Jump to content
Claes_A

0-150 liter Kontorsakvariet

Recommended Posts

Jag tänkte att mina kollegor på universitetet skulle på se lite grönfluorescerande GFP inte bara i sina mikroskop utan också i levande organismer. Med en gammal 80-tals Sanderskummare som jag ärvt av min far och ett 50 liters f d sötvattensakvarium satte jag i slutet av november upp ett litet akvarium på kontoret. Planen: Skrivanemoner, knappar och någon mjukkorall men inga fiskar som behöver matas. Mycket låga skötselkrav alltså. Och enkel teknik som redan fanns hemma. Att det ser ut som ett labexperiment gör inget, det står i labmiljö.

 

Tekniskt blev det:

Sanderskummare med lindträstenar och ozon. Jag investerade i en ny luftpump Schego W3, en Jebao CP-25 och ett hemmabygge till LED-belysning. Idag bytte jag till en Coral Box Moon Led för att få se lite GFP.

 

Akvariet som inte matas äter nitrat, 0,3-0,6 g i veckan för att hålla det på något mätbart med Salifert. Det brukar också få lite nyodlad jäst från labbet. Jag håller KH på 8 med hemmablandad 2-part, förbrukningen har gått ned men var mycket hög till en början.

 

Rhodactisen delar sig som den ska, gorgonian växer och knapparna sprider sig. Så här i frånvaro av fiskar är det rejält med amphipoder, copepoder och små underliga räkor som springer fram över gruset.

 

314538682_Skarmavbild2019-02-07kl_20_28_46.png.207f05deb2c42b8a1e864aaf0f451151.png

 

Den mer socialrealistiska belysningen som fanns på plats tills i morse (200 kr från Jula, 4x10W!). Akvariets invånare hade inget emot garagebelysningen men tonerna av beige och brunt var ju inte så disco:

 

1270286211_Skarmavbild2019-02-07kl_21_07_01.png.4b407a56bb282206978403cafa0a45fe.png

 

Edited by Claes_A
  • Like 6

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kul! Jag var sugen på mer information om ditt akvarium, slapp jag tjata till mig en tråd 🙂

 

Något synd är det att du dumpa Jula belysningen, det hade varit intressant att följa karet en längre stund med den monterad. Men det är klart att det inte blir så smickrande ljus kanske.

 

Du måste haft bättre spridning med den dock? Det ser iofs rätt bra ut på bilden men jag kan tänka mig att ljuset är mindre intensivt ute i kanterna. Effektmässigt så har har du ju uppgraderat dig med 20 W extra om du krämar på fullt. Ordentlig pump har du med men jag gissar på att den körs på relativt låg effekt?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Egentligen tyckte jag inte så illa om Jula-belysningen; jag började med saltvattensakvarier när det var kallvita lysrör och Osram HDI-D med actinic-rör som gällde. Men någon korallfluorescens att tala om blir det ju inte och allt blir brunt. Började man med de blå-rosa-lila T5-rören eller dagens LED så har man nog andra referenser. Rent biologiskt funkar kallvita LED utmärkt. Spridningen var bättre på min Jula-ramp och ljuset gick ned i karet. Nu lyser jag upp även andra ytor framför och bakom akvariet.

 

CP-25 kör jag på läge 3 numera vad gäller styrka. Jag började på läge 1 men med mer sten och igensättning av pumpen så har jag ökat på. Trevlig utveckling de här avlånga pumparna med varierande flöde.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag funderar på att byta dosering av natriumnitrat till Blomstra för att även få in fosfor in i systemet. Varför just Blomstra, jo för det innehåller NPK och spårelement med en för gödningsmedel hög halt av kväve. Och Blomstra är lättillgängligt, färdigblandat och nästan gratis.

 

Så vad motsvarar det för akvariefoder om vi tittar på ration kväve och fosfor? Blomstra innehåller: 51 g/L kväve, 10 g/L fosfor och 53 g/L kalium (+mikro och makroelement), d v s a N:P-ratio på nära 5:1. detta motsvarar enligt denna artikel artemia, ett av våra värsta foder när det kommer till fosforinnehåll i förhållande till kväve:

 

https://www.advancedaquarist.com/2012/3/chemistry

 

Blomstra är således väl fosforrikt i förhållande till kväve.

 

 

//

 

 

Jag doserar nu 0,3 g natriumnitrat en gång i veckan (lite oftare) till de kring 50 L vatten. Detta ger då ett  utslag på Saliferts nitrattest som ligger rimligt nära det teoretiska 4 mg/L. Över kanske 5 dagar så sjunker halten.

 

Om jag byter till Blomstra och vill dosera samma mängd kväve (49 mg N) hur mycket ska jag dosera?

 

För att dosera motsvarande mängd Blomstra som tidigare natriumnitrat avseende kväve ska jag dosera 0,96 ml Blomstra per vecka till mina 50 L. Eftersom hälften är nitratkväve och hälften är ammoniumkväve i Blomstra (det innehåller ammoniumnitrat) så ger det ett direkt nitrattillskott på kring 2 mg/L samt ett ammoniumtillskott på 0,6 mg/L. Fosfattillskottet blir 0,6 mg/L. Halterna ammonium och fosfor ligger för högt för att jag ska vara bekväm med heldostillsats. Jag borde således dosera denna mängd utspritt på mindre doser över hela veckan.

 

Vad gäller doseringen av fosfor skulle det motsvara ungefär vad två kuber mysis innehåller enligt denna referens (24 mg fosfat i två kuber mysis och 29 mg i 0,96 ml Blomstra): https://www.advancedaquarist.com/2012/3/chemistry

 

Hm, känns inte som att Blomstra är en helhetslösning med sitt höga fosforinnehåll.

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag kan inte låta bli att tänka på Jula belysningen så jag måste fråga lite till om den 🙂 Ljus är jag väldigt kluven till numera, det är mycket erfarenhet och teori som krockar.

 

Men rätta mig om jag har fel men vi vill väl främst ha en ljuskälla som har en god andel blått ljus, i våglängder främst kring 450 nm men gärna lite uppåt och även neråt för att tillgodose behovet för korallerna(jag förenklar gärna här och skriver korallerna istället för deras symbiotiska alger). Övriga våglängder är väl egentligen ganska överflöda sett ur det perspektivet?

 

Jula lampan har vi inget färgspektrum över men högst troligtvis är de nog baserade på blå LED som omvandlas till ett vitt ljus med ett fosfor skikt. Det är väl egentligen det som gör att de fungerar? För övriga färger de producerar har vi väl ingen glädje av? Det finns väl tom underlag att det gula ljuset kan trigga korallerna till att skapa ett "solskydd" som gör de brunare pga att de reagerar på att gult ljus borde vara ett tecken på att de är nära vattenytan och utsättas för en stor mängd ljus? Det är bara något jag har läst så det är mest en tanke, men det lät rimlig. Om inget annat så dränker färger som våra ögon lättare uppfattar som starkare än tex blå de läckra fluorescerande färgerna som är orsaken till att du bytte.  Så Jula lamporna tillfredsställer korallernas behov men de är ett klumpigt verktyg för ändamålet då stora delar av energin de använder går åt till att skapa annat ljus med som inte behövs och tom kan vara till viss del negativt för de? Inte så de är dåliga, men ineffektiva.

 

I mitt kalla akvarium har jag haft problem med alger länge(jag sträva dock länge för att odla alger och tång så belysningen var ett arv från en tidigare inriktning), så jag besluta mig för att strypa deras källa på ljus helt enkelt och sänkte ljusstyrkan till en tjugondel över akvariet. Det har haft väldigt positiv inverkan då algerna tynar bort däri. Min tanke var för att genom att välja en lampa i ett korallkar som lägger insatt effekt på att skapa ljus som är riktat mot korallernas behov och minimera övrigt ljus för att missgynna alger i den mån det går. Det slår mig lite dock att algerna har ju klorofyll som även det gillar blått ljus i de våglängderna som korallerna tillgodogör sig bäst, fast algerna vill nästan ännu hellre ha en stor dos rött ljus runt 660 nm med. Så genom att minska det röda iaf skulle vi missgynna de något.

 

Kul med tankar kring fosfat och nitrat med! Jag har nästan hela min tid varit otroligt negativ till att kontrollera de. Men det har aldrig gjort mig framgångsrik och jag har nästan aldrig haft riktigt välmående kar, inte stabilt iaf. Så nu under senaste halvåret har jag kastat in flaggan och börjat försöka kontrollera nitrat och fosfat istället. Det har inte gjort natt och dag förändring för mig. Men jag måste erkänna att det ändå har varit väldigt framgångsrikt. I mitt fokuskar nu så kontrollerar jag ner fosfat med gfo. Jag mäter det inte, vilket är ganska slarvigt egentligen men håller ungefär en halv dos av vad som är rekommenderat. Jag märker att nitrat går åt dock i ganska rask takt för det mäter jag aktivt och tillsätter dagligen för att buffra upp så jag har en nivå runt 5 idealiskt. Just nu har jag höjt dosen då jag nästan inte fick något utslag alls på testet sist jag testa. Jag tillsätter 0.42 gram kaliumnitrat per vecka idag i mitt kar som är identiskt storleksmässigt med ditt.

 

Fosfat och nitrat är nog lite luriga, ditt klipp är intressant och det finns något föredra från Macna med på youtube som pratar om liknande erfarenheter. Men det måste nog finnas lite kontroll med i sammanhanget. Hans grafer är kul, de berättar ju mycket. Men hans värden skulle jag säga är annorlunda mot kar som gått mot katastrof. I ett kar som går mot katastrof fortsätter värdena på fosfat och nitrat att öka, i hans kar så har de toppar men de sjunker ner igen och ämnena förbrukas/försvinner(troligtvis förbrukas) vilket tyder på att han har så god tillväxt att värdena aldrig skenar iväg "ordentligt" utan biomassan växer till sig och förbrukar ner värdet efter ett ganska kort tag igen.

 

Fosfat och nitrat behöver nog inte vara negativt för karet. Men lyckas man inte gynna de som förbrukar det för sin tillväxt(alger och koraller) så att de går åt så kan de skena och efter ett tag så behöver de nog kontrolleras manuellt(med tex kolkälla eller gfo) för annars så finns det så mycket näring i vattnet att det brukar inte bli någon direkt invånare som trivs utan det växer bara massa "skräp" som ser mer eller mindre halvdöd ut, något jag sett i mina kar. Det blir inte ens en frisk frodig algmassa med svajande trådalger. Det blir bara massa blekta frasiga alger som täcker stenarna och klumpar ihop sig med tjocka cyanotäcken. De växer lite, dör, ruttnar, växer lite bland det ruttna och dör lite till.

 

En nyckel till att ha att friskt akvarium utan alger måste ju vara att ha en stor grupp betare som äter algerna som växer. För algerna kommer ju alltid växa egentligen. Min nuvarande utmaning är nog, utom att få korallerna att trivas och växa bättre(vilket jag nu strävar mot att ändra med balling), att få mina eremiter, snäckor och sjöborrar att klara sig bättre. Jag har sådan otur med de, speciellt snäckor och sjöborrar. De har jag en tendens att tappa utan att veta varför, är väldigt frustrerande. Alla dör inte, jag har snäckor jag haft i över 1 år som lever och växer. Men i samma kar misslyckas jag oftare. Det är undantagen som klarar sig och frodas.

 

Ursäkta att jag skriver så mycket text i din tråd(jag har en tendens att skriva som en kratta med så ursäktar för det med)! Men det är sådana problem som jag har som gör det så givande att läsa om akvarier som detta så startas och sköts av någon som har en koll och förståelse som är på en helt annan nivå än min. Som ganska självsäkert startar och sköter ett kar på ett sätt som kan tyckas enkelt att efterapa men det går inte utan att begripa varför valen görs som de gör 🙂 Hoppas du fortsätter uppdatera länge! Egentligen är det fortfarande synd att du skippa Jula LEDen men har du bara ett kar(på jobbet) så är det ju synd att ha något som motverkar en del av det som är intressant med invånarna bara för att man kan "visa att det går".

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 timmar sedan, mikoto sa:

Men rätta mig om jag har fel men vi vill väl främst ha en ljuskälla som har en god andel blått ljus, i våglängder främst kring 450 nm men gärna lite uppåt och även neråt för att tillgodose behovet för korallerna(jag förenklar gärna här och skriver korallerna istället för deras symbiotiska alger). Övriga våglängder är väl egentligen ganska överflöda sett ur det perspektivet?

 

Korallerna skördar energi från fotoner med betydligt längre våglängder än 450 nm, de har andra fotoaktiva pigment i sin zooxantheller än bara klorofyll. Det är därför de är bruna och inte gröna. Detta spektrum är från 1980, så det är gammal kunskap i vetenskapssamhället:

 

1463064303_Skarmavbild2019-02-10kl_08_10_32.png.bdf7054be8ea0de35c952e7e9d7bfd9e.png

 

 

Dana Riddle har gjort det till sin livsgärning att populärisera denna kunskap och vi har diskuterat spektrum sedan åtminstone 80-talet. Här stal jag aktionsspektrat: https://www.advancedaquarist.com/2002/2/aafeature Vi är ett nervöst släkte vi akvarister. När LED slog igenom ordentligt kring 2010 var ju många oroade över om de skulle fungera som ljuskälla för korallerna när vi lämnade metallhalogen och lysrör. Det gjorde det ju.

 

Diskussionen fortsätter så Dana Riddle har jämfört tillväxthastighet (Porites) med olika LED-kombos. I detta experiment hittar han inga statistisk signifikanta skillnader i tillväxthastighet mellan 6500 K ljus (ungefär som Jula-lampan) och andra alternativ: https://www.advancedaquarist.com/2015/4/corals

 

Min slutsats är att nu med billig tillgång på LED vi kan fokusera på estetiken vad gäller belysningen och oroa oss mindre för korallernas välmående och tillväxt, det är tekniskt lätt att tillfredsställa i dag. I mitt fall med skivanemoner, knappar och en gorgionia är dessutom kravet på ljusstyrka mer begränsat än med SPS.

 

7 timmar sedan, mikoto sa:

Kul med tankar kring fosfat och nitrat med! Jag har nästan hela min tid varit otroligt negativ till att kontrollera de. Men det har aldrig gjort mig framgångsrik och jag har nästan aldrig haft riktigt välmående kar, inte stabilt iaf.

 

Jag ser det så här. I naturliga rev är halterna av fri fosfat och nitrat låga men det innebär inte att tillgången på fosfor och kväve är låg. Den finns bunden i levande materia som plankton och partiklar. Zooxanthellerna klarar det näringsfattiga vattnet genom att korallerna skördar kväve och fosfor åt dem. Det är här utmaningen ligger i att hålla dessa djur i akvariet, vi måste få det där flödet av plankton och partiklar i vattenmassan så att djuren har något att skörda (ULS) eller så får vi artificiellt höja halterna av oorganiskt kväve och fosfor över vad vi hittar i naturen. Det senare innebär alltså lite nitrat i vattnet eller lite förhöjda fosforhalter jämfört med naturen. Den senare strategin leder till ökad algväxt vilket kräver fler betare än den första strategin. Båda strategierna är en balansakt där tillfört kväve och fosfor måste balanseras mot utflödet ur ekosystemet som t ex inbyggnad i biomassa (väldigt dominant i nya akvarier som mitt där kalkalger, smådjur, snäckor och koraller växer för fullt) och export av kväve och fosfor (skummare, denitrifikation, fosfatbindare, algscrubbers, you name it).

 

Så hur tänker jag mig att mitt kar funkar? Jo jag tillsätter nitrat som mina koraller och alger inklusive (zoothantheller) kan använda som kvävekälla. Nu till en början läcker det också fosfor från stenen (jag använde tre döda stenar från ett gammalt akvarium). Fotosyntesen binder kväve och fosfor i organiskt material och sen omsätter snäckor (jag har fem turbo och kanske tiotalet andra underliga snäckor som kom med den levande stenen  från Triton) och poddar det till organiskt material (skit) som kan användas av andra delar av ekosystemet. Det är inte hållbart i längden att bara tillsätta kväve i form av nitrat, förr eller senare måste jag tillsätta fosfor också. Därför överväger jag Blomstra (ovan). Alternativet är ju helt enkelt att mata akvariet, jag har duttat lite med jäst för jag spekulerade att dessa 5 mikrometer stora celler borde vara bra mat för knappar, gorgonian och andra filtrerare på den levande stenen.

 

 

 

 

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om näring

 

https://www.nature.com/articles/d41586-018-05355-y

 

https://www.nature.com/articles/s41586-018-0202-3

 

Att hävda att ett kar är nära sammanbrott när näringsvärdena går uppåt när sanningen snarare är att det närmar sig sammanbrott när de går neråt är så 20000 :)

 

Jag har stött på mer och mer artiklar som visar en standing stock runt 0.04 - 0,06 ppm PO4 i naturliga rev med högre värden vid up dwelling och så

 

Här är artikeln nämnd i videon

 

https://pdfs.semanticscholar.org/e91f/964b4e6f43695e514b69d9af711da6163c00.pdf

 

MVH Lasse

Edited by Lasse
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan, Lasse sa:

Att hävda att ett kar är nära sammanbrott när näringsvärdena går uppåt när sanningen snarare är att det närmar sig sammanbrott när de går neråt är så 20000

Sammanbrott vet jag inte men det säger att du tillför mer kväve och fosfor än systemet kräver. I det långa loppet är det ju inte hållbart om värdena inte planar ut. Sen har vi ju våra SPS-konnässörer som eftersträvar en viss färg på korallerna. Där kanske man inte vill ha övergödda förhållanden med maximal tillväxt och en massa bruna zooxantheller utan istället lätt svälta, ljusare koraller. Smakfråga men nybörjaren behöver ju inte starta med det målet.

 

1 timme sedan, Lasse sa:

Jag har stött på mer och mer artiklar som visar en standing stock runt 0.04 - 0,06 ppm PO4 i naturliga rev med högre värden vid up dwelling och så

 

 

Här är artikeln nämnd i videon

 

https://pdfs.semanticscholar.org/e91f/964b4e6f43695e514b69d9af711da6163c00.pdf

 

 

Tack för länken! Jag har accepterat att fri fosfat i vattenmassan försvårar skelettbyggande för koraller (och kalkalger antar jag) vid koncentrationer >0,2 mg/L. Således hade jag som mål för det förra karet (med SPS) att hålla halterna kring vad som rapporterats från naturliga rev, ofta kring 0,02-0,03 mg/L, det ger en faktor av 10 som säkerhetsmarginal (De rapporter du har sett om något högre värden ligger fortfarande långt under de giftiga halterna.) D v s ser jag en svag signal med hobbytestkiten så har jag tillräckligt. Review-artikeln pekar på att de naturliga halterna av främst fosfor är naturligt begränsande för tillväxt. Det borde egentligen inte vara alls förvånande; t ex jordar i tropiska länder är naturligt fosforbegränsade och inte kvävebegränsade för växter (som här uppe i norr där den geologiskt unga jorden innehåller naturligt fosfor från vittring). Fosfor är livgivande i tropikerna på samma sätt som kväve är här uppe i norr.

 

@Lasse vad är din uppfattning av ammonium numera? Borde jag oroa mig för ammoniumdelen i Blomstra? Jag minns att du hade teorier om svängande ammoniumhalter och algblomningar, eller minns jag fel?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag trodde det var urinämne och nitrat för kväveti Blomstra och liknande.

Här är ett höjdarföredrag om fosfat - också från Macna 2014 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 minuter sedan, stigigemla sa:

Jag trodde det var urinämne och nitrat för kväveti Blomstra och liknande.

 

Blomstra bygger på ammoniumnitrat:

 

697383592_Skarmavbild2019-02-10kl_16_02_26.png.ab64d261bde9c843bf4d5b9a9f357f34.png

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 timmar sedan, Claes_A sa:

 

@Lasse vad är din uppfattning av ammonium numera? Borde jag oroa mig för ammoniumdelen i Blomstra? Jag minns att du hade teorier om svängande ammoniumhalter och algblomningar, eller minns jag fel?

Tja - vad tänker jag. I princip är jag nog lika rädd för ammonium idag. Har en bra skummare (för utluftning av NH3 i första hand och jag kör nitrifikationsfilter för att nitrifiera så fort som möjligt. Skulle nog inte dosera NH4 direkt i akvariet. Funderat då och då om en liten skvätt från min egen urea-fabrik skulle göra susen :). Förr eller senare får det testas :) Vad som sägs från sötvattensdelen av hobbyn är just att undvika fri NH4 på grund av algrisk. Kan vara annorlunda i saltvatten. Mr Balling himself kör Urea vad jag vet - är rädd för nitrat. 

 

Då kommer vi till Red Sea´s yttrande om att etanol frambringar svavelväte - det är väl bara så där sant. det är bristen på nitrat som gör att svavelväte-producenterna lyckas ta över - så länge det finns nitrat tillgängligt bromsas den processen. Vad man säger med det påståendet är ju då att NoPox inte är effektivt gentemot nitrat - i alla fall inte så effektivt som etanol.

 

MVH Lasse

Share this post


Link to post
Share on other sites
55 minuter sedan, stigigemla sa:

Här är ett höjdarföredrag om fosfat - också från Macna 2014 

 

Tack för länken, mycket värdefull - ligger ju några år efter i denna diskussion. Richard Ross var en underhållande herre med sin lite raljanta stil.

 

Föredraget huvudpoäng:

 

- Vi har ett antal exempel på äldre akvarier med kraftigt förhöjda halter av fosfat (uppåt 2 mg/L) och nitrat (uppåt 100 mg/L) och de fungerar utmärkt och stenkorallerna växer på fint och ser bra ut och det finns inget stort algproblem.

 

- Samtidigt finns det vetenskaplig litteratur som visar att förhöjda halter av fosfor och kväve i naturen sabbar kalcifieringen hos stenkoraller.

 

- Samtidigt vet vi att ökat halter av fosfor och kväve göder oönskade alger.

 

Förslag på förklaringar till varför dessa övergödda akvarier funderar bra:

 

Varför inga algproblem?

 

Akvarierna saknar ytor där alger kan få fäste eftersom nästan all yta är täckt av korall. Det finns också betare som hanterar övriga ytor. (Han nämner ett bryopsisproblem på en sådan yta i sitt eget akvarium).

 

Eller något annat ämne som krävs för algtillväxten är begränsande, t ex järn.

 

Varför inga tillväxtproblem för stenkoraller?

 

De flesta akvarier har förhöjda alkalinitetsvärden jämfört med naturen. Det kompenserar för fosfatens negativa verkan på kalcifieringen.

 

Kanske är det viktigt att fosfat och nitrat båda är höga samtidigt? Vetenskaplig litteratur visar stora negativa effekter på koraller som är kvävegödda men samtidigt inte har tillgång till förhöjda fosforhalter.

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Så mycket för att den förhöjda alkaliniteten kompenserar för fosfatens negativa inverkan på kalcifieringen. Han sänkte den till 9 KH och det funkar fortfarande bra:

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

I samband med den artikeln - som publicerades på R2R tror jag - så hade jag ett mycket väl fungerande stenkorallkar med ca 1.45 ppm PO4 - nitrat okänt.

 

MVH Lasse

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
14 hours ago, Claes_A said:

Jag ser det så här. I naturliga rev är halterna av fri fosfat och nitrat låga men det innebär inte att tillgången på fosfor och kväve är låg. Den finns bunden i levande materia som plankton och partiklar. Zooxanthellerna klarar det näringsfattiga vattnet genom att korallerna skördar kväve och fosfor åt dem.

Idealet vore kanske att odla phytoplankton med näring från akvarietvattnet, frågan är hur det skulle gå till rent praktiskt.

 

2 hours ago, Lasse said:

ett mycket väl fungerande stenkorallkar med ca 1.45 ppm PO4 - nitrat okänt.

Varifrån kommer då antagandet att högt fosfat är farligt? För 20-30 år sedan var det väl knappast någon som mätte fosfat, så man kan gissa att värdena var ganska höga i dåtidens stenkorallkar. Själv bytte jag inte vatten på 5 år, iofs kanske kalkvatten band en del.

Edited by Christian J

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 timmar sedan, Christian J sa:

Varifrån kommer då antagandet att högt fosfat är farligt? För 20-30 år sedan var det väl knappast någon som mätte fosfat, så man kan gissa att värdena var ganska höga i dåtidens stenkorallkar. Själv bytte jag inte vatten på 5 år, iofs kanske kalkvatten band en del.

 

Giftigheten för stenkoraller smög sig in från den vetenskaplig litteratur som hade rapporterat att artificiell gödning av naturliga rev (berikning) med fosfat (och kväve) ledde till att kalcifieringen drastiskt minskade och att alger vann.

 

Länken till fulalger kommer ju från fosforns kända gödande effekt. Och fulalger har ju alltid varit vår stora huvudvärk.

 

Håller med om att man brydde sig föga om fosfat på 90-talet. Tror min far mätte det en gång och tyckte det var lågt (säkert inte med dagens mått mätt). LPSen växte på fint.

Edited by Claes_A

Share this post


Link to post
Share on other sites

Min första egna tråd på detta forum var en tråd om nybörjare och nanoakvarier som jag startade i mars 2006. Läs den och ni får lite förståelse hur debattklimatet var år 2006 inom saltvattensvärlden här i Sverige - jag lovar - det är rolig läsning :) Och den visar också att världen faktiskt blivit bättre :)  Det var i det klimatet som alla uppgifter från det stora landet i väster och från Tyskland togs på fullt allvar utan att sättas i fråga. Stod det ett känt namn under inlägget så var det faktum - punkt slut. Kanske är det samma nu men antalet "kända" namn har vuxit med att hobbyn vuxit. Internet är en snabb källa och man behöver inte gå tillbaka till en bok skriven 2000 för att kunna få svar. Antalet folk med "spets" kompetens inom andra områden än saltvatten har också ökat inom hobbyn. Ställer du en fråga här eller på R2R får du snabba svar men oftast speglar de den aktuella "common sense" Inom parantes så är den för tillfället ganska nära mina åsikter :).  Det tråkiga med "common sense" som du håller med om är att det blir ingen debatt och utveckling. Jag är ganska aktiv på R2R och vad jag kan se så har vi lite att skämmas för här i Sverige - den allmänna nivån här hemma är betydligt högre än den average joe visar upp på R2R

 

Just med näringsvärdena är det nog betydligt mer komplicerat än vi kan föreställa oss. I den bästa av världar vore uppmätta parametrar på under 0,1 ppm NO3 och 0,02 ppm PO4 i vatten kolumnen bäst men med ett hög flux av N och P genom systemet. Vi har idag inga besvär att pressa ner näringsvärden ner till dessa nivåer men vi har väldigt små möjligheter att styra fluxen genom systemet av N och P (samt C och K) Att hålla lite högre näringsvärden än önskat är därför en garant att det alltid fins N och P att ta ur om tillväxten kräver detta. De mätta värdena i vattenvolymen blir vårt reservlager med andra ord. Att fluxen blir för lite brukar manifestera sig i cyano- och dinoutbrott (emellertid är min uppfattning att det vi kallar dino i verkligheten är en annan art av cyano)

 

Att alginvasion skulle vare ett resultat av höga näringsvärden är IMO en myt - det är avsaknandet av betare som är orsaken - både här och i naturen. För oss med mindre kar gäller det att ha gott om städare - för större så stavas lösningen kirurger

 

MVH Lasse

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Quote

Håller med om att man brydde sig föga om fosfat på 90-talet. Tror min far mätte det en gång och tyckte det var lågt (säkert inte med dagens mått mätt). LPSen växte på fint.

Korallrevsakvariet (Fosså/Nilsen) nämner knappt fosfat alls utom i samband med fosfatrikt kranvatten, och det verkar underförstått ha syftat på betydligt högre värden än akvariet självt kunde ackumulera. En teori kan ju vara att dåtidens akvarier inte varit igång tillräckligt länge för att fosfat skulle hunnit uppnå farligt höga nivåer.

 

2 hours ago, Lasse said:

 I den bästa av världar vore uppmätta parametrar på under 0,1 ppm NO3 och 0,02 ppm PO4 i vatten kolumnen bäst men med ett hög flux av N och P genom systemet.

Med "flux", menar du att nästan all N & P finns i plankton och andra organismer?

 

Quote

Vi har idag inga besvär att pressa ner näringsvärden ner till dessa nivåer men vi har väldigt små möjligheter att styra fluxen genom systemet av N och P (samt C och K) Att hålla lite högre näringsvärden än önskat är därför en garant att det alltid fins N och P att ta ur om tillväxten kräver detta. De mätta värdena i vattenvolymen blir vårt reservlager med andra ord.

....

Att alginvasion skulle vare ett resultat av höga näringsvärden är IMO en myt - det är avsaknandet av betare som är orsaken - både här och i naturen. För oss med mindre kar gäller det att ha gott om städare - för större så stavas lösningen kirurger

Det låter som om det finns två skötselmetoder:

 

1. Mer levande plankton/flux (det går väl att odla både phyto och zoo numera?) och lägre näringsvärden (som i naturen eller ännu lägre?), ett fåtal algätare.

2. Mindre levande plankton, men istället lite högre näringsvärden och betydligt fler algätare. Kanske måste kan rengöra rutorna oftare också.

 

Nackdelen med algätare tycker jag är att många av dem egentligen inte verkar hör hemma på ett korallrev:

 

- Jag har aldrig sett snäckor och eremiter bland koraller (i Röda Havet). Kanske de är nattaktiva, eller så fångas de som säljs i butik från t ex sjögräsängar.

- Sjöborrar verkar mest finnas i bränningarna vid klippstränder, där knappt koraller kan växa (däremot kan det finnas lite trådalger där).

- Papegojfiskar finns bland koraller, men går inte att hålla i dagens akvarier.

- Kirurger finns ofta bland koraller, men långt färre per kilo sten än i akvarier.

 

Jag skulle nog föredra planktonmetoden om den är praktiskt genomförbar, t ex om levande plankton på flaska inte kostar mer än annat foder. Jag har också en teori om att dagens skummare tar bort levande plankton som förökar sig i akvariet, så det kanske man bör justera effekten på skummaren så att en balans uppstår.

 

Edited by Christian J

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nu kör vi: BLOMSTRA - the Coral Life Giver

 

Oslagbart pris - 25 kr på Coop Centralen!

 

Doserar 1 ml i veckan till 50 l. I praktiken spritt över de 5 arbetsdagarna, så 0,2 ml dag för att slippa läskigheter med ammoniak.

 

Status på akvariet är att de senaste (tre?) veckorna är dålig tillväxt på algerna på frontglaset och alkaliniteten går inte åt i så hög takt som tidigare (jag doserar just nu 2 ml av min 2-part per dag, tidigare var det 4 ml per dag som krävdes). Jag har doserat nitrat varje vecka sedan start och tror nu att fosfor har blivit begränsande för tillväxten av algerna. Jag gissar att även kalkalgerna är fosfatbegränsade i sin tillväxt och därför går det inte åt så mycket alkalinitet. Har tyvärr inga reagenser till min Hanna fosformätare så jag kan inte göra en mätning just nu.

Skärmavbild 2019-02-11 kl. 15.47.15.png

Share this post


Link to post
Share on other sites

Med flux av N och P menar jag genomflödet av näring - den kan vara både oorganisk och organisk. Den mest intressanta är den oorganiska. PO4 och NH3/NH4 produceras kontinuerligt av bakterier i systemet. I den ideela världen konsumeras denna mer eller mindre direkt av primärkonsumenter. Om det inte konsumeras lika mycket som det produceras så är det den resten du mäter som ett vattenvärde. Mäter du 0 i värde av PO4 och någon oorganisk N form (NH3/NH4, NO2 ewller NO3) så konsumeras det mer än det produceras men du vet inte hur mycket. Har du då ett värde att läsa av - låt oss säga 0,04 ppm PO4 och 3 ppm NO3 och det håller sig konstant - då vet du att produktion/konsumtion är balanserad - minska värdet - för liten produktion - ökar värdet - för hög produktionen. Det är produktionen som är basen för fluxen och den kan vara hög men omätbar eftersom den tas upp direkt. Men du kan få en lite ide om den genom att mäta PO4 precis innan det släkts och precis innan du tänder nästa dag. Då har du inte haft någon konsumtion och skillnaden mellan dessa värden är den aktuell produktionen under dessa x timmar. Förutsätter inget omvänt refugium.

 

Det är fel att snäckor, sjöborrar och eremiter inte hör hemma på korallrev - det finns massor. Men snäckor ser du nog sällan under de ljusa timmarna - för stor risk att bli byte och när de börjar på kvällen kan de konsumera dagens produktion. De är absolut viktigast på reven - försök har gjorts att avlägsna alla betarna i det vilda - 3 - 4 veckor - massor av alger.

 

MVH Lasse

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man måste ha klart att de värdena du läser av i vattnet är det som inte konsumerats - det som har blivit över pga av produktion/konsumtion. Säger inget om hur mycket inorganiskt P och N som går genom systemet eller som är låst i biomassa - säger bara hur mycket större tillförseln är jämfört med konsumtionen. Det är inte det du kan mäta som primärproducenterna konsumerar - det du kan mäta är bara det som de inte hann med. Du kan mäta 0 i PO4 - ändå ha decimeterlånga trådalger

 

MVH Lasse

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 timmar sedan, Christian J sa:

Jag har också en teori om att dagens skummare tar bort levande plankton som förökar sig i akvariet, så det kanske man bör justera effekten på skummaren så att en balans uppstår.

 

Jag tog en titt på det fasta materialet i skummarkoppen med mikroskop för några veckor sedan. Och du har rätt, det är gott om algplankton, bakterieplankton och toffeldjur. Jag hittade inge större djur än så. Men naturligtvis säger denna observation inget om andelen toffeldjur som skummaren tar ut.

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 minutes ago, Claes_A said:

Jag tog en titt på det fasta materialet i skummarkoppen med mikroskop för några veckor sedan. Och du har rätt, det är gott om algplankton, bakterieplankton och toffeldjur. Jag hittade inge större djur än så. Men naturligtvis säger denna observation inget om andelen toffeldjur som skummaren tar ut.

Även https://www.advancedaquarist.com/2010/2/aafeature hittade indirekta tecken på plankton. Min egen skummare (i ett kar nästan utan koraller) brukar bli full med brungrön gyttja som fastnar i stigröret, kan den gröna nyansen bero på klorofyll från phytoplankton?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 minuter sedan, Christian J sa:

Även https://www.advancedaquarist.com/2010/2/aafeature hittade indirekta tecken på plankton. Min egen skummare (i ett kar nästan utan koraller) brukar bli full med brungrön gyttja som fastnar i stigröret, kan den gröna nyansen bero på klorofyll från phytoplankton?

 

Ja nästan säkert. Jag centrifugerade 1 ml av skummarkoppens innehåll och tittade på pelleten. Pelleten var grön och alger av olika slag var helt dominerande i preppet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×