Gå till innehåll

Vodkametoden


acuario

Rekommenderade inlägg

tycker oxå det är en väldigt intressant och lärorik tråd,är själv inte så bra på biologi och kemi,men tycker att man fattar ganska bra när lasse o ingvar förklarar,eftersom jag testar zeovit-metoden just nu,är det extra intressan att veta vad som sker med bakterier och annat,precis som med vodkametoden.

lasse

så du menar att zeolithen inte gör någon nytta alls i zeovitmetoden,att man kan köra bakterierna och tillsatserna(maten) med samma resultat utan zeolith

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej Christer

För tillfället lutar jag nog åt det hållet ja, men det kan finnas mekanismer som inte jag känner till. Det var nu ca 5 år sedan som mitt dåvarande arbete krävde att jag låg i framkanten av utvecklingen inom området. Det kan ha skett saker sedan dess som gör att jag har fel. I den artikel som Janne hänvisar till http://www.wetwebmedia.com/ca/cav1i3...te_Filters.htm finner jag dock inget stöd för detta, däremot en del påstående om nitrifikation som tillbakavisades redan på 70-talet. Han nämner dock i förbigående en process som heter anammox som jag inte känner till riktigt men som tydligen kommit fram de senaste 5 åren. Jag skall försöka ta reda på lite om detta.

Jonbytarförmågan i saltvatten behöver jag dock någon typ av bevis för att köpa.

Jag tycker att du skall fortsätta prova metoden och dokumentera den precis så som Svärd gjorde vad gällde vodkametoden. Sådana här dokumentationer från olika kar är helt outstanding för att man skall ha en chans att begripa vad som händer.

Det kan vara så att zeolits struktur är sådan att det skapas annaeroba zoner trotts hög genomströmning och att det på så sätt spelar roll. Svaret på den frågan får vi inte förrän någon testar hela zeovitmetoden men exempelvis med små biobollar som substrat.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Till Lasse. Jag har sett laxodlingar som styr nitit värdena med hjälp av ozon. De flesta har använt utrustning från Sander, men jag vet ej mer då jag nu har slutat köra fiskhälsovården sedan 3 år. Slutligen vill jag tacka Svärd för denna tråd som jag tycker var en av de bästa på forumet hittills. Tack!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej

Jag har fått fram lite ny forskningsinformation om kvävecykeln, framförallt om den sk anammoxprocessen. Om den är tillämpbar som en delförklaring till vodka och zeovitmetoden vet jag inte än. Jag tänkte bryta den här tråden, och lägga in informationen som en genomgång av kvävecykeln i akvarium i en ny tråd.

Wrang, skall jag lägga den under kemi - det är ju biokemi vi pratar om. De här sakerna gäller ju generellt och inte bara för specifika metoder.

Jag vill också tacka Svärd för att han drog igång tråden - den har givit mig tillbaka lusten att fördjupa mitt vetande i de här frågorna

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse:

Jab du kan lägga den under kemi

Lasse-Ingvar-Lasse-Ingvar-Lasse-Ingvar-Lasse-Ingvar-Lasse-Ingvar-Lasse-Ingvar-Lasse-Ingvar-Lasse-Ingvar

Blir mäktag impad utav dessa förklaringar hit å dit bugar och bockar för er kunskap om detta.

Svärd: Hur går det för din Vodka metod

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja en mycket bra tråd, men tyvär så är mina teoretiska kunskaper i ämnet mycket dåliga, kanske jag ska säga obefintliga. Så jag försöker angripa problemen från mina praktiska försök som jag har destomer av. Så mina försök att ställa frågor och förstå blir lite kryckiga, men jag är nyfiken och vill lära mig mer om ämnet så ni får stå ut. Jag kommer också fortsätta i andra trådar, men en sista fråga. Ni referera ofta till fiskodlingar och jag förstår att biokemin är densamma där, men pratar man inte helt andra nivåer av näringsämnen då? Är det inte samma nivåer som man uppnår med konvensionella metoder i salvattensakvariet? Med Vodka och ZeoVit så försöker man uppnå extrema nivåer som börjar gå mot noll.

/Janne

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ingen duktig keminisse som har någon teori om vodkametoden även kan påverka nivåerna av silikat i vattnet :)? Jag märkte att mina nivåer sjunk kraftigt när jag började med vodka men att jag även började använde en produkt som heter silicarbon samma dag. Nedgången beror därför troligtvis på silicarbon men jag skulle ändå vilja vara säker.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej

Först till Jannes fråga.

Det är alltid de som inte har en ”ryggsäck” av kunskaper som ställer de bästa frågorna. Jag vet inte hur många gånger jag har fått göra en 180 graders sväng i mitt tänkande p.g.a. en sk. ”oinitierad” fråga. Jmf. sagan om ”Kejsarens nya kläder”. Mardrömmen är 6-åringar – de har inga hämningar.

Orsaken till att jag refererar till fiskodlingar är att jag har jobbat mycket med recirkulerande odlingar. Dessa är typ ett väldigt belastat akvarium. De ämnen som vi är intresserade av finns i sådana mängder att det är möjligt att mäta och att få ett säkerhetsställt resultat vilket gör att man kan förstå sambanden. Det finns inga mätmetoder i världen som kan mäta de små belastningar du har i ett akvarium och kunna dra några slutsatser av detta.

Det är också helt riktigt att man ibland inte kan överföra resultaten från ett högbelastat system med ett lågbelastat pga av att vi hela tiden pratar om biokemiska förlopp. En konkurrenssituation kan ändra förloppet. På samma sätt gäller jämförandet mellan olika akvarium. De generella kunskaperna och teorierna kan man dock överföra och jag tror att det uppstår en mycket bra synergieffekt när personer med min bakgrund blandas med erfarenheter från ”praktik”specialisterna. Jag är själv ingen teoretiker utan en praktiker som hela tiden har ställt frågan ”varför” när jag inte förstått. Och mätt, och mätt, och frågat, och mätt igen. Och jag har inte godkänt nåt svammel utan frågat tills jag förstått.

Nu till Peters undran

Silikatjonen SiO4 är kiselsyrans jon i vatten om jag kommer ihåg rätt.

Jag har inte svarat pga jag vet inte, kan bara spekulera. Kisel ingår i de flesta organismer även om det inte räknas till närsalterna. Den ökade bakterietillväxten som blir följden av vodkametoden kan ju innebära att kisel binds i den ökande biomassan precis som fosfor och därför minskar dina silikatvärden men jag skulle gissa att nedgången beror på silicarbonen. Prova – ta bort silcatcarbonen och se om minskningen fortsätter.

Svärd – har du inga erfarenheter om detta?

Jag är ledsen om jag tog över din tråd – det var inte min mening. Jag önskar att du fortsätter med rapporter om din erfarenhet i denna tråd. Jag kommer inte att ta upp någon mer ”teoretisk” diskussion i denna tråd.

Mvh Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

jag blev lite trött och orkade inte följa denna tråd längre då jag tycker att vi kom bort från ämnet en smula därav gäsp detta var bara en lite vink och det låg inte något annat i botten, okey nu till frågan. Om vodkan tar bort kiselsyra, nä det tror jag inte men jag har inte heller haft något kiselproblem i mitt 828l kar men lite andra brunalger har jag haft och då främst i gruset och de försvann efter ett par veckor med vodkan och nu är gruset vitt och fint, Jag fick en fråga av BroderIsak en gång och han sa tvättar du gruset med klorin? Nä men detta är klart vodkans förtjänst för kanske är det så att bakterierna käka upp algerna ingen aning men algerna försvann i alla fall.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

jag blev lite trött och orkade inte följa denna tråd längre då jag tycker att vi kom bort från ämnet en smula därav gäsp detta var bara en lite vink och det låg inte något annat i botten, okey nu till frågan. Om vodkan tar bort kiselsyra, nä det tror jag inte men jag har inte heller haft något kiselproblem i mitt 828l kar men lite andra brunalger har jag haft och då främst i gruset och de försvann efter ett par veckor med vodkan och nu är gruset vitt och fint, Jag fick en fråga av BroderIsak en gång och han sa tvättar du gruset med klorin? Nä men detta är klart vodkans förtjänst för kanske är det så att bakterierna käka upp algerna ingen aning men algerna försvann i alla fall.

Har du fått stylon nu??????

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej!

Jag vill också tacka för en mycket bra tråd som är intressant att följa! Började också ett test med vodka för en vecka sedan och har inte hunnit se så myucket förbättringar än men det kommer säkerligen snart, ser att det bubblar lite ifrån den levande stenen och det luktar lite mer vid ytan men har läst att deta visst ska vara helt rätt och att det är något som måste luftas bort.

Jag satt och funderade på om Salifert snart inte ska börja med test av även Alkoholhalten ;)

Mvh Richard

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej alla! Ursäkta en nykomling på saltfronten men jag undrar en sak.

Kan bakterierna använda vinäger som kolkälla på samma sätt? Så om man använder vinäger vid kalkvattenblandning matar man bakteriefloran på samma sätt som vodkametoden. Det recept jag såg på reefcentral gav ett vinäger innehåll på c:a 10ppm.(eller 45ml/US gallon för att vara "exakt").

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hej alla! Ursäkta en nykomling på saltfronten men jag undrar en sak.

Kan bakterierna använda vinäger som kolkälla på samma sätt? Så om man använder vinäger vid kalkvattenblandning matar man bakteriefloran på samma sätt som vodkametoden. Det recept jag såg på reefcentral gav ett vinäger innehåll på c:a 10ppm.(eller 45ml/US gallon för att vara "exakt").

Hej Morphriz

Ja vi har tidigare i tråden varit inne på att andra kolkällor såsom socker och vinäger skulle kunna användas som alternativ till alkohol (jag misstänker bl.a att det är vinäger som används med zeolithmetoden). Länka gärna till detta recept eller berätta mer.

Mvh

Peter

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

The anaerobic bacteria in c, above are the "denitrifying bacteria". They

reduce nitrate to nitrogen gas. The bacteria you refer to as converting

nitrites to nitrates are "nitrifying" bacteria, or more specifically

"nitratifying" bacteria.

The denitrifying bacteria do need reactive organic compounds to fuel

denitrification. Sucrose would be reactive. They also need at least

marginally anaerobic conditions. After some calculations, it looks to me

like the recommended dosage of 1 teaspoon per 50 gallons would work out to

roughly 9 mg/l of dissolved organic carbon, which is in line with (perhaps

a little higher than) what many of us might have in our public water

supplies.

If you're a reefer, using RO water to make sea water and/or stripping

organics out of the water with a foam fractionater, then you might need

to add sugar to have very much organic carbon in solution at all.

Without it, you probably won't see much denitrification.

I haven't measured organic carbon levels in lots of aquariums (hmm... or

any aquariums, come to think of it) but I suspect that planted tanks

normally have a substantial levels of dissolved organics in them - perhaps

in excess of the amount the reefers are adding. I don't know whether

these would be reactive molecules or not. I've read in technical

literature that aquatic plants (which often means algae) "leak" some of

their fixed carbon, so the simple fact of having plants in a tank might

mean that you already have a constant supply of dissolved organics which

might fuel denitrification. No additional sugar needed. Maybe some of

the plant scientists on the list could comment on that.

I can't say anything at all about whether denitrification is going to help

control algae. However, I'd have to be shown that denitrification would

be accelerated by adding sugar to a planted tank. Instead, I think you'd

just be feeding the heterotrophic aerobes in your filter. They'll love

ya' for it.

Roger Miller

http://fins.actwin.com/aquatic-plants/month.9704/msg00304.html

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har länge haft problem med cyanobakterier i mitt nano. I stort sett har jag försökt svälta ut dem men det har inte fungerat. Resultatet har bara varit att mina knappar och skivanemoner gått tillbaka. De sista vackorna har jag testat med socker eftersom jag också hade en del trådalger och Caulerpa som cyanon delvis växte över och kvävde.

Resultat: Bruna trådalger borta. Gröna trådalger hälften kvar. Skivanemoner och knappar svårt skadade. Stjärnpolyper oförändrade liksom Montipora digitata. Cyanobakterier minst tre gånger mer som jag nu sugit ut. Amphipoderna har åtminstone dubblat antalet.

Skummaren har jobbat mycket flitigt. Jag har bytt tio liter vatten av ungefär tjugufem utan att akvariet verkar återhämta sig.

Nu funderar jag på om jag skall testa alla värden och gå vidare eller bara lägga ned och flytta över djuren i mina andra kar som går mycket bättre.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Chrilleus

Det är nästan så att du lockade mig att bryta löften om inget mer ”teoretiserande” i denna tråd men jag tycker sista citatet stämmer ganska bra med vad som sagts tidigare i denna tråd. Däremot är jag lite konfunderad över länken http://www.publish.csiro.au/nid/197/paper/SA0403470.htm

Jag tror att den artikeln handlar om alla växters och algers förmåga att omvandla nitrat till ammonium innan det kommer in i cellen via ett enzymsystem. Ammonium/ammoniak är den enda kväveföreningarna som celler kan transportera internt och all nitrat måste därför omvandlas innan det tas in i cellen. Om jag kommer ihåg rätt så är resultatet av fotosyntesen socker och i brist på fotosynterat socker så får man samma effekt med ”matad” socker. Artikeln skulle därför inte direkt ha med bakterier och deras kolbehov att gör utan mer med växter och algers användning av nitrat som ett närsalt. Men jag känner mig osäker på tolkningen. Den som kan svara på detta och tyda ”grekiskan” i artikeln är nog Ingvar. Vad säger du, Ingvar om den länken?

Den första länken tycker jag är hur underbar. Det visar hur en total felaktig (eller missuppfattad) förklaring kan sätta igång de små grå hos någon och få den personen att utifrån felaktiga premisser göra något som är helt och hållet rätt i den nya tillämpningen. Hur kornhalm påverkar algtillväxt i sötvatten finns det nämligen helt andra förklaringar till idag.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Stig

Kan du inte vända på steken och försöka konkurrera ut dem istället på känt sötvattensvis. Stäng av skummaren (om du har någon) ett tag, byt halva vattenmängden, mata och försök gynna de alger som du har "betare" till. Jag antar att du har någon typ av filter i karet.

Jag fick lite cyanobakterier efter ca 5 månader med mitt äldsta nano. Jag bytte vatten lite oftare och ökade matningen ngt och de försvann faktiskt.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har inga algbetare kvar i karet utom i viss mån amphipoderna som skall ta bakterier och filmväxande alger. Allt annat har flyttats ut eller svultit ihjäl. Jag har allmänt i mina kar för litet algätare eftersom jag gjorde missen att börja med eremiter som dödat de större snäckorna när de behövde skal. Men jag har självföryngring av tre arter så jag har visst hopp.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse.

Att växter behöver nitat för att växa bra vet varenda bonde!

Artikeln berör omsättningen i växten samt att denna gynnas av sockerarter. Deta är ingen nyhet då vi vet att de flesta växter innehåller fruktos (mer energirikt än glukos). Artikeln handlar om hur mitokondrierna (enegistationerna där citronsyracykeln föregår) i cellen omvandlar nitat till energi med hjälp av solenergi samt att socker kan vikariera vid brist på ljus. Detta är tydligen beroende av vissa enzymer som är styrda från RNA. Dock är denna länk bara ett utdrag så jag kan inte tyda resonemanget.

Att växter förbrukar nitater vid solbelysning och utsöndrar överskott av O2 (annars skulle vi inte leva) och att de förbrukar socker och utsöndrar CO2 men mindre effektivt är en djävla tur! Förhållandet är ung. 5/1. Detta har byggt upp vår nuvarande atmosvär med ung. 21% syrgas och 4% koldioxid.

Vad detta har för betydelse för korallkar vet jag inte kanse ett analogi resonemang med zooanceller och att de kan utnyttja socker, vilket jag betvivlar då sockerarter är stora molekyler och inte kan penetrera cellmembranen.

Det finns dock ett tipps jag vill ge om fruktos. Mycket nedsatta fiskar, utsvultna, nyinkommna, kan ges ett bad under max 3 tim. innehållande 2g/l fruktos på 10l vatten. Det är det effektivaste sättet att ge fisken energi och ökad överlevnads chance. (jämför glukos dropp på spädbarn).

Jag tror denna tråd har spårat ut totalt (även om intressant). Det var väl ursäkta Svärd praktiska lösninger med tillsats av Votka och inte biokemi den avsåg. Jag hopps du ursäktar utvikningarna.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...