Topplista

Här några bilder på Eskilstuna-korallerna som varit i karet ett drygt dygn och de ser ut att må prima! @mekl Tack igen Mattias för gästfriheten! Min nya ”Volvo”, en Montipora Digitata. En Acropora sp. ”Red Diamond” En Acropora sp. ”Multicolor”, den som vi döpte till ”Savann-trädet”. @Nils Eriksson Du vet nog vad den heter på riktigt…? En rosa Acropora millepora (sorry för så dålig bild).

Vanadium (V) är den tredje övergångsmetallen och, efter Molybden (Mo), den vanligaste förekommande i saltvatten. Koncentrationen av Vanadium i saltvatten är mellan 3-5ug/l. Vanadium har atomnummer 23 och som en övergångsmetall kan den ta flera oxidationssteg. Detta innebär att samma metall kan ha olika antal elektroner. Detta anges som Vanadium 2,3,4 och 5 där Vanadium 5 är dem vanligaste förekommande i saltvatten. Även Vanadium 3 och 4 förekommer och anses precis som vanadium 5 vara involverad i olika biologiska processer. Framförallt sjöpungar och svampar anses ha biologiska processer som är beroende av Vanadium. En intressant aspekt med Vanadium är att dess olika oxidationsstegen har olika färger, t.ex. byter ammonium metavanadate (NH4VO3) färg från gulaktigt till blått (Vanadium 4), grönt (vanadium 3) till lila (vanadium 2). Enligt Fauna marin är Vanadium ett viktigt ämne för färgåtergivningen av koraller och för deras tillväxt och välmående. Andra har även framfört att Vanadium bidrar till olika steg i bakteriers processer bl.a. inom kvävenedbrytning. Enligt dem faller Vanadium ur lösning vid ca 50ug/l och de har inte sett några risker med överdosering. Som vanligt är det dock inte önskvärt att testa detta utan en akvarist bör hålla sig till mer ”normala” nivåer på denna typ av värden. I dagsläget finns inga hobbytester för Vanadium utan akvarister är förpassade till ICP tester samt observationer. Enligt Fauna Marin kan vissa Acropora arter t.ex. var. tricolor bli matta i sina färger, Stylophora Milka tappa sina silvriga toppar och svampar minska i tillväxttakt vid för låga nivåer av Vanadium. Jag har doserat Vanadium (Fauna Marin Trace element V) i ca 70 dagar, vilket är för kort tid att dra några slutsatser om dess verkan. Min ambition är att fortsätta med tillsatserna under minst 180 dagar för att sedan göra en utvärdering. Mitt tillvägagångssätt bestod i att först säkerställa att jag inte hade något Vanadium i mitt kar genom ett ICP test och att sedan dosera upp det till 4ug/l. Efter 60 dagar genomfördes ett nytt ICP test för att kontrollera förbrukningen. Baserat på dessa mätningar kan jag dra slutsatsen att mitt kar förbrukar 1ug/l varje 20 dagar. Givet att 1ml av mitt tillskott ökar Vanadium koncentrationen med 1ug/l i mitt kar kan jag tillsätta 1 droppe per dag och på så sätt bibehålla min koncentration om 4ug/l och jag har därigenom funnit min dosering. Denna kommer att kontrolleras via ICP tester kvartalsvis och så långe som det ligger inom 1-7ug/l misstänker jag att det kommer att fungera även om målet är att hålla sig mellan 3-5ug/l. Planen är att visuellt utvärdera färgåtergivningen (både under dagsljus och under actinic) av korallerna efter 6 månader. Är det någon annan som har erfarenheter av att tillsätta detta ämne?

Tänk bara på att vanadin är giftigt.

Supertrevligt ha er här Välkomna åter! /Mattias på CoraroC

@kaptenen @Nils Eriksson @runstenen @Kim Rosenqvist @GJustin @CoraroC Så då blev äntligen vår resa till Coraroc i Eskilstuna av! Vi var tre salta boys som gav oss av efter en fika hos mig i Bromsten/Spånga - Kaptenen (Robin), Nils och jag. Under stort tjo och tjim i bilen (pratade inte alls salt ) bar det av mot Eskilstuna. Väl där fick vi ett varmt välkomnande av Mattias med fin-fika! Robin å Mattias pratar om nått, kanske koraller Vi provade på att bygga scape med Corarocs moduler. Vi blev alla imponerande av hur smart och flexibelt systemet är! Helt klar nått att testa för nästa kar! Nils poserar vid Corarocs scape-moduler å ser så lycklig ut! Mattias har byggt upp ett fantastiskt system med teknik som är ”state of the art” och koraller finns i överflöd! Det Mattias inte kan om dessa djur är inte värt att veta! När vi tog farväl av Mattias så hade vi en rätt välfylld frigolitlåda med koraller med oss! Roligast är nog den korall som vi alla tre köpte och döpte till ”Savann-trädet” . Nu kommer det att bli en tuff kamp mellan oss tre om vem som får den att överleva och blomstra! Bilder kommer på mina fyra förvärv - däribland vad jag kallar korallernas Volvo, en Montipora Digitata