Jag har försökt bygga själv men det blev bara skit av det

Materialet är ganska spretigt men det mest lyckade är nog den spellistan jag döpte till saltvattensgrunder där temat är att förklara olika koncept och ge en introduktion. Det har mest handlat om kemi men drömmen är i framtiden att kunna ha ämnen som "vad är en fragg?" eller kanske "En enkel introduktion till SPS". Det är lite svårt att göra ämnen bara där jag vågar stå ordentligt för det jag säger och inte bara upprepar något jag läst någon annanstans.

Några videos som kanske inte blev publiksuccéer men jag själv blev ganska nöjd med är mitt sätt att förhålla mig till Kh, Ca, Mg samt Nitrat och Fosfat.

De representerar nog ganska väl vad jag ville nå ut med.

Men det finns lite allt möjligt, överlag tycker jag nog själv att man ska helst börja med de nyaste filmerna och jobba sig bakåt om man står ut... 🙂

Jag gjorde hela kanalen på svenska, det är lite väl nischat egentligen men det kändes synd att det fanns så lite innehåll på svenska YouTube om ämnet så jag körde på det alternativet. Jag har nog haft väldigt mycket teknikfokuserat innehåll än så länge och borde jobba mer på det levande.

Men annars är en länk till kanalen här: http://www.youtube.com/@fastihavet

Min tid för att skapa dessa filmer har varit otroligt trytande det sista året, men förhoppningen är att kunna komma igång igen så småningom. Kanalen är inte död på något vis. Den har även inget kommersiellt syfte, jag kommer troligtvis aldrig kunna tjäna några pengar på dessa filmer så har inget sådant inbakat i klippen.

Jag tycker att utrustningen att filma med är otroligt kul. Har någon tankar på att göra något liknande så pratar jag gärna sådant med 🙂 

Detta är en uppföljare till min tidigare tråd med praktiska tips för att filma av ditt akvarium, här är en länk till den tidigare tråden:

https://saltvattensguiden.se/topic/63283-praktiska-tips-vid-filmande-av-akvarium

Den här trådens fokus är att prata teknik och termer. De är ganska förvirrande vid en första anblick men när man bekantat sig med de så blir grunderna ganska enkla så det är bara hugga in så blir allt bättre senare.

Exponering

Det första vi behöver veta är exponeringstriangeln, den har tre värden vi behöver känna till. Bländare, slutare och känslighet.

Bländaren sitter i objektivet, det är ett värde som bestämmer hur mycket ljus objektivet släpper in på kamerans sensor. Ett lägre bländarvärde innebär att mer ljus kommer in, ett högre det motsatta. Bländarvärdet på objektivet innebär bara det största möjliga bländarvärdet objektivet klarar, alla normala objektiv kan minska bländaren sedan. Men att filma med en stor bländare ger en till egenskap utom att mer ljus kommer in. Skärpedjupet blir kortare, det vill säga mindre av det du filmar kommer vara i fokus.

Så i många fall kommer du vilja ha en så liten bländare du kan, inte stor. I det vi filmar så har vi kort skärpedjup vare sig vi vill eller inte. Så det är inte alltid värt för våra behov av att jaga objektiv med stor bländare. Stor bländare är dyrt att ta fram. Däremot så råkar det ofta vara så att bra påkostade objektiv även ofta har en stor maximal bländare. Så ett objektiv med stor bländare kan fortfarande vara det du vill ha, för skärpan, storleken, brännvidden eller något annat. Bara att den stora bländaren är en bonus snarare än något du faktiskt behöver för det vi ska filma.

Ett stort bländarvärde är mellan 1.0 – 2.0. Liten bländare är värden på 5.0 och uppåt.

Slutaren sitter i kameran, den bestämmer hur lång tid sensorn samlar in ljus. För vi som filmar är slutaren den enklaste delen i exponeringstriangeln. För vi låser den till ett värde och justerar sedan bländaren och iso enbart. Vad slutaren låses till beror på din bildhastighet på videon.

För 24 bilder i sekunden så är 1/50 sekund slutare ett bra värde. För 60 bilder i sekunden så är 1/60 eller 1/120 sekund bra värden. För kort slutartid gör att rörelser på det du filmar kan se ryckiga ut, för lång slutartid blir att det blir suddig och släpande. För kort går se på, för lång gör att du mår illa. Jag kommer ge mer information om slutartider när vi pratar bildhastighet senare.

Känslighet är hur mycket sensorn behöver förstärka ljuset den får på sig. Känsligheten mäts i iso. Sensorn har ett grundvärde. På de flesta av mina kameror är det iso 200, men det kan vara lägre. Om man kan så bör iso vara på lägsta värdet kameran kan hantera, det ger minst brus och klarast färger. Men vi är begränsade i hur mycket ljus vi har tillgängligt under våra lampor, så vi måste nästan alltid höja iso. Vi kommer prata mer om iso när vi pratar sensorer senare.

Relativt låga iso värden är under 1000 iso.

Vi kan nu från ovan det grundläggande om exponeringstriangeln för filmning, snabb repetition nedan. Hela exponerings funktionen är förstås att få en video med samma ljus som dina ögon uppfattar akvariet. Video kan vara under eller överexponerad men beroende på kameran kan det ibland vara att föredra att över eller underexponera lite. Underexponering kan ibland ge mer kontrast och ibland är det bättre att överexponera lite och sedan mörka videon något i redigeringen för att få fram mer detaljer. Du får testa lite med din kamera angående detta. Men under följer förkortningen av exponeringstriangeln:

Vi vill ha en liten bländare så vi kan så mycket vi kan i fokus.

Vi låser slutaren till en hastighet som beror på bildhastigheten vi önskar.

Vi vill ha iso så lågt vi kan så vi får minimalt med brus och klara färger.

Men som med allt så är världen mer komplicerad än vi önskar, bländaren och känsligheten och vad som är vettiga värden för de beror på hur stor sensor kameran har. Så nu kommer det bli besvärligare. Jag måste också peka ut att sensorstorlek är ett väldigt känsligt ämne för fotografer som kan väcka oväntad ilska. Så låt det vara sagt att mina tankar om sensorstorlek nedanför är specifikt när vi pratar om att filma små djur i våra akvarium.

Sensorn

På digitalkameror så pratas det ofta om fullformat. Det innebär en sensor som är ungefär lika stor som en bildruta 35mm film som var den dominerande storleken på analoga kameror. När man jämför olika kameror och objektiv använder man oftast fullformat som utgångspunkten, så man räknar om hur objektivets brännvidd skulle rita upp bilden på en fullformats sensor.

Så snabbt med om brännvidd. Brännvidden på ett objektiv mäts i millimeter och bestämmer hur mycket det framför kameran förstoras av objektivet. Ett objektiv på 25 mm är ett vidvinkel objektiv, du får med väldigt mycket av det framför kameran på bilden. Ett objektiv på 200 mm är ett tele objektiv, du ser mycket mindre av det framför dig men du kan se något som är långt bort förstorat.

Vi nämner även makro här. Makro objektiv omnämns gärna med någon sorts mystik som att de är otroligt speciella. Det är de iofs, men bara på ett sätt jämfört med ett icke makro objektiv. Ett makro objektiv kan fokusera på ett väldigt kort avstånd. Mitt vanliga 30 mm objektiv kan fokusera på ungefär 25 cm avstånd som kortast. Mitt makro 30 mm objektiv kan fokusera på några cm avstånd från objektivets front. Det gör att jag kan se små saker bättre på makro objektivet större och tydligare, men det är enbart för att jag kan ta mig närmare det jag filmar. Om jag filmar något som är 40 cm bort klarar bägge objektiven detta och det ser exakt likadant ut.

Nu när vi kan lite om brännvidd och objektiv kan vi prata sensorer igen.

Fullformat är utgångsstorleken, men det finns flera andra vanliga format. Några av de vanligaste är APS-C, Micro Four Thirds(m43 i resten av texten), en-tum och 1 /2.3 tum. APS-C och M43 är ofta använda på systemkameror(kameror där du kan byta objektiv) medan 1 tum och 1 /2.3 tum är vanliga på kompaktkameror(kameror med fasta objektiv). Fullformats sensorer är dyrare att tillverka än mindre sensorer. Så kameror med fullformat sensor är som regel dyrare än kameror med mindre sensor. Detsamma gäller även objektiven, eftersom de måste rita upp en skarp bra bild på en större yta behöver de större linser i objektivet jämfört med motsvarande objektiv för en mindre sensor. Så allt blir överlag dyrare med fullformat.

Här har ni en karta med de fem storlekarna i min text ovan ritade i förhållande till varandra.

Så vad vill du ha? Fullformat är större och dyrare så det måste ju vara bättre?!

Men som med allt här i livet så är inget så enkelt, svaret är mer att en fullformats sensor är annorlunda mot en liten sensor. Sedan om det är bättre eller sämre beror på vad du ska göra med den tyvärr.

En stor sensor arbetar alltid mer mer ljus än en liten sensor. Detta är enkelt, det är objektivt bättre. Det är aldrig en nackdel. Detta gör att om du inte har tillräckligt med ljus och behöver höja iso så kommer en stor sensor få mindre brus än en kamera med liten sensor. Men om du kan hålla dig på låg iso är skillnaden nästan obetydlig. Så en stor sensor är bättre om ditt filmande kräver att du höjer iso.

Men det kan å andra sidan behövas för nu behöver vi prata om den andra egenskapen som ändras på sensorstorleken och det är bländaren eller snarare skärpedjupet. Först lite till om skärpedjup och objektiv.

Skärpedjupet i din video beror på två faktorer. Din bländare och hur nära du är det som du filmar. Desto närmare du är desto kortare skärpedjup kommer du få. Sedan som jag skrev ovan så gör en mindre bländare att du får ett större skärpedjup.

Nu får vi prata lite objektiv igen, jag skrev ovanför att när man jämför objektiv på olika sensorstorlekar så räknar vi om det till fullformat när vi jämför. Så vi säger att vi har två kameror, en fullformat och en M43. M43 är hälften så bred som en fullformat och det kallas att den är beskuren med en faktor av 2. Vi gör ett exempel där vi har ett 50 mm objektiv som passar på bägge kamerorna.

På fullformats kameran så ser den det ett 50 mm objektiv ser. Eftersom att fullformat är standarden blir det inte svårare än så.

Men när vi sätter på 50 mm objektivet på m43 kameran händer något. Eftersom att sensorn är mindre så syns en mindre del av bilden och bilden vi får när vi filmar samma sak motsvarar inte det som vi såg på fullformats kameran. Bilden är beskuren med en faktor av 2 så bilden vi ser på m43 kameran motsvarar det vi sett med ett 100 mm objektiv på fullformats kameran. Det dubbla här.(50 x 2 = 100). För att vi ska få samma bildförhållande på bägge kamerorna har vi två val. Antingen får vi gå dubbelt så långt bak så att vi ser lika mycket. Då kommer egenskapen vi antydde ovan fram. Att eftersom att vi står längre ifrån det vi filmar så kommer vi har ett större skärpedjup och mer kommer vara i fokus! Alternativ två är att vi måste skaffa ett objektiv med halva brännvidden. Så på en M43 kamera kommer ett 25 mm objektiv ge samma bild som ett 50 mm på en fullformats kamera.

Så kortfattat, med en mindre sensor så kommer du alltid ha ett större skärpedjup jämfört med en stor sensor vid samma bländare. Vilket för oss som filmar små saker på kort avstånd är bra, för du kommer snabbt förstå att du får aldrig ha så mycket skärpedjup du vill ha när du filmar korallerna och fiskarna.

Sedan vad en porträttfotograf tycker om skärpedjup och sensorer är en helt annan sak. Det hör inte hit.

Men världen är fortfarande en orättvis plats så tyvärr är svaret nej på er fråga om inte så liten sensor som möjligt är det bästa för oss? Det finns ett fenomen som sätter käppar i hjulet när vi pratar bländare och liten sensor. När man krymper bländaren i objektivet så kommer det upp ett fenomen som kallas diffraktion. Jag kan inte förklara det på ett ordentligt sätt så vi dummar ner begreppet. När bländaren börjar gå under en viss storlek så kommer ljuset att deformeras och bilden blir suddig och dålig. När den gränsen är beror på din sensor. En fullformat klarar sig bra upp till ett bländarvärde på runt 16, en APS-C runt 11, M43 strax efter 8. På en kompaktkamera börjar du offra bilden redan vid bländare 5.6. En tum och neråt är även som regel ganska hemska gällandes iso, du vill verkligen ogärna höja iso över 200-400 med en sådan sensor som regel.

Så tyvärr är svaret att sensorstorleken är en balansfråga. Om om du vill få så mycket kamera som möjligt för en lite lägre peng så är m43 och APS-C kameror rätt balans. Du får mycket kamera och objektiv för pengarna. Du har ett rätt ok spelrum i känslighet och du kan justera bländaren ganska mycket utan att offra bildkvalitet. En bländare på över 8 i värde kommer kräva så otroligt mycket ljus att det ändå ofta är svårt att använda.

Nu när vi pratat massor om vår egentliga jakt på större skärpedjup så har vi mer kött på benen. Jag har en exempelvideo här där vi tittar på hur en av mina kameror hanterar samma video av en stenkorall med polyper med tre olika inställningar. Detta är filmat med en M43 kamera(Lumix GH3).

Först har vi bländare 22 med iso 6400. Detta är ett skräckexempel. Vi har förvisso ganska gott skärpedjup och kan se flera grenar tydligt. Men diffraktionen från bländaren och det höga iso talet gör att videon är väldigt suddig.

I steg två förstorar jag bländaren till värde 8. Det gör att mycket mer ljus når sensorn och jag kan justera ner iso till 800. Nu blev det mycket bättre. Det är mindre brus och videon blev omedelbart skarpare. Men skärpedjupet är betydligt kortare. Det är egentligen bara grenen närmast är i fokus.

I steg tre vill jag ha optimal iso, så det är nu värde 200. För att filma i det får jag köra bländare 4. Nu har jag inget brus att prata om, men skärpedjupet är ordentligt kort. Det är knappt att hela spetsen är i fokus på grenen.

Här föredrar jag mittensteget. Brus är fullt acceptabelt men det större skärpedjupet är mycket mer vad jag vill ha i min film. Som med allt annat får man göra en kompromiss.... Eller så får jag montera upp 500 W ljus till över akvariet så kan jag köra bländare 8 OCH iso 200! Jippi! 🙂

För här är den sista sanningen. Att vi behöver sitta och ratta och fördärva bilden så lite vi kan är bara ett resultat av att vårt ljus över akvariet inte räcker till för kameran. Utomhus kan du ha så mycket ljus att du får sätta filter över objektivet för att inte övermätta sensorn, det problemet existerar knappt film filmandet av akvariet.

Jag skrev även kort i början om under och överexponering. De här testklippen hade nog blivit skarpare och bättre om jag underexponerat lite...

Videoinställningar

Vi har en till del att prata om när det gäller teknik och det är vad för videoinställningar vi ska ha när vi filmar. Så lite ren teknik med då.

Först väljer du upplösning. Svaret här är enkelt, ta så hög du kan. Men ett sunt tak är 4K, det är en upplösning av 3840x2160 och är idag mer eller mindre standard på en ny TV. Men det är fortfarande långt ifrån alla kameror som kan filma i 4K. Så alternativ två är full HD(1080P), som är upplösning 1920x1080 pixlar. Det är en fjärdedel av 4K. Men i praktiken på sättet de flesta av oss tittar på video genom(ofta på en mobil) så räcker faktiskt 1080P mer än väl, var inte för upphängd på 4K. Om du kan använda det så kör, men 1080P räcker.

Val två blir bildhastighet. Här är det två grupper av hastigheter, låg eller högre.

De låga hastigheterna är 24, 25 eller 30 bilder i sekunden.(vi skriver istället fps, frames per second) Jag har vant mig vid 24 bilder i sekunden, det är standard för spelfilm så som du ser på Bio till exempel. Kan jag så filmar jag i 24 fps. Men alla kameror har inte det valet så använd det du kan istället. De tre ser väldigt lika ut, 30 är något mjukare men inte överväldigande så.

De höga hastigheterna är 50 eller 60 fps. Vilket du önskar har inte så stor betydelse överlag, men beroende på din belysning så kan ibland 50 fps vara bättre. Vårt elnät är 220 volt 50 Hz. Det innebär att på vissa lampor som flimrar lampan i en frekvens av 50 gånger per sekund. Så filmar man i 60 fps så kan blinkandet hamna ur synk med din video. Är det synkroniserat så syns inte blinkandet men om inte så kan du få alla möjliga obehagliga ljusfenomen i video. Detta är egentligen mer kopplat till din slutartid och inte bildhastigheten men vi låser slutaren till bildhastigheten så i praktiken blir det samma. Sedan är det här inget problem jag stött på mer än någon enstaka gång så jag filmar i 60 fps ändå då det matchar min mobil och dators skärm bättre.

Så nu ska vi återvända till exponeringstriangeln en sista gång! För jag råkade nämna slutaren.

Din slutartid du väljer beror på din bildhastighet. Någon smart person har redan räknat ut vad som är bra och det kallas ofta 180 graders regeln. Tråden är komplicerad nog som den är så kortfattat betyder det att slutartiden ska vara en dubblering av din bildhastighet. Så för 24 och 25 fps blir det 1/50 sekund(1/48 är sällan ett val), för 30 fps blir det 1/60 sekund. För 50 fps 1/100 sekund och 60 fps 1/120.

Jag själv filmar dock 60 fps med 1/60 sekund. Det fungerar med bra, det blir fortfarande skarpt och rörelserna blir mjuka och fina, så där kan man bryta regeln. Men gör er själva en tjänst och ta på mitt ord att 30 fps med 1/30 sekund slutartid orsakar yrsel och illamående. Det kan användas på en långfilm för att simulera hur en drogpåverkad uppfattar världen, men inte för att framgångsrikt dokumentera borstmaskar.

En kortare slutartid behöver mer ljus än en längre, så 1/120 del behöver dubbelt så mycket ljus som 1/60. Så för att få samma exponering kan du behöva dubbla iso för att kompensera. En anledning till att jag gärna använder 1/60 slutare på 60 fps.

Men vad vill du ha? Jag själv gillar 60 fps, jag har två exempelklipp åt er nedan. Ett i 4K 24 fps och ett i 1080P 60 fps

För rörelser på djuren och annat så tycker jag att 60 är mycket trevligare. Det ser mer ut som det gör för mig när jag tittar på akvariet här hemma. 24 fps är mer artistiskt, för djur som sitter stilla eller rör sig långsamt så är skillnaden ganska obetydlig. Så länge videon inte blandar de två vänjer du dig snabbt vid en av de med och skillnaden blir inte så betydelsefull.

Det finns dock en anledning till att mitt ena klipp är 4K och det andra är 1080P med ovan. För min kamera klarar bara 24 fps om jag vill filma i 4K. Vill jag filma i 60 fps måste jag sänka upplösningen till 1080P. Så jag får välja... Eller släppa några tårar och investera i en fem gånger så dyr kamera för att kunna filma i 4K 60 fps, livet är som sagt ganska orättvist...

Slutet

Så lite till innan vi slutar göda den här tråden mer. Vi har även komprimeringen att överväga. När du filmar så har videon en så kallt bit-rate(bit hastighet? … Nej, det blev inte bra...). Det innebär hur mycket lagring videoklippet tar per sekund och mäts i megabits per sekund. För 1080P på enklare kameror är en hastighet på 20-50 mbits normalt. För 4K är 100 mbits grundhastigheten som brukar användas. Testklippet på Xenia korallerna är filmat i 4K 100 mbits som referens, det räcker långt.

Tyvärr har man inte så mycket val här på de flesta kamerorna, men som regel så ta det högsta du kan. Du får mindre komprimerings artefakter och filerna är lättare att redigera i ett video program. Den enda nackdelen är att du behöver ett större minneskort för att filma mer. En del kameror kan producera video i hög kvalitet med väldigt låg bit-rate. Men du märker först om du vill redigera de videoklippen vad baksidan är, de kan vara otroligt krävande för datorn att bearbeta och snabbt få dig att ångra dina val i den här sidan av livet.

Det får nog räcka för stunden. Det finns mycket mer att skriva om men det är nog bättre att vi diskuterar det nedanför istället för att göda det här inlägget mer. Hoppas detta hjälper någon! Och glöm förstås inte att alla termer till trots så är det viktigaste innehållet i era videoklipp som är viktigast, näst viktigast är ljudet så man begriper vad ni säger. Först på tredje plats kommer video. Ljud var det med jag... Där kämpar jag själv för tillfället så det få vi ta en annan gång.

Filmandet av akvarium har många besvärliga hinder. Vi börjar med de två mest grundläggande. De är vattnet i akvariet och framrutan. Problemet med vatten är att det ger optiska förstorande effekter, de syns med blotta ögat men vi fokuserar vår syn undermedvetet så vi tänker inte så mycket på det när vi kikar på akvariet. Men det blir snabbt uppenbart när man filmar akvariet.

Lösningen på detta är att du ska alltid sträva efter att filma akvariet i rät vinkel mot framrutan, du vill filma rakt in i akvariet, inte vinkla kameran snett. Håller du kameran snett mot rutan så kommer du ha problem att få en jämn fokus. Ett stativ med ett litet vattenpass i hjälper mycket, nu kan du ställa kameran helt plan och behöver bara tänka på att hålla kameran i rätt vinkel i ett led. Använd stativets höj och sänk funktion för att komma upp och neråt. Ibland kan djur sitta på ett ställe som tvingar dig filma snett ändå. En oskarp filmsnutt kan vara bättre än ingen, men nu vet ni varför det blir så.

Det här fotot är taget snett genom rutan. Ni ser fisken och det vart det enda fotot som blev något sånär ok vid tillfället. Men mängden skärpa i bilden är ganska begränsad och det ser lite märkligt ut. Undvik så långt det går.

Problem två då är rutan. Rutan i sig bryter också ljuset vilket adderar till problemet ovan, det blir värre desto tjockare rutan är, så ställ kameran parallellt med rutan i första hand. Problem två med rutan är reflektioner. Reflektionerna kommer från överallt, det optimala är att filma akvariet i ett mörkt rum. Så att filma på kvällen kan hjälpa. Jag kämpar själv med detta och för tillfället har jag köpt ett billigt svart sängöverkast som jag flyttar med en torkställning för att blockera de värsta reflektionerna. Men det här är ett problem som blir värre desto större akvarium du har. Men minimera problemet så mycket ni kan genom att dölja starka ljuskällor runt akvariet i den mån det går. Det blir även bättre desto närmre akvarierutan man filmar, så vidvinkel objektiv underlättar.

Här har ni den, reflektions utrotaren. Jag har gjort ett hål i för objektivet att sticka ut igen så sitter jag och kameran bakom. Det fungerar ok, på en ljus dag gör det en dramatisk skillnad. Tyget hjälper även ljudet lite om du vill spela in tal samtidigt som du filmar.

Ett litet bonustips för de som filmar med mobilen. Om du har mobilen i ett fodral kan man lätta hela telefonens baksida mot akvarierutan, då ligger den helt parallellt med rutan. Den ligger även så nära rutan att reflektioner är eliminerade. Är inget alternativ till stativ men kan hjälpa ibland när man vill komma nära. Ett extra bonustips är att gör rent rutan på både in och utsidan, tråkigt men viktigt 🙂 Något som även kan vara värt att testa skulle vara att filma akvariet ovanifrån. Då behöver ytan vara ren och stilla. Men speciellt stora färgrika SPS koraller kan se väldigt bra ut.

Här är mobilen tryckt mot rutan, även om det kanske ser ut som jag håller den framför. Fungerar ofta rätt bra, objektivet sitter perfekt i vinkel mot rutan. Det är även lätt att hålla den stadigt pga friktionen mot glaset.

Ljus är ett ständigt problem i akvariet med, oavsett hur mycket ljus du har på så kan du alltid behöva mer när du ska filma(för foto är detta ännu värre). Men ljuset kan även vara distraherande att titta på. Då de flesta idag kör LED över sina akvarier så har vi ett skarpt ljus som ger mycket skuggor och reflektioner. Det kan göra att ljuset fladdrar och flimrar på ytorna i akvariet när man tittar på videon vilket kan vara jobbigt att se på. Så ett hett tips är att stänga av era pumpar när ni ska filma. När vattenytan ligger stilla så dansar inte ljuset omkring i akvariet på samma sätt och det blir mer harmoniskt att titta på. En nackdel är att fiskarna kan bli väldigt misstänksamma och gömma sig, fiskarna kommer alltid vara motsträviga modeller dock så det är bara fortsätta filma tills du får de att visa sig som du önskar. De är vanedjur så med tiden bryr de sig mindre om att du gör, för de, konstiga saker.

När det gäller ljussättning av akvariet så kan din dyra lampa tyvärr vara mindre idealisk för filmandet av invånarna. Det idealiska ljuset är troligtvis en heltäckande lysrörsramp. Det ger ett milt och jämnt fördelat ljus över nästan hela akvariet, inte perfekt, men så bra det antagligen blir. Problemet med LED och MH är att vi får ett skarpt och starkt ljus rakt ovanifrån. Men då vi filmar våra invånare från sidan och korallerna oftast växer som ett träd med ett lövverk så får vi ett problem. Korallen skuggar sig självt(SPS fantasternas kamp). Så du får mycket ljus i toppen men den blir väldigt mörk under. Kameran har oftast svårt att hantera detta så väl som våra ögon och resultatet blir att man inte har några detaljer alls i de mörka delarna eller de ljusa delarna blir överexponerade och kritvita. Det här är svårt att motarbeta. En del kameror kan hantera det bättre än andra men tills vidare är det ofta något man får arbeta runt. Ändra kompositionen av videon så att du fokuserar på den ljusa eller mörka delen av korallen och inte försöker få in bägge samtidigt. Mycket magi kommer från att man undviker att filma det som inte blir bra, istället för ett hemligt trick att få det att gå ändå.

Har du ett för skarpt och starkt ljus är ett trick för att få ett jämnare och mjukare ljus att lägga en frostad plast/glasskiva över akvariet medan du filmar, eller kanske ett tunt vitt tyg. Detta kommer hjälpa med de vassa skuggorna. De vassa skuggorna blir för övrigt värre desto längre från akvariet som lampan är placerad. Men i de flesta fall har vi redan lamporna så nära vattenytan vi vågar så där behöver vi inte ändra något.

Här är min nuvarande diffusor jag byggt för att testa konceptet jag skrev om ovan. Det är en tyg ram från IKEA och en bit vitt lakan.

Här är den lagd ovanpå akvariet. Ser lite märkligt ut kanske men det gör mycket i den här hobbyn.

Här är två testklipp från när jag använder diffusorn ovanför! Skillnaden är nog inte dramatisk men jag tycker den är märkbar. Ljuset blir lite plattare och det blir något mindre kontrast. Men det behövs, skuggorna blir för svarta annars. Videon är fortfarande inte klockren. Bägge klippen är tagna direkt efter varandra med samma inställningar bortsett från att jag fick öppna bländaren mer med diffusorn installerad då den åt upp nästan hälften av allt ljus. Den här typen av filmklipp, när man ser hela akvariet på en gång, är de svåraste anser jag. Det är ännu något jag kämpar med. Det blir alltid mycket som är överexponerat. Om jag kunde få upp mina näringsvärden skulle kanske min sinularia bli lite brun istället för så vit och sluta bli överexponerad.

Ett till vanligt bekymmer är färgerna. Här måste jag erkänna att jag har ont om bra tips, då jag har ganska vitt ljus på mina kar. Kameror har svårt att hantera det ultrablå ljuset många akvarier kör. Det finns lite färgfilter man kan använda, tror D&D gör något för mobiler som är väldigt populärt. Men annars är väl det enklaste att försöka filma under vitare ljus. Har du en LED armatur kan man kanske tillfälligt ställa om ljuset till ett vitare ljus, sedan ställa tillbaka det när man filmat klart. En mer drastisk lösning kan vara att införskaffa en ”film ramp”. Man skulle kunna köpa ett gäng lite enklare LED armaturer av byggarbetslampa typen, montera de på en regel eller liknande och slänga upp tillfälligt på akvariet när man vill filma. Det är nog lite varma i färgtemperaturen men det kan man rätta till med vitbalansen i kameran för att få det bättre.

Det här var min korta lista med praktiska tips men alla kan vara lite kluriga att genomföra så det är bara testa, det finns lite att jobba med. Ta gärna upp mer tips i svaren här om ni har. Eller om ni har problem, jag kan bara glömt de. Ta upp de så ser vi om vi kan hitta en lösning!

Den här tråden skulle från början innehålla tips om att köpa kamera och välja utrustning samt en till teknik och inställnings del som bygger vidare på det här ämnet. Men mängden text eskalerade något hemskt! Så jag klippte bort de. Om det finns intresse för de delarna med kan jag skapa en tråd var för de också.

Ingen diskution i tråden, inga inlägg med komentarer utan bara bilder. Vänligen respektera detta.

Jag tänkte börja med en bild från mitt kar men Karet är tomt just nu så ni får en gammal bild

Så posta era helbilder på era kar

*edit. Givetvis så får den som lägger in sin bild skriva något om just sin bild i bild inlägget men inga extra poster.

Man kan även under sin bild länka till sin egen tråd där man har lagt upp allt om sitt kar.

Är det någon som prövat att montera ett gult filter på sin systemkamera? 

Jag får varje gång jag tagit foto med min systemkamera, justera upp det gula för att få bort det blåa.

typ sådant här: https://www.kamda.se/gulfilter-67mm?gclid=Cj0KCQiAuf7fBRD7ARIsACqb8w7kQbX6zPPOUQWAozYIThk--2Re6UB0JefboNsRMjE1cOWOl_F4A_YaAiz4EALw_wcB

//Fredrik

Tänkte göra det till en följetång där jag skriver lite tips när jag får tid och lust...

Jag är inte på något sätt en expert på ämnet, men jag delar gärna med mig av det lilla jag kan.

Andra som fotograferar som har tips är välkomna att skriva dem i denna tråden. Ju fler bra tips, desto bättre...

Till vissa saker kan krävas systemkamera, men väldigt många av kompaktkamerorna har dessa inställningsmöjligheterna.

Dagens bilder är tagna med stativ, för att de ska se hyfsat lika ut, samt att de inte ska bli suddiga för att jag rör mig.

(Om inget annat anges, så är endast bilderna beskurna och förminskade, dvs inget annat "fixande" i Photoshop.

Om man är intresserad av att se skillnaden mellan bilderna ordentligt, är det lämpligt att spara ut dem och växla mellan dem.

Då syns det mycket tydligare.

Jag börjar med en bild som jag tagit med alla inställningar på Auto, där kameran valde bländare F/2.8 och Exponeringstid 1/60sek.

Det blev skarpt i mitten.

Samma bild, men satt i "Av-läge" på min kamera, så att jag får ställa bländaren själv, som jag satte till F/8, och kameran valde exponeringstid 1/30sek.

Som ni kan se, så blev det plötsligt skarpt både i fram och bak i karet.

Här har jag dessutom valt Exponeringskompensation till -1 för att inte sanden ska vara helt vit och utfrätt.

Kör samma scenario med en helbild på karet. Kameran har valt bländare F/2.8, Exponeringstid 1/50SEK.

Av-läge där jag satte bländaren på F/8, vilket gav mycket bättre skärpa...

Exponeringskompensering -1 tar fram färgerna lite mer och låter inte sanden vara en kritvit, utfrätt blobb.

Samma inställningar som bilden ovan, men här har jag släckt alla lampor runt om i rummet för att få bort alla tråkiga reflexer, så nu ser ni inte längre lika lätt den vackra trappan som speglar sig.

Samma som ovan men här har jag lagt ca 30 sekunder på att dra lite i färgerna i Photoshop, för att få lite mer tryck i färgerna.

På min kamera så ser knappen ut för "Exponeringskompensering" ut så här, och jag valde -1 i detta fallet. Men det kan man ju testa sig fram med...

Och min gammla hjärnkorall som varit med nästan sedan början, och fått utstå alla mina misstag, ville också vara med.

Kamera: Canon EOS 600D
Objektiv: EF-S 60mm F2,8 Macro USM

Disse bildene er tatt for hånd:

Naso Literatus

Zebrasoma Flavescens Aberrant (White Tang). Denne var det utrolig vanskelig å få et bilde av. Den hvite gjennomsiktige kroppen var ikke enkel å få frem.

Naso Vlamingii

Ukjent wrasse. Selve bildet er kanskje ikke det beste, men denne wrassen var helt umulig å få tatt bilde av omtrent. Den var i konstant bevegelse så jeg var så sykt fornøyd når jeg endelig fikk et bilde som jeg kunne bruke.

Disse er tatt med stativ:

Aussie Scolymia

Euphyllia Anchora med en lang sweeper.

http://www.gnm.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Goteborgs-Naturhistoriska-museum/Aktiviteter/Utflyktsmal/?btid=episerver_78755

Blir också flera tillfällen då det blir föredrag om undervattensfotografering på naturhistoriska. Säkert intressant om man är i trakten.

http://www.gnm.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Goteborgs-Naturhistoriska-museum/Aktiviteter/Foredrag-Med-kameran-under-vattenytan/

Tipsar om appen Camera+ (30 riksdaler) där man nu kan ta bilder i RAW-format och justera bl a vitbalansen i efterhand (kräver IPhone 6 eller senare och iOS 10.1 eller senare).

Bilderna nedan visar före/efter att blåljuset justerats.

Hände en natt i Juli att ett av mina kar helt plötsligt svärmade med eremitlarver av arten Clibanarius Tricolor.

Tyvärr så överlevde dom inte, och dom hade ärligt talat aldrig en chans, men det var ändå kul att uppleva och bevittna.  

http://www.theguardian.com/environment/gallery/2016/feb/17/underwater-photographer-of-the-year-2016-winners-in-pictures#img-1

http://youtu.be/rLUAoTjdmZ8