 120*50*45 -> 270 liter. Low Iron på framsida och ett bakre fack för lite roliga saker. Sump under akvariet kommer det också att bli. Första utkastet kommer här - kom gärna med synpunkter

 

5696cff8a8851_ScreenShot01-13-16at11.04P

 

5696d0a34146c_ScreenShot01-13-16at11.32P

 

 

MVH Lasse

  • Gilla 8
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det är tänkt att vara torrt för att föra upp kablar och slangar från bänken under. För säkerhets skull kommer jag dra upp ett rör där också. Mittenfacket kommer ha en DSB med makroalger ovanpå. Omvänd belysning. Det kommer att bli ett plenum under DSB:n med möjligheter till sakta cirkulation uppåt samt möjlighet att tillsätta kolkälla under bädden. Kammen kommer att bli ca 78 cm men jag kommer att göra en ränna så att vattnet kommer ut i högra hörnet. Detta blir en variant av remote DSB och refugium

 

MVH Lasse

  • Gilla 2
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

@Wrang

 

Jopp - idéerna är hämtade därifrån men funktionen på facken kommer att vara helt annorlunda. Jag kommer även ha sump i skåpet.

 

Jag har övervägt ett AM Xenia 100 men tror att det här kommer bli betydligt roligare :) Och varför köpa ett Percula 120 - jag gjorde ju av med ett för 4 dagar sedan :)

 

MVH Lasse

  • Gilla 2
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vilken akvariebyggare som helst kan köpa hem Optiwhiteglas.

Beställde mitt genom Håkanstorps Zoo, i Malmö.

 

Vet att en del beställt från Majornas i GBG, skulle vara förvånad om de inte erbjöd Optiwhite.

 

Hursomhelst så kan jag rekommendera Håkanstorps Zoo, de bygger dessutom svetsade, pulverlackade bänkar och klär dem snyggt (Micke är möbelsnickare/kökssnickare).

 

Lycka till!

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Kul Lasse att du dels är på g igen med ett nytt kar och dels är aktiv här på SVG. Vi behöver dig och dina tankar.

Sen vill ja säga att det ska bli extra kul att följa din djupa sandbädd med plenum. Kan du om tillfälle ges mäta ph under bädden i olika driftfall så vore det intressant ur många aspekter.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

14 timmar sedan, kocknick sade:

Snyggt! Jag är novis, och undrar mest vad low iron är?


Optiwhite är ett märkesnamn (lite som att kalla en surfplatta för en ipad) Low iron glass är det riktiga namnet på den typen av glas med mindre grönt i.

  • Gilla 2
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

2 timmar sedan, Bekolsyra sade:

Vilken akvariebyggare som helst kan köpa hem Optiwhiteglas.

Beställde mitt genom Håkanstorps Zoo, i Malmö.

 

Vet att en del beställt från Majornas i GBG, skulle vara förvånad om de inte erbjöd Optiwhite.

 

Hursomhelst så kan jag rekommendera Håkanstorps Zoo, de bygger dessutom svetsade, pulverlackade bänkar och klär dem snyggt (Micke är möbelsnickare/kökssnickare).

 

Lycka till!

Tyvärr har Benny på Majornas lagt ner sin verksamhet och tillverkar ej akvarier längre. Synd då jag varit grymt nöjd med det jag köpt av honom, snäppet högra kvalitet än det jag köpt av Micke på Håkanstorp, mitt senaste tex hade en sida som var 2mm högre än övriga 3, men annars gör han också riktigt bra kar! :)

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

28 minuter sedan, Laggeman sade:

Tyvärr har Benny på Majornas lagt ner sin verksamhet och tillverkar ej akvarier längre. Synd då jag varit grymt nöjd med det jag köpt av honom, snäppet högra kvalitet än det jag köpt av Micke på Håkanstorp, mitt senaste tex hade en sida som var 2mm högre än övriga 3, men annars gör han också riktigt bra kar! :)


Måste dock säga att diamantavkium i tyskland utklassar allt svensktillverkat jag sett. Riktigt bra kanter och grymma priser :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Citat:  Jopp - idéerna är hämtade därifrån men funktionen på facken kommer att vara helt annorlunda. Jag kommer även ha sump i skåpet.

--------------------------------------------

Uppröret var ju en riktigt bra ide för att slippa se sladdarna om man inte väljer sladdlöst.

 

Varför inte ha så litet fack i akvariet som möjligt  , tex svart och  centrerat i mitten för alla rören upp och sedan ha resten tex DSB / plenum etc  i kombination med sumpen. Det skulle ju kunna ge ett  DSB med algodling och omvänd dygnsrytm i underskåpet, ( tänker jämnare pH) . 

 

Hur går dina tankar ? annars ,varför facken där uppe och varför  flöde underifrån och upp i DSB ? 

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gamla gubbar har svårt att krypa förstår du väl Peter :)

 

Skämt åsido - visst kan jag ha refugium i sumpen och det är inte helt uteslutet att det blir så också. Sumpen kommer inte bli så stor dock - ca 50 * 50 cm och ca 35 - 40 cm hög. Anledningen till att jag har valt den idé jag jobbar på nu är att jag vill ha en ganska djup bädd - ca 25 cm och ett fritt vattendjup på ca 10-15 cm för makroalger. Jag skall belysa den bakre kammaren och troligtvis med omvänd belysning.

 

Jag har tidigare varit en vän av ett jämt och högt pH. Detta på grund av att den fria koldioxiden är betydligt lägre vid ett högre pH och att zooxantheller kan ha en konkurrensfördel jämfört med "ful" alger eftersom de på grund av värddjurets cellandning har direkt tillgång till koldioxid som fulalgerna inte kommer åt. Dessutom så kan kanske korallerna utnyttja den högre spontana kalkbildningen som ett högre pH kan medföra. Den allmänna meningen inom forskningsvärden är också att det lägre pH:t i haven (orsakat av en högre koldioxidhalt i luft och vatten) negativt påverkar kalkbildande organismers tillväxtförmåga. Nu har forskning på en liten kalkbildande alg  - coccolitoforid visat att det inte stämmer helt för denna organism eftersom dess tillväxttakt ökat. Jag har bara sett en notis om detta men jag antar att algen (fotosyntesen) tar nytta av den högre koldioxidhalten och därför kan öka sin energi som behövs för kalcifieringen. Det är ju inte direkt jämförbart med Zooxantheller eftersom de lever redan från början i en miljö med högre koldioxidhalt än i omgivande vatten - men kanske det gäller för fastsittande kalkalger. Det här skulle ju också tala en del för att använda kalkreaktor eftersom det per automatik ofta leder till ett ngt lägre pH (mer fri koldioxid) än balling. En DSB medför också en högre koldioxidproduktion vilket skulle tala för användandet av omvänd ljusperiod och DSB i refugiet. Men vilket som blir rätt - det är inte jag man att avgöra utan att experimentera en del.

 

Vad gäller en vattenström igenom DSB så ligger mitt tänk runt att effektivisera DSB:n. Den har normalt en passiv verkande effekt och tar därför lång tid att bli effektiv. Genom en liten svag vattenström igenom sanden så skulle man kanske kunna påskynda mekanismernas. Varför omvänd? Jo jag vet sedan tidigare att om man får en effektiv anaerob zon med denitrifikation så ansamlar den (koncentrerar) både ammonium och fosfat - och det vill jag inte få upp i akvariet direkt. Jag vill också samla så mycket "skit" som möjligt nere under sanden (en idé att suga skummargegget - åtminstone delvis - och placera det under sandbädden har korsat mitt huvud). Att kunna vända pumpningen för att få upp fosfat och ammonium till algerna under den belysta natten är heller ingen otänkbar idé - då kanske kombinerad med en väldigt svag strömning genom akvariet från cirkulationspumpen.

 

@ LN21. pH frågan är intressant - den allmänna synen är ju att i en DSB så sänks pH och calcium och karbonater frigörs från kalkstenen. Jag är inte riktigt säker på den teorin helt ut eftersom jag har sett omvände förhållanden vid kraftig denitrifikation. Alkaliniteten i form av bikarbonat frigörs i den processen och både alkaliniteten (KH) och pH stiger under vissa förutsättningar (gäller när det finns en hög koncentration av nitrat från början och åtminstone i sötvatten) För 12 år sedan fick vi denna helt oväntade effekt att alkaliniteten steg fast vi hade en hög nitrifikationsgrad i ett fiskodlingssystem med en fungerande denitrifikation. Både jag och andra hade ingen förklaring till detta. Nu har jag upprepat bravaden med två andra system. Från att behövt pumpa in rätt mycket bikarbonat för att hålla nitrifikationen igång (och pH runt 7,1) har vi nu (efter det att denitrifikationen gått igång) fått motsatt effekt - en kraftig automatisk alkalinitetshöjning och ett pH som stabiliserar sig mellan 7,9 - 8,2 (sötvatten) KH ? - ofattbara 22. Nu utgick jag från mycket höga nitratnivåer (som sjunkit betydligt) och det är troligtvis förklaringen. När vi får ner nitraten till runt 0 och denitrifikationen bara får ta hand om den nitrat nitrifikationen producerar förväntar vi oss att alkaliniteten kommer att sjunka.

 

Som ni förstår - det snurrar bra i den här skallen - och då kan jag ju inte krypa omkring på knäna med huvudet in i ett skåp - då är det bättre att stå upp och titta på det :)

 

MVH Lasse

  • Gilla 3
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

10 timmar sedan, PeterG sade:

--------------------------------------------

Uppröret var ju en riktigt bra ide för att slippa se sladdarna om man inte väljer sladdlöst.

 

Det är svårt att överföra ström trådlöst än så länge i någotsånär stor skala som det blir här. :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Stå upp !  man får ha akvariet  i barstolsvänlig höjd.

 

Jo det här med DSB är ju intressant ,har precis gjort ett litet  akvarium som rymmer 2 av Åleds ihopkopplade vita bottenfilter som jag skall ha i Karantäns sumpen, nu när jag läser hur du tänker så borde jag ha gjort  två avdelningar ,en med nedförde  och en med uppflöde i samma burk för att testa.

  Tänker som så att det att det mesta upptaget av Ammonium och nitrat i tex Macro alger tex Caulerpa  sker i rizom eller rotzonen  och att det då om det kommer underifrån så får man en nitrifikations / anamox gradient underifrån och uppåt och om man då har en slutprodukt  som är N2 gas så tas den ju inte upp av  växterna.      Det vore kul att testa om det är skillnad på tillväxt i uppströms eller nedströms bottenfilter som bara är ca 20 cm . Det torde också vara lättare att  vid behov avlägsna ett tunt lager  DOC / sludge ovan filtret än nere under bottenfiltret eller?

 

……………………...

 LN21. pH frågan är intressant..............

 …………………….

 

Hur menar du att nitrifikationen påverkar Total Alkaliniteten i saltvatten?  

Vilka joner avses   som proton acceptorer  i nitrifikationen i Saltvatten.  

 Har inte sett förut att nitrit / nitratjonerna  har så stor inverkan på Totalalkaliniteten däremot  torde Sulfat joner som ju finns mycket  mycket mer av i Saltvatten , 7 % av NSW och 10 ggr mer uttryckt i mol än av H2CO3 , eller  .

Varför bryr sig ingen om  de stackars Sulfatjonerna i saltvatten ?????? 

………………….

Hälsningar Peter

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det här med skit i bottenmaterialet har lite olika vinklingar. Normalt brukar man räkna med att en bra denitrifikation kräver tillsättning av externa snabba kolkällor men jag har erfarenhet där skapandet av dessa snabba kolkällor sker internt i det anaeroba skiktet. Det krävs dock att det är ordentligt "skitigt" där och att den anaeroba nerbrytningen går på djupet.

 

De bakterier som ansvarar för nitrifikationen (NH4 -> NO2 -> NO3) är så kallade autotrofa organismer - de vill säga - de skapar liv från oorganiska ämnen. Växter och alger är den största gruppen. Nitrifikationsbakterierna är en annan sådan grupp - de räknas till sk "kemo-autotrofa" organismer. Detta innebär att de måste ha en oorganisk kolkälla och för dem så utgör bikarbonat/karbonat denna källa, Det vill säga - de är i sig "alkalinitetssänkande" i och med sin tillväxt.

 

I ett normalt akvarium - salt eller sött så märks inte detta förrän efter en lång tid - alkaliniteten är förbrukad och pH sänks på grund av en långvarig nitrifikation. I saltvatten så maskerar denna process också av det höga ingångsvärdet av alkaliniteten.

 

I ett belastat fiskodlingssystem så märks dock denna "törst" efter alkalinitet ganska snabbt både i sött som salt.

 

Denitrifikationen (som oftast görs av heterotrofa bakterier (undantag svavelbakterier))  är i sig dock alkalinitetshöjande. Nettoeffekten i ett system där all nitrat tillverkas av nitrifikationen och sedan konsumeras av denitrifikationen anses dock i allmänhet vara svagt alkalinitetssänkande.

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...