Tidigare har jag använt en en tandborste från colgate som hade något slags gummi i mitten av borsthuvudet vilket gjorde att man lättare fick bort alger och skit. Men nu hittar jag inga sådana tandborstar.

Självklart så kör jag pumparna i citronsyra först för att mjuka upp allt äckel och jag skrapar även bort en hel del vermitider med andra verktyg men jag saknar en bra borste.

Hur kör ni när ni gör rent pumpar och dylikt?

Ytavrinning och sump saknas, å andra sidan är priset bara en bråkdel av de flesta dedikerade saltvattenskar. Skåpet har en skiljevägg i mitten, avdelningen till vänster verkar vara ca 40x55cm (Hornbachs hemsida har bilder på skåpets insida). I värsta fall kanske man kan använda inneskummare i karet (dold bakom en Back To Nature-modul?), eller ett separat sumpskåp bredvid.

Hornbach i Göteborg har ett demo-kar som jag fotograferade limfogarna på --hur bra tycker ni limningen ser ut att vara jämfört med dyrare kar? Jag är lite tveksam till om hörnen går att hålla rena från alger utan att skada limfogen, men det gäller kanske alla akvarier.

Ytavrinningen ser diskret ut och verkar gå att ta isär för rengöring. Därifrån går det bara ner en slang till sumpen, så det plaskar nog en del. Kanske man kan reducera oväsen och saltstänk om slangen mynnar ut i en filtersocka i sumpen. Den medföljande returslangen verkar vara av mjuk PVC, brukar inte sådana bli hårda med tiden? Kanske den borde bytas till silikonslang.

Skåpet verkar inte ha någon inre botten, placeras sumpen direkt på rumsgolvet? Jag ser inte heller några ställbara fötter på skåpet.

Pro-Line versionens skåp sticker upp runt karet vilket jag tycker ser snyggt ut, men samtidigt behövs tydligen en gummilist för att inte vatten skall rinna ner mellan karet och skåpkanternas insida. Kan man lita på den gummilisten, det räcker väl med minsta glipa så kommer eventuellt vatten att sippra ner under?

Är sumpens design praktisk (utrymme, oväsen, saltstänk, mm)? Rören verkar tätas med O-ringar, vågar man lita på den lösningen (särskilt på baksidan där det är svårare att komma åt)?

Ser den mörkblå bakgrunden bra ut i praktiken (jämfört med svart)? Är färgen hållbar?

Berätta gärna om idéer ni inte provat själva, det kan ändå vara inspirerande.

Finns det färdiga akvarium optiwhite i storlek 700x700x700 mm att köpa någonstans?

Eller blir det att beställa någonstans och isf varifrån?

Under de senaste 5 åren har antalet "saltisar" gått ner. Detta baserar jag på aktivitet här på forumet, på Facebook och på omsättningen i våra specialbutiker. Antal butiker har gått från 2-3 i Stockholm, till 1st. I Göteborg är det ungefär samma utfall.

Min spekulation är att hobbyn blivit dyrare och att folk har mindre pengar över till en "dyr hobby". Enligt butikerna har frakterna blivit väldigt mycket dyrare för import och detta påverkar framförallt det levande. Inflationen och lågkonjunktur hjälper inte heller till att öka "inflödet" av nya saltisar.

Tyvärr så är min observation att väldigt många lägger ner hobbyn och tyvärr väldigt ofta ett Red Sea Reefers kar inblandat i nedläggningen.

Det är dessvärre ett känt faktum att Red Sea har eller har haft väldigt stora kvalitéts problem med sin Reefers serie, där silikonet släpper och om man inte observerar detta så resulterar det så småningom i en förödande vattenskada.

Min upplevelse är att hobbyn har uppgångar och nergångar, och blir man orolig över att bubblor i silikonet eller rent av en vattenskada uppstår, så finns det stor risk att man lägger ner hobbyn.

Red Sea har vetat om dessa problem väldigt länge och jag är väldigt besviken på att de inte gjort något åt dessa akvarium med kvalitétsbrister. Av egen erfarenhet så dök en bubbla upp 2 månader efter att garantin gått ut. Då erbjuds man att köpa ett nytt kar direkt från Red Sea till rabatterat pris (man rundar då också butikerna). Red Sea vill inte svara på VARFÖR detta uppstår, då jag misstänker att de skulle bli stämda, alternativt behöver åtgärda samtliga kar, om de erkänner om de har levererat bristfälliga akvarium.

Släppet av silikonet uppstår oftast uppe till höger hörn, men det uppstår också mellan botten och framruta. Under dessa år så har jag inte sett något samband i storlekar, utan det verkar drabba alla storlekar. Det verkar dock som att de större karen är överrepresenterade.

Red Sea är det populäraste märket och är ett väldigt prisvärt och komplett system. Själv så föll mitt val på Red Sea på grund av pris och utformning. Jag trodde verkligen att de hade justerat sina tidigare kvalitetsbrister gällande silokonsläpp.

Personligen så har jag monterat stag (euro bracers) mot framsida och kortsidor och jag skulle rekommendera att alla med ett Reefers att installera sådana. Jag har också slutat att köpa Red Sea produkter, då jag är väldigt besviken på deras hantering av hur de hanterat deras undermåliga akvarium. Ett akvarium bör hålla minst 15 år!

Red Sea har numera alternativa Reefers med stag, men detta borde ha kommit för minst 5 år sedan!

Man kan tycka: alla kar kan börja läcka

Svar: Ja absolut, men inte i denna omfattning. Kollar man på köp och sälj, så är det dessvärre väldigt många kar med bubbla i silikonet och behöver silikonas om. Min bedömning är att omfattningen är väldigt stor!

Jag anser att detta är förödande för hobbyn och detta drabbar oss salt akvarister väldigt mycket och det drabbar våra butiker när antalet saltisar blir färre!

Varför startar jag denna tråd? Jag vill göra våra akvarister medvetna om detta problem, som tyvärr drabbar betydligt fler än någon enstaka akvarist.

Lånad bild:

Det är 19mm glas i denna,1,51x69x65 ca 160kg.

Vi kände lite igår (6personer) men det finns inte en chans att vi klarar lyfta den från pallen till bänken.

Funderar på att höja upp med sjpallar/domkraft tills den är i samma nivå som bänk.

Eller om någon här har något bättre tips?

Jag har inlett ett test idag, så får vi se om jag har rätt.

Under tiden har jag sökt i litteraturen, och finner:

Calciumfosfat, alltså den direkt bildningenmellan calcium och fosfat, finns i olika fomer men samtliga är extremt svårlösliga, läs olösliga i vatten. Dvs, har du väl en gång bundit fosfat till calcium till någon form av calciumfosfatförening, kommer inte fosfat att lösas tillbaka till vattnet så länge du inte lägger stenen i saltsyra...... Detta är fakta

Men hur är det då med rena kalkytor, kalciumkarbonatytor? alltså sten. På dessa ytor binder fosfat, och JA, det stämmer att DEN bidningen är initialt inte en ren calciumfosfatkristallbildning, UTAN en ytbindning endast mellan Calcium och syret o fosfatjonen=denna bindning är svagare, och DEN bidningen skulle teoretiskt kunna gå tillbaka o frisätta fosfaten igen. MEN, denna bidning är kortvarig (tror jag) och övergår (vet jag) till så småningom bundet calciumfosfat, och DÅ är fosfaten där för evigt bunden. Det handlar om löslightskonstanten och den är för Ca+PO4=CAPO4 ((formeln är inte helt korrekt stochiometriskt) behäftad med en extremt låg löslighetskonstant. I folkmun helt olösligt, omätbar övergång till lösta ca o Po4 joner. Konstanten är i storlelskordningen upphöjt i minus9 till minus 29(för vissa former som tex hydroxyapatie). Vidare så har man visat att vid förekomst av fluor, som ju finns mkt av i ett akvarium, favoriseras denna inititala ytbidlning till den helt olösliga formen av hydroxapatit. Så kort sagt, kalksten kan suga upp Po4, men ej sen frisätta. Detta nyttjas ju i naturen, där vi kan se kalksten lite som GFO, en PO4 absorberare som mer eller mindre är en irreversibel process.

Jag kommer idag starta ett försök, där jag tagit en bit sten, först kokat den så den är steril. Låtit den ligga en timma i Hcl så jag lakar ur all Po4 (för i Hcl går det). Sedan lägger jag den i en saltvattenslösning med PO4 0.2 ppm i ngr dar. Sen tar jag upp stenen, o lägger den i 100% rent saltvatten (ingen po4), och skall mäta Po4 efter ngr dar.Tesen är att vattnet kommer forsatt ha 0 i Po4.

Återkommer med resultaten.

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0009254121003089

Däremot om jag matar med korallmat och fryst mat så stiger po4  med ungefär 0,02 mg/l direkt och ligger kvar så cirka ett dygn. Ett utmärkt sätt att höja fosfaten eftersom jag ofta har lite för lågt. Det här är heller ej någon märkvärdig observation,  det finns ju mer i fryst mat och korallmat som inte direkt kommer ett djur till gagn utan blir kvar i den fria vattenkolumnen. För närvarande är nästan detta ett huvudskäl till att jag matar en del med fryst mat och korallmat för att hålla upp näringsvärden  lite i vattenkolonnen,  vilket i sin  tur är bra för mikrofauna och koraller.

Jonas

Någon som provat att ha sniglar i själva sumpen för att städa upp matavfall? Självklart är jag lite skeptiskt till detta ifall dom råkar hamna i skimmern eller klämmas fast i pumpen.

Annars tänker jag att det vore smidigt att ha några städare där.

Här kom upp som rekommenderat för mig på youtube när jag kom hem. Känns som mannen hade kunnat tänkt en tankesnurra innan, men det gav mig ett gott skratt. Förövrigt drömstorlek på akvariet.

Lite off topic .....

För att snabba på härdningen finns vissa medel man kan köpa som quick set som sprayas över superlimytan. Dessa kan dock vara dyra medan andra anger att de inte är säkra för marina djur. 

Det finns dock en billig lösning på detta och därav min post. Men vi kan börja med hur fungerar cyanoakrylat? Detta lim fungerar genom att skapa långa plastkedjor. Dessa skapas genom att en molekyl exponeras för en svag bas som sätter igång reaktionen. När denna är klar frigörs samma svaga bas t.ex. oh- som används av nästa molekyl och då vidare tills alla är använda eller kedjan möten en syra. Med denna kunskap så kan man göra en egen ”quick set” genom att blanda alkohol (som avdunstar vis användande) och bikarbonat. Detta kan sedan hällas i en lite sprayflaska och användas. Kvoten på alkohol och bikarbonat är inte kritiska men jag har kört en rågad matsked bikarbonat i 10cl alkohol. 

Men inte sällan ser vi inte denna ökade assimilering vid dosering av kolkälla, trots icke brist på N o P. Enligt mina tankar beror det på att vi hade ingen alls brist på organiskt kol, så processen gick redan på optimal hastighet. Vi har organismer i karet som producerar organiskt kol, korallerna tex bildar socker/mucus, som dom frisätter. Alger likaså. Dvs via autotrofa processer (processer som bildas organiskt kol utifrån CO2 mha av  en energigivande process som ljus eller kemisk oxidation). 

Mitt eget kar är ett exempel på ett system som sannolikt inte har kolbrist, då dels tillförsel av detta när jag hade N o P, inte ledde till ngn som helst sänkning av N o P. Vidare nu, trots ingen tillsats av kol, låga halter av N o P, (mkt lite alger, inte så mkt koraller, inga snabbväxande, inte mkt stenyta för mikroalger, vit sand), vilket jag tolkar som hög assimilering av detta via bakterier i sanden (har en stor sandbädd). 

Nåväl, här hittade jag en artikel, i författarens kar har han lika höga halter av totalt organiskt kol som i naturen (han tillsätter inget såklart). Bara ett exempel, men knappast det enda. Med info från tritons N-DOC test borde det finnas data på DOC halten i akvarium som ej doserar organiskt kol. Min gissning är att vi har fler system än man sade för 20 årsedan, som inte alls har ngn relativ kolbrist. 

Dessutom vet vi inte var alla dessa spårelement har för  betydelse. Var och en får göra som man vill, men här kommer en intressant tabell:

Jag har skickat ett vatten till både ICP-MS och ICP-OES, och ni ser i tabellen att de  element som ger så kallade nollvärden/nd  på OES-maskinen, såklart, ger  exakta värden på MS-maskinen som  dessutom ligger helt perfekt!  Så hade jag agerat och doserat på OES värdet  hade jag fått toxiska värden i akvariet.

Jonas 

Sanjay Joshi är en av de mest kända reefers vi har i hobbyn i USA. Han har flera akvarier, ett stort sps rev (runt 2000 liter) och ett mindre med mjukisar. Här är några bilder från hur SPS akvariet såg ut.

Den 30 april fick han ett strömavbrott och trots batteribackup så dröjde det inte många timmar innan akvariet blev syrefattigt och saker började dö.

Efter bara 7 timmar hade de flesta fiskar dött eller var döende.

Efter 14 timmar så hade han sprungit ut och skaffat en generator så en lampa, returpumpen, skummaren och en mp60  kunde sättas på.

Så här ser akvariet ut nu.

Han kan bara ta ut de döda fiskar som ligger tillräckligt nära glaset så att de går att se.

 Strömavbrottet varar i 3 dygn, men det mesta dog de första timmarna.

efter en vecka är det mestadels klarnat och som man kan se är det inte nått kvar utöver det få saker som lyckades räddas under den första tiden.

En liten del av allt som slängs.

Så vad orsakade det här strömavbrottet för ett hus som inte haft strömavbrott längre än en timme de senaste 30 åren?

Orsaken ser ut att varit en storm med nerdragna ledningar.

En vecka efteråt så mätte sanjay mängden amoniak till 25ppm i karet. Inte konstigt att inget lever…

En intressant sak i sammanhanget är att mjukisakvariet som bara hade några batteridrivna bubblare det första dynet har klarat sig bra.

Så vilka slutsatser kan vi dra av detta?

För det första så gäller det att vara redo.  Man bör åt minstone ha batteridrivna bubblare eller batteribackup då det kan ge akvariet en chans (så som med sanjays mukisar). Men det andra är att om man har ett stort sps rev med stora kolonier och sandbädd (i det här fallet en djup sådan) så kan det gå extremt fort och då är kanske inte en batteribackup på en enda cirkulationspump tillräckligt. Det som verkar hänt här är att syrebristen och flödesbristen snabbt ledde till en kedjereaktion med slimande acroporor som sedan började dö vilket i sin tur accelererar all ytterligare.

En annan sak man ska tänka på är att detta scenario kan hända alla. Bor man på landet med strömledningar som går över mark är man extra sårbar men storstadsbor är inte säkra de heller. Tänk bara på strömavbrottet som drabbade Spanien och Portugal för ett par veckor sedan. Hur mycket fisk och koraller dog inte då? Eller kabelbranden i kista 2001 som släckte ner delar av Stockholm i nästan två dagar.

https://allt-fraktfritt.se/hushallsprodukter-aemnen/urea-karbamid-teknisk-och-livsmedelskvalitet-kosmetikakvalitet/urea-livsmedelsgodkaend-2-kg.html

Jonas 

"Mantis Berget 96L" gick inte att rädda, så nu är det tal om omstart för karet. Dock kan jag inte klura vad som blir bäst, fristående kar, eller ihopsittande/överlappande system?

Alternativ A

Alternativ B

Mitt Reefers 750 fyller snart 4 år och i lördags så upptäckte jag att det blivit en liten bubbla i silikonet på framrutan. Bubblan är 15mm lång och ca 3-4mm bred.

Idag var jag i kontakt med Red Sea, som svarade att min garanti har gått ut. Det var tydligen bara 3 års garanti (2+1)  

Bubblan sitter dock ej i fogen med glas mot glas, utan sitter utanför denna yta. Då tänker jag att det i teorin skulle gå att tömma systemet till 50%, skära bort en bit av silikonet, och lägga i ny silikon. Frågan är bara om det förstör mer än vad det bidrar till?

Att tömma karet, skära bort framrutan och silikona om det, är inget alternativ. Då blir det nedläggning istället, tyvärr. 

Alternativen jag tänker på är:

1. Avvakta och se om det blir mer
2. Skära ner och lägga i ny silikon
3. Installera någon förstärkning för att minska lasten på framrutan.