stigigemla

De behöver nitrat och fosfat för att leva liksom alla andra koraller. Se om du kan mata den med någon fryst artemia så att den får i sig lite näring. Det kan vara bra att stänga av pumparna i 10 minuter då den antagligen fäster maten dåligt.

Jag får bort alla tecken på att de varit smittade.

Jag kör själv bara med kalciumhydroxid. Egentligen tar jag bort mest glasrosor genom att jag lägger dem i kar med filfiskar eller pepparmintsräkor så att dessa skall känna till glasrosor innan jag säljer dem. 10% ättiksyra är mer syra än 3% saltsyra så det borde räcka. Om jag inte hade hemma utan skulle köpa ättika för glasrosor blir det 24% . Det finns ju i alla mataffärer. Citronsyra har jag aldrig provat själv men är lättlöslig i vatten. Jag skulle nöja mig med 20- 30%.

Jag skulle hellre använda citronsyra. Den är inte lika giftig för oss och bryts ner av bakterier i akvariet efteråt. Det blir alltså ingen pH- sänkande effekt efter någon dag. Ättiksprit fungerar också utan pH- sänkning. Oxalsyra och vinsyra vore också tänkbara men de löser sig sämre i vatten.

31,5% saltsyra är 8,5 mol eller 8500 mmol. 1 kH 0 0.1783 mmol. 0,2 kH är då0,0356 mmol. 8500 / 0,0356 = 238000. 1ml koncentrerad saltsyra sänker alltså kH med 0,2 i ungefär 238 liter vatten. Nu är ju saltsyra frätande och avdunstar också starkt så håll flaskan alltid inlåst och späd det ordentligt innan du använder det. Häll aldrig vatten på saltsyra då det stänker saltsyra. Häll i stället saltsyran i vatten - betydligt säkrare.

Pröva här: https://en.oceamo.com/aquabiomics

Utan ljus lever de frisimmande sporerna bara något dygn. Med ljus kan de och tomonten som vilar på botten klara betydligt längre tid.

@wrang Förr använde man koboltklorid för att visa en färgändring beroende på luftfuktighet. Det används fortfarande i en del silicagelpaket men jag vet inte vad det är för färgindikator i CO2scrubber. Det finns en risk att du får ökad kobolthalt i vattnet så titta i nästa ICP test.

När du startar med Red Seas metod är det inte säkert att du får någon ammonium och nitrittopp. I metoden tillför du kolkälla, bakterier och nitrat för att göda bakterier i början så du kan inte räkna med att det fungerar som en vanlig start från scratch. Du börjar samtidigt med en konstgjord liten ammonium- och nitrittopp. Det är därför denna metod går lite fortare.

Du bör mörklägga 48 timmar också då Oodinium kan överleva på fotosyntes, Se här: https://en.wikipedia.org/wiki/Velvet_(fish_disease) och här: https://en.wikipedia.org/wiki/Amyloodinium_ocellatum Mörkläggning betyder att du klär in akvariet med dubbla lager sopsäckar. Ett starkt UVC tar också de frisimmande parasiterna. Minst 20w med rätt flöde. Starta inte med så många fiskar nästa gång. I ett välmående kar med måttlig fiskbesättning brukar Amyloodinium inte skapa något problem. Men om fiskarna är medicinerade med något kopparpreparat är immunförsvaret nedsatt i månader framåt.

Brooklynella, Cryptocaryon och Oodinium får du koll på med en vecka med tillräckligt stark UVC. Uronema kan ta lite längre tid men det sprids inte i kar med stark UVC. Jag använder aldrig koppar då det tar ner fiskens immunförsvar så mycket att de ofta åker på något hos kunden efteråt.

Om jag har förstått det rätt är molntjänsten för en Alkatronic bunden till första köparens konto. För att få den att fungera behöver den första köparen avregistrera sitt konto och du registrera ett nytt om du inte redan har ett. Ett smart sätt att se till att stulna enheter inte har sitt värde kvar. @jonasroman kan rätta mig om jag har fel.

Jag har också sett föredraget men var skeptisk då föredragshållaren är en av de största tillverkarna av buteljerade akvariebakterier. Han skyddar alltså åtminstone till en del sin verksamhet med föredragen förutom den reklam de ger. Kommer jag ihåg rätt var det ingen förklaring till varför de mest snabbväxande bakteriestammarna (som också kan anpassa sig i sött och salt) inte skulle ta över helt i ett akvarium.

Jag har cyano sedan jag startade om akvariet för 2 år sedan. Jag har haft från noll nitrat och fosfat till 0,3 och 10 utan märkbara ändringar. De sista månaderna har det minskat avsevärt. Jag kör nu en liten underhållsdos NoPox (5 ml per dag) i mitt 1640 liters kar. Tydligen räcker dosen till att skapa en bakteriefilm som konkurrerar med cyanon om yta att växa på. Jag vill inte köra högre dos eftersom jag inte vill sänka nitraten.

Hos mig verkar det som om silikat sakta fäller ut. Antagligen på sten och sand. Det bör alltså räcka med att strypa tillförseln. Alltså hålla noga koll på osmosens silikatfilter. Silikarbon fungerar men det blir dyrt så om du inte har direkta problem med djur som gynnas av silikatet skulle jag bara vänta.

Du har mer än tillräckligt med skit som bakteriemat i sten från ett nedlagt kar.

Jag tycker det är bättre att starta utan sand. Nu i början kommer en del skit att sköljas ur stenen och den hamnar på botten där vattnet rör sig minst. Där är det lätt att suga ut det med en slang till en hink. Det är bara 3 värden du behöver tänka på, temperatur och salthalt och ammonium, när det gäller fisk. Här är en stabil metod att starta små akvarier: Gör det så enkelt som möjligt så har du minimerat det som kan gå fel. Undvik att sätta i döda djur eller kemikalier i början. Och ta tid på dig. De klassiska nybörjarfelen är att blanda olika metoder i uppstarten och att ha för bråttom.

Jag skrev "de vanliga nedbrytande bakterierna". Om Vibrio vet man att det har smittat från saltvatten till människa. Hur det är med andra bakterier har jag inte läst något om. Efter att ha sett ett par minuter av filmen ser jag ingen motsättning. Om ett bakterielab odlar på ett preparat från saltvatten i ett medium med mycket låg salthalt så skall de efter vad jag läst få som resultat att mer än 90% av de nedbrytande bakterierna dött. Men om man tar ett par levande stenar med miljontals bakterier i så skall det överleva bakterier nog att kolonisera stenen på nytt. Det skall ta någon dag extra tid men fungera sedan.

Om stenen luktar skit är den inte OK. Levande sten luktar ungefär som havet. De vanliga nedbrytande bakterierna vi har tål både sött och salt vatten även om de flesta dör vid vattenbytet. Men de förökar sig snabbt. Det finns ingen som helst anledning att lägga i en räka då du har mer än nog dött i stenen för att göda flera startomgångar med bakterier. I och med att det är bara 5 kg sten så skulle jag vänta tills jag blandat akvariesalt med vatten och sedan lagt den i en hink med 10 liter vatten. Byt sedan vatten till nytt saltvatten varannan dag eller när det börjar lukta. Kan stenen låta bli att lukta en vecka och att det inte blir skinn på vattenytan är den färdig för akvariet. Då återstår bara att mäta fosfatvärdet.

Det finns naturligtvis grejer som fungerade för 50 år sedan och fortfarande fungerar. Jag har själv kört fram och bakvänt bottenfilter och lämnat de teknikerna. Det finns en anledning till att nya tekniker har kommit och tagit över till mer än 99%. Många andra nya tekniker har också kommit utan att kunna ta över. Det är de som fungerat bäst som blivit vanliga. Du får svårt med ljus och cirkulation i ett så smalt kar. Det är anledningen till att de flesta kar som är i bruk för saltvatten är lika breda eller bredare än höjden. Jag avråder från att försöka få karet att fungera med salt.

Syra är onödigt att använda. Natriumhydroxiden hindrar att reser av giftiga knappar eller oönskade koraller överlever. Natriumhydroxiden hjälper också till att minska fosfatmängden i stenen. När man gjort några 100% vattenbyten räcker koldioxiden i luften till att blida kolsyra som sänker pH tillräckligt.

Det är bara en enda undersökning jag sett med flera Palythoa från havet och akvarier. Min ögonläkare letade upp lite information om Palythoa och en av de som hade gett ögonskador var en trefärgad Zoanthus att döma av bilder jag såg. Nu kan ju givetvis en Zoanthus vara värd för en hel del olika bakterier i slemskiktet så det kan naturligtvis ha varit ett bakterieangrepp. Jag behandlades bara med antibiotika då förgiftningen redan hade skadat hornhinnan och det enda man kunde göra var att utesluta eventuella bakterieangrepp i skadan. Men i undersökningen jag refererade till analyserades giftet och mängden av det.

Man löser det med vattenbyten. För den som vill göra experiment med vatten utan djur i finns det zeoliter som tar upp kalium. Lite prövande och ICP testande så vet vi mer sedan. Nu har kalium blivit en beprövad lösning för koralldopp då det även dödar olika sorters maskar. Och man vet att det dödar fiskar.

Så skulle jag aldrig säga. Giftet har hittats i andra Palythoa också men toxica var den som gav namn åt giftet och antagligen innehåller mest. Men jag har sett en källa där de hittat det i en Zoanthus också. Kommer jag ihåg rätt hade de några prov från havet och köpte några till i en akvarieaffär. De ville se om giftigheten minskade i fångenskap som det t.ex gör i en del pilgiftsgrodor. Den näst giftigaste kom från affären.

Korallerna du nämnt brukar vara härdiga men rigidan kan vara aggressiv mot andra koraller inom räckhåll. Men det är stenkoraller så när de växer drar de kalk ur vattnet. Man behöver alltså hålla koll på vattenvärdena och kanske tillsätta de ämnen som förbrukas. Eller byta med nyblandat vatten.