Topplista

Holy baby Jesus! Fik hejm 2stk 90 cm Orphek OR3 Blue plus fråm Emil i dag... Jösses dom gir POP! det blir dyrt

Jammen, hvad händer her

Igår vart det lite städning av pumpar och fraggkaret. Mycket detritus som samlas på botten där med tiden. Och blir en hel del som växer på fraggrastret, både koraller som växer över från fraggpluggarna och alger. Så gjorde ett byte av fraggrastret till modell större så att det täcker nästan hela det karets bottenyta, och den förra hamna i ett ättikabad. Tänker att jag varvar mellan dem två någon gång i halvåret för att försöka hålla en fräsch look. Har dessutom ett nytt miniprojekt där jag ska installera en recirkulerande CO2-scrubber till skummaren i strävan att få bättre pH- värden i karet (nu på vintern blir det inte mer än runt 8- 8,1 sträcket som max). Med inspiration från den stora webben och @Kim Rosenqvist så har jag lagt beställning på en pH-controller och lite andra prylar som behövs för att få till detta. Andra planer som finns inom rimligt avstånd är bl.a. : Installera "bättre" (starkare) belysning till fraggkaret. Har en Ai 32 HD hydra liggandes som aldrig blev till användning till displayen men tror det kan bli lite överdrivet. Plus så är det svårt att få till en bra upphängning då jag inte vill skruva i taket på skåpet. Byta ut en del av de mer snabbväxande SPS:erna mot mer Acropora (vill bl.a. få in några färgstarka milleporor). Köpa in en alkatronic eller likvärdigt. Lite vattentester gjordes igår också och gav följande mätvärden: Salinitet: 1.027 Temp: 24,9c KH: 7,3 Ca: 410 Mg: 1440 K: 420 PH: 8 NO3: 1 PO4: 0,03 Det var allt för nu

Nu börjar det likna nått…

Denna videon har jag väntat på! Kul att djuren aklimatiserat sig så bra. Det var en toppendag vi hade. Sjönejlikan med svarta/vita tentakler var verkligen fin och sjögräsrosen är en tjusig liten uppenbarelse. Småkrypen är antagligen en sorts gråsugga, gissar jag. Ditt refugium kan bli riktigt spännande. Rörhinna gillar "varmt" ljus i dubbel bemärkelse (infrarött), så du har nog träffat helt rätt med din belysning. Makrobilderna på nasariussnäckan var häftig att se. Det finns en art av hydroid som bara sitter på eremitkräftors skal, så undrar om det finns en annan art för nasarius?? Det finns så mycket att uppleva i ett kallt akvarium. Nästa gång får vi ta oss tid att filma våra fiskemetoder också.

Nu har det gått lite tid och jag tror inga av de nya djuren har gått åt så insamlandet var en stor framgång. Jag har producerat en ny video här där ni kan se många av de i rörelse.

tjusigt som vanligt

Vilket fantastiskt fint akvarium du har!

Det är dags att fortsätta kameran resan med tråd två i ämnet. Detta är en uppföljare till min tidigare tråd med praktiska tips för att filma av ditt akvarium, här är en länk till den tidigare tråden: https://saltvattensguiden.se/topic/63283-praktiska-tips-vid-filmande-av-akvarium Den här trådens fokus är att prata teknik och termer. De är ganska förvirrande vid en första anblick men när man bekantat sig med de så blir grunderna ganska enkla så det är bara hugga in så blir allt bättre senare. Exponering Det första vi behöver veta är exponeringstriangeln, den har tre värden vi behöver känna till. Bländare, slutare och känslighet. Bländaren sitter i objektivet, det är ett värde som bestämmer hur mycket ljus objektivet släpper in på kamerans sensor. Ett lägre bländarvärde innebär att mer ljus kommer in, ett högre det motsatta. Bländarvärdet på objektivet innebär bara det största möjliga bländarvärdet objektivet klarar, alla normala objektiv kan minska bländaren sedan. Men att filma med en stor bländare ger en till egenskap utom att mer ljus kommer in. Skärpedjupet blir kortare, det vill säga mindre av det du filmar kommer vara i fokus. Så i många fall kommer du vilja ha en så liten bländare du kan, inte stor. I det vi filmar så har vi kort skärpedjup vare sig vi vill eller inte. Så det är inte alltid värt för våra behov av att jaga objektiv med stor bländare. Stor bländare är dyrt att ta fram. Däremot så råkar det ofta vara så att bra påkostade objektiv även ofta har en stor maximal bländare. Så ett objektiv med stor bländare kan fortfarande vara det du vill ha, för skärpan, storleken, brännvidden eller något annat. Bara att den stora bländaren är en bonus snarare än något du faktiskt behöver för det vi ska filma. Ett stort bländarvärde är mellan 1.0 – 2.0. Liten bländare är värden på 5.0 och uppåt. Slutaren sitter i kameran, den bestämmer hur lång tid sensorn samlar in ljus. För vi som filmar är slutaren den enklaste delen i exponeringstriangeln. För vi låser den till ett värde och justerar sedan bländaren och iso enbart. Vad slutaren låses till beror på din bildhastighet på videon. För 24 bilder i sekunden så är 1/50 sekund slutare ett bra värde. För 60 bilder i sekunden så är 1/60 eller 1/120 sekund bra värden. För kort slutartid gör att rörelser på det du filmar kan se ryckiga ut, för lång slutartid blir att det blir suddig och släpande. För kort går se på, för lång gör att du mår illa. Jag kommer ge mer information om slutartider när vi pratar bildhastighet senare. Känslighet är hur mycket sensorn behöver förstärka ljuset den får på sig. Känsligheten mäts i iso. Sensorn har ett grundvärde. På de flesta av mina kameror är det iso 200, men det kan vara lägre. Om man kan så bör iso vara på lägsta värdet kameran kan hantera, det ger minst brus och klarast färger. Men vi är begränsade i hur mycket ljus vi har tillgängligt under våra lampor, så vi måste nästan alltid höja iso. Vi kommer prata mer om iso när vi pratar sensorer senare. Relativt låga iso värden är under 1000 iso. Vi kan nu från ovan det grundläggande om exponeringstriangeln för filmning, snabb repetition nedan. Hela exponerings funktionen är förstås att få en video med samma ljus som dina ögon uppfattar akvariet. Video kan vara under eller överexponerad men beroende på kameran kan det ibland vara att föredra att över eller underexponera lite. Underexponering kan ibland ge mer kontrast och ibland är det bättre att överexponera lite och sedan mörka videon något i redigeringen för att få fram mer detaljer. Du får testa lite med din kamera angående detta. Men under följer förkortningen av exponeringstriangeln: Vi vill ha en liten bländare så vi kan så mycket vi kan i fokus. Vi låser slutaren till en hastighet som beror på bildhastigheten vi önskar. Vi vill ha iso så lågt vi kan så vi får minimalt med brus och klara färger. Men som med allt så är världen mer komplicerad än vi önskar, bländaren och känsligheten och vad som är vettiga värden för de beror på hur stor sensor kameran har. Så nu kommer det bli besvärligare. Jag måste också peka ut att sensorstorlek är ett väldigt känsligt ämne för fotografer som kan väcka oväntad ilska. Så låt det vara sagt att mina tankar om sensorstorlek nedanför är specifikt när vi pratar om att filma små djur i våra akvarium. Sensorn På digitalkameror så pratas det ofta om fullformat. Det innebär en sensor som är ungefär lika stor som en bildruta 35mm film som var den dominerande storleken på analoga kameror. När man jämför olika kameror och objektiv använder man oftast fullformat som utgångspunkten, så man räknar om hur objektivets brännvidd skulle rita upp bilden på en fullformats sensor. Så snabbt med om brännvidd. Brännvidden på ett objektiv mäts i millimeter och bestämmer hur mycket det framför kameran förstoras av objektivet. Ett objektiv på 25 mm är ett vidvinkel objektiv, du får med väldigt mycket av det framför kameran på bilden. Ett objektiv på 200 mm är ett tele objektiv, du ser mycket mindre av det framför dig men du kan se något som är långt bort förstorat. Vi nämner även makro här. Makro objektiv omnämns gärna med någon sorts mystik som att de är otroligt speciella. Det är de iofs, men bara på ett sätt jämfört med ett icke makro objektiv. Ett makro objektiv kan fokusera på ett väldigt kort avstånd. Mitt vanliga 30 mm objektiv kan fokusera på ungefär 25 cm avstånd som kortast. Mitt makro 30 mm objektiv kan fokusera på några cm avstånd från objektivets front. Det gör att jag kan se små saker bättre på makro objektivet större och tydligare, men det är enbart för att jag kan ta mig närmare det jag filmar. Om jag filmar något som är 40 cm bort klarar bägge objektiven detta och det ser exakt likadant ut. Nu när vi kan lite om brännvidd och objektiv kan vi prata sensorer igen. Fullformat är utgångsstorleken, men det finns flera andra vanliga format. Några av de vanligaste är APS-C, Micro Four Thirds(m43 i resten av texten), en-tum och 1 /2.3 tum. APS-C och M43 är ofta använda på systemkameror(kameror där du kan byta objektiv) medan 1 tum och 1 /2.3 tum är vanliga på kompaktkameror(kameror med fasta objektiv). Fullformats sensorer är dyrare att tillverka än mindre sensorer. Så kameror med fullformat sensor är som regel dyrare än kameror med mindre sensor. Detsamma gäller även objektiven, eftersom de måste rita upp en skarp bra bild på en större yta behöver de större linser i objektivet jämfört med motsvarande objektiv för en mindre sensor. Så allt blir överlag dyrare med fullformat. Här har ni en karta med de fem storlekarna i min text ovan ritade i förhållande till varandra. Så vad vill du ha? Fullformat är större och dyrare så det måste ju vara bättre?! Men som med allt här i livet så är inget så enkelt, svaret är mer att en fullformats sensor är annorlunda mot en liten sensor. Sedan om det är bättre eller sämre beror på vad du ska göra med den tyvärr. En stor sensor arbetar alltid mer mer ljus än en liten sensor. Detta är enkelt, det är objektivt bättre. Det är aldrig en nackdel. Detta gör att om du inte har tillräckligt med ljus och behöver höja iso så kommer en stor sensor få mindre brus än en kamera med liten sensor. Men om du kan hålla dig på låg iso är skillnaden nästan obetydlig. Så en stor sensor är bättre om ditt filmande kräver att du höjer iso. Men det kan å andra sidan behövas för nu behöver vi prata om den andra egenskapen som ändras på sensorstorleken och det är bländaren eller snarare skärpedjupet. Först lite till om skärpedjup och objektiv. Skärpedjupet i din video beror på två faktorer. Din bländare och hur nära du är det som du filmar. Desto närmare du är desto kortare skärpedjup kommer du få. Sedan som jag skrev ovan så gör en mindre bländare att du får ett större skärpedjup. Nu får vi prata lite objektiv igen, jag skrev ovanför att när man jämför objektiv på olika sensorstorlekar så räknar vi om det till fullformat när vi jämför. Så vi säger att vi har två kameror, en fullformat och en M43. M43 är hälften så bred som en fullformat och det kallas att den är beskuren med en faktor av 2. Vi gör ett exempel där vi har ett 50 mm objektiv som passar på bägge kamerorna. På fullformats kameran så ser den det ett 50 mm objektiv ser. Eftersom att fullformat är standarden blir det inte svårare än så. Men när vi sätter på 50 mm objektivet på m43 kameran händer något. Eftersom att sensorn är mindre så syns en mindre del av bilden och bilden vi får när vi filmar samma sak motsvarar inte det som vi såg på fullformats kameran. Bilden är beskuren med en faktor av 2 så bilden vi ser på m43 kameran motsvarar det vi sett med ett 100 mm objektiv på fullformats kameran. Det dubbla här.(50 x 2 = 100). För att vi ska få samma bildförhållande på bägge kamerorna har vi två val. Antingen får vi gå dubbelt så långt bak så att vi ser lika mycket. Då kommer egenskapen vi antydde ovan fram. Att eftersom att vi står längre ifrån det vi filmar så kommer vi har ett större skärpedjup och mer kommer vara i fokus! Alternativ två är att vi måste skaffa ett objektiv med halva brännvidden. Så på en M43 kamera kommer ett 25 mm objektiv ge samma bild som ett 50 mm på en fullformats kamera. Så kortfattat, med en mindre sensor så kommer du alltid ha ett större skärpedjup jämfört med en stor sensor vid samma bländare. Vilket för oss som filmar små saker på kort avstånd är bra, för du kommer snabbt förstå att du får aldrig ha så mycket skärpedjup du vill ha när du filmar korallerna och fiskarna. Sedan vad en porträttfotograf tycker om skärpedjup och sensorer är en helt annan sak. Det hör inte hit. Men världen är fortfarande en orättvis plats så tyvärr är svaret nej på er fråga om inte så liten sensor som möjligt är det bästa för oss? Det finns ett fenomen som sätter käppar i hjulet när vi pratar bländare och liten sensor. När man krymper bländaren i objektivet så kommer det upp ett fenomen som kallas diffraktion. Jag kan inte förklara det på ett ordentligt sätt så vi dummar ner begreppet. När bländaren börjar gå under en viss storlek så kommer ljuset att deformeras och bilden blir suddig och dålig. När den gränsen är beror på din sensor. En fullformat klarar sig bra upp till ett bländarvärde på runt 16, en APS-C runt 11, M43 strax efter 8. På en kompaktkamera börjar du offra bilden redan vid bländare 5.6. En tum och neråt är även som regel ganska hemska gällandes iso, du vill verkligen ogärna höja iso över 200-400 med en sådan sensor som regel. Så tyvärr är svaret att sensorstorleken är en balansfråga. Om om du vill få så mycket kamera som möjligt för en lite lägre peng så är m43 och APS-C kameror rätt balans. Du får mycket kamera och objektiv för pengarna. Du har ett rätt ok spelrum i känslighet och du kan justera bländaren ganska mycket utan att offra bildkvalitet. En bländare på över 8 i värde kommer kräva så otroligt mycket ljus att det ändå ofta är svårt att använda. Nu när vi pratat massor om vår egentliga jakt på större skärpedjup så har vi mer kött på benen. Jag har en exempelvideo här där vi tittar på hur en av mina kameror hanterar samma video av en stenkorall med polyper med tre olika inställningar. Detta är filmat med en M43 kamera(Lumix GH3). Först har vi bländare 22 med iso 6400. Detta är ett skräckexempel. Vi har förvisso ganska gott skärpedjup och kan se flera grenar tydligt. Men diffraktionen från bländaren och det höga iso talet gör att videon är väldigt suddig. I steg två förstorar jag bländaren till värde 8. Det gör att mycket mer ljus når sensorn och jag kan justera ner iso till 800. Nu blev det mycket bättre. Det är mindre brus och videon blev omedelbart skarpare. Men skärpedjupet är betydligt kortare. Det är egentligen bara grenen närmast är i fokus. I steg tre vill jag ha optimal iso, så det är nu värde 200. För att filma i det får jag köra bländare 4. Nu har jag inget brus att prata om, men skärpedjupet är ordentligt kort. Det är knappt att hela spetsen är i fokus på grenen. Här föredrar jag mittensteget. Brus är fullt acceptabelt men det större skärpedjupet är mycket mer vad jag vill ha i min film. Som med allt annat får man göra en kompromiss.... Eller så får jag montera upp 500 W ljus till över akvariet så kan jag köra bländare 8 OCH iso 200! Jippi! För här är den sista sanningen. Att vi behöver sitta och ratta och fördärva bilden så lite vi kan är bara ett resultat av att vårt ljus över akvariet inte räcker till för kameran. Utomhus kan du ha så mycket ljus att du får sätta filter över objektivet för att inte övermätta sensorn, det problemet existerar knappt film filmandet av akvariet. Jag skrev även kort i början om under och överexponering. De här testklippen hade nog blivit skarpare och bättre om jag underexponerat lite... Videoinställningar Vi har en till del att prata om när det gäller teknik och det är vad för videoinställningar vi ska ha när vi filmar. Så lite ren teknik med då. Först väljer du upplösning. Svaret här är enkelt, ta så hög du kan. Men ett sunt tak är 4K, det är en upplösning av 3840x2160 och är idag mer eller mindre standard på en ny TV. Men det är fortfarande långt ifrån alla kameror som kan filma i 4K. Så alternativ två är full HD(1080P), som är upplösning 1920x1080 pixlar. Det är en fjärdedel av 4K. Men i praktiken på sättet de flesta av oss tittar på video genom(ofta på en mobil) så räcker faktiskt 1080P mer än väl, var inte för upphängd på 4K. Om du kan använda det så kör, men 1080P räcker. Val två blir bildhastighet. Här är det två grupper av hastigheter, låg eller högre. De låga hastigheterna är 24, 25 eller 30 bilder i sekunden.(vi skriver istället fps, frames per second) Jag har vant mig vid 24 bilder i sekunden, det är standard för spelfilm så som du ser på Bio till exempel. Kan jag så filmar jag i 24 fps. Men alla kameror har inte det valet så använd det du kan istället. De tre ser väldigt lika ut, 30 är något mjukare men inte överväldigande så. De höga hastigheterna är 50 eller 60 fps. Vilket du önskar har inte så stor betydelse överlag, men beroende på din belysning så kan ibland 50 fps vara bättre. Vårt elnät är 220 volt 50 Hz. Det innebär att på vissa lampor som flimrar lampan i en frekvens av 50 gånger per sekund. Så filmar man i 60 fps så kan blinkandet hamna ur synk med din video. Är det synkroniserat så syns inte blinkandet men om inte så kan du få alla möjliga obehagliga ljusfenomen i video. Detta är egentligen mer kopplat till din slutartid och inte bildhastigheten men vi låser slutaren till bildhastigheten så i praktiken blir det samma. Sedan är det här inget problem jag stött på mer än någon enstaka gång så jag filmar i 60 fps ändå då det matchar min mobil och dators skärm bättre. Så nu ska vi återvända till exponeringstriangeln en sista gång! För jag råkade nämna slutaren. Din slutartid du väljer beror på din bildhastighet. Någon smart person har redan räknat ut vad som är bra och det kallas ofta 180 graders regeln. Tråden är komplicerad nog som den är så kortfattat betyder det att slutartiden ska vara en dubblering av din bildhastighet. Så för 24 och 25 fps blir det 1/50 sekund(1/48 är sällan ett val), för 30 fps blir det 1/60 sekund. För 50 fps 1/100 sekund och 60 fps 1/120. Jag själv filmar dock 60 fps med 1/60 sekund. Det fungerar med bra, det blir fortfarande skarpt och rörelserna blir mjuka och fina, så där kan man bryta regeln. Men gör er själva en tjänst och ta på mitt ord att 30 fps med 1/30 sekund slutartid orsakar yrsel och illamående. Det kan användas på en långfilm för att simulera hur en drogpåverkad uppfattar världen, men inte för att framgångsrikt dokumentera borstmaskar. En kortare slutartid behöver mer ljus än en längre, så 1/120 del behöver dubbelt så mycket ljus som 1/60. Så för att få samma exponering kan du behöva dubbla iso för att kompensera. En anledning till att jag gärna använder 1/60 slutare på 60 fps. Men vad vill du ha? Jag själv gillar 60 fps, jag har två exempelklipp åt er nedan. Ett i 4K 24 fps och ett i 1080P 60 fps För rörelser på djuren och annat så tycker jag att 60 är mycket trevligare. Det ser mer ut som det gör för mig när jag tittar på akvariet här hemma. 24 fps är mer artistiskt, för djur som sitter stilla eller rör sig långsamt så är skillnaden ganska obetydlig. Så länge videon inte blandar de två vänjer du dig snabbt vid en av de med och skillnaden blir inte så betydelsefull. Det finns dock en anledning till att mitt ena klipp är 4K och det andra är 1080P med ovan. För min kamera klarar bara 24 fps om jag vill filma i 4K. Vill jag filma i 60 fps måste jag sänka upplösningen till 1080P. Så jag får välja... Eller släppa några tårar och investera i en fem gånger så dyr kamera för att kunna filma i 4K 60 fps, livet är som sagt ganska orättvist... Slutet Så lite till innan vi slutar göda den här tråden mer. Vi har även komprimeringen att överväga. När du filmar så har videon en så kallt bit-rate(bit hastighet? … Nej, det blev inte bra...). Det innebär hur mycket lagring videoklippet tar per sekund och mäts i megabits per sekund. För 1080P på enklare kameror är en hastighet på 20-50 mbits normalt. För 4K är 100 mbits grundhastigheten som brukar användas. Testklippet på Xenia korallerna är filmat i 4K 100 mbits som referens, det räcker långt. Tyvärr har man inte så mycket val här på de flesta kamerorna, men som regel så ta det högsta du kan. Du får mindre komprimerings artefakter och filerna är lättare att redigera i ett video program. Den enda nackdelen är att du behöver ett större minneskort för att filma mer. En del kameror kan producera video i hög kvalitet med väldigt låg bit-rate. Men du märker först om du vill redigera de videoklippen vad baksidan är, de kan vara otroligt krävande för datorn att bearbeta och snabbt få dig att ångra dina val i den här sidan av livet. Det får nog räcka för stunden. Det finns mycket mer att skriva om men det är nog bättre att vi diskuterar det nedanför istället för att göda det här inlägget mer. Hoppas detta hjälper någon! Och glöm förstås inte att alla termer till trots så är det viktigaste innehållet i era videoklipp som är viktigast, näst viktigast är ljudet så man begriper vad ni säger. Först på tredje plats kommer video. Ljud var det med jag... Där kämpar jag själv för tillfället så det få vi ta en annan gång.

Skulle köpa belysning på företagsakvarium men det blev typ 90st koraller till ett bra pris också Inte planerat!!

@Kim Rosenqvist @nike83 Jag tror det här blir nästa storlek på kar. Då borde allt jag vill ha få plats

Introducerer min lille qube på 80 liter. 100% vattenbyte i helgen och en PAR mätning af min nye belysning, LED 54W Alibabba "Natural Reef light" som gav 350 PAR, över vatten, men OK PAR 83 i vatten på 30 cm. Så nej trods pris inget alternativ. Planen med denne balje er mjykkisser och eventuelt en Mantis, er ej urolig for närring da planen er at byte 100% vatten i veckan. Bytade 575 liter samtidig i mit stora system, och for förste gång tog jag ut alla LS i skummersumpen, det var på tid da der vel lå vel 1-2 cm ditrius på bottem. Vid nästa vattenbyte som jag planera om 2 veckor planera jag at ta ut all macroalger och göra rent den sumpen (ca. 600 liter). Omscapning pågår i det stora,

Och jag har åsikten att det positiva med diverse småkryp överstiger problemen många gånger. De minskar den biologiska belastningen i och med att de håller stenen ren. Jag tror nästan alla här har sett cyano på botten av kar som slutat 1 cm från levande stenarna. Det beror på att nattetid har vi djur där som äter cyanon. Har vi använt torr sten och inte fått in småkrypen växer cyanon minst lika bra på stenen som bredvid. Stickor i fingrarna. Det kan vara ett problem men allvarligt talat: Är det inte bättre att ha maskar som rensar sanden än att den gror igen av all gammal skit som samlas där? Maskarna är också en indikator på hur akvariet sköts. Är det mängder av mask så lever de på spill från matningen av fisk och då är det läge att se över matningsrutinerna. Fiskdödare. Jag anser att risken är överdriven. De fiskätande maskarna är mycket sällsynta. Ett par om året hittas i Sverige. Mantis är i allmänhet oskyldiga pistolräkor. Och skulle de verkligen vara Mantis är de vanligaste små arter som bara blir runt 5 -6 cm och smashers som inte äter fisk. Räkdödare i karen är i allmänhet gyltor eller hökfiskar som okunniga akvarister köpt i en butik som inte talat om detta för dem. Korallätare - plattmaskar eller nakensnäckor kommer i 99% av fallen med koraller inte med stenen. Så titta genom alla nyköpta koraller noga. Invasiva arter. Om man läser på hittar man djur som äter dessa. Pepparmintsräkor och några fiskar äter glasrosor och Majano. Andra djur äter hydror. Men de försvinner ofta plötsligt av sig själv. Vermetider äts ofta av snäckor (Bumble bee?). Jag har sett ett antal trådar på Reef 2 reef där akvarier har krashat efter 1 till 2 år. Anledningen till det har ofta varit att ägarna bara har satt i död sten. Efter en tid har den vuxit igen av detritus och sedan händer det oväntade. En riktig levande sten huserar ett antal olika små kräftdjur och maskar som kontinuerligt rensar den. Men den kan fungera som källa till ett gott mikroliv för mycket mer död sten som får liv på detta sätt..