Jump to content
KMG

Bra föreläsning om akvariekemi

Recommended Posts

7 hours ago, KMG said:

Många bakterier kan ha simförmåga (flagellat), sedan om den är så pass att dom kan ge sig ut i "fria" vattnet är en annan fråga?

Om kolkälledoseringen gör att det bildas tjockare lager biofilm (bakterier) på inredningen så kan jag tänka mig att en del av denna biofilm slits loss av vattenrörelsen i karet, sedan hamnar klumparna i skummaren. Dessutom nämnde ju Lasse bakterier som växer på kringflytande partiklar.

 

Kan även phytoplankton i karet gynnas av kolkälledosering, och sedan skummas ut eller tas upp av djuren?

 

7 hours ago, KMG said:

Hur pass stor påverkan har den mindre mängden i vattenkolumnen när det sägs att cirka 95% sitter på fasta ytor?

Kanske mängden bakterier i det fria vattnet delvis hålls nere just pga skumningen.

 

7 hours ago, KMG said:

kolkälledosering ökar mängden bakterier, men inte att man får ner nitratet genom att skumma ut det. Snarare att denitrifikationsbakterierna bryter ner nitrat och att det övergår till kvävgas som ventileras ut i t.ex. skummare och ytvatten.

Kanske, i början av 80-talet experimenterade en del holländska akvarister med att tillsätta mjölksocker till sina akvarier. Detta vilket ledde till minskad nitrathalt, vilket man antog berodde på ökad denitrifikation. Vad jag minns gjordes dessa experiment i kar utan skummare.

 

Å andra sidan brukar väl kolkälledosering i dagens kar även leda till minskad fosfathalt, i ett bestämt storleksförhållande till mängden nitrat, vilket tyder på att det då inte rör sig om denitrifikation?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

jag blev lite fundersam gällande avsnittet där han påstår att vissa tillverkar av Ca/salt använder så kallat "calcium chelate" (kelat på svenska?) istället för rent calcium. kan någon förtydliga? är det vissa saltmärken som kör med denna typ av calcium / tillsats? 

jag kanske missuppfattade det hela?! :) 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ja, det reagerade jag lite på med. Lät ganska underligt. Introducerades som att det var något som var negativt på alla sätt och vis, som en varning om att vissa billiga salter har obrukbart Ca... Men det utvecklades aldrig vidare. Vi blir sittandes undrande 🙂 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Väldigt få bakterier i våra system är frisimmande även om det finns gott om dem i havet. Det kan ju vara så att vi helt enkelt skummar ut dem. De bakterier vi får got om när vi lägger i DOC är heterotrofa bakterier som bildar bakteriefilm. När den blir för tjock (biofilmen) släpper den och kan kanske skummas ut. Bakterier som dödas av UVC blir organiska partiklar i vattnet. Dessa kommer att bli föremål för andra bakterier att äta och även dessa bakterier/organiska partiklar kan antagligen skummas ut. Döda bakterier kan bara läcka oorganiskt kväve om de blir uppätna av andra bakterier IMO.

 

MVH Lasse

Share this post


Link to post
Share on other sites

När man chelaterar ett ämne innesluter man atomer i en molekyl av chelateringsämnet.

Vanliga chelat är t. ex EDTA (etylendiamintetraättiksyra) Där använder man motsvarande 4 molekyler ättiksyra + mer för att binda en atom metall.

 

Skulle man chelatera kalcium skulle det gå åt betydligt mer chelateringsämne än kalcium.  Men spårämnen i saltet kan mycket väl vara chelaterade.

Då är det en risk att de inte syns i vanliga dropptester men ICP tar allt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×