stigigemla

Ocellatus och stellatus brukar äta frysfoder bra och klara sig gott. Picturatus äter nästan alla frysfoder och bör gå bra. Splendidus brukar inte äta frysfoder men det finns undantag. Den behöver alltså mycket levande sten och litet konkurrens i form av t. ex gyltor elle Meiacanthusarter. Enstaka ex av de två första kan någon gång ta pellets.

Det finns på deltecs hemsida: http://www.theaquariumsolution.com/aquascape-epoxy-use-reef-aquarium

Hur vet du hur du skall ställa in kranarna?

Hur skulle du må om du var tvungen att bo i ett så litet rum att du inte kunde växa till vuxen storlek?

Ja .

Turbinaria verkar ha en dvärgkejsarsensor. De har ofta polyperna indragna dygnet runt även om därgkejsaren är totalt oskyldig.

Röda havet har en fauna som skiljer sig en hel del från den i korallhavet. (Stora barriärrevet, Indonesisen, Filippinerna med mer). Det är därifrån vi importerar det mesta av våra djur. De korallodlare som jag sett data från kör alla med naturliga vattenvärden fast ofta med litet höjd nitrathalt.

Luminarcarmaturerna är testade av Sanjay Joshi. Testerna tror jag du lättast hittar på hans egen sida på: http://www.manhattanreefs.com/lighting

Om du lägger ett par droppar 30 grader varmt vatten på refraktometern får det omedelbart samma temperatur som refraktometern. Det har varit så mycket kommentarer här om Red Sea saltet att jag fortfarande tror mer på refraktometern.

När du lägger något poröst i kokande vatten får man in vattenånga i hålrummen. (Vattenångan blandar sig med luft) När materialet sedan svalnar kondenserar vattenångan och vatten sugs in i hålrummen. Men på ett par dagar skulle de ändå vara fyllda. Smart idé i vilket fall som helst av Pohl.

Jag tror inte priserna kommer att rasa. Drivningen kostar. Men däremot kanske vi kan få större utbud på ljusfärger och storlekar. Den första produkten med liknande teknik var Philips induktionslampa och den har inte blivit uppseendeväckande billigare: http://www.ecat.lighting.philips.com/l/induktionslampor/ep01lind_ca_se_lp_prof_atg/cat/se?levelNavCount=1&navAction=push&navCount=0#isSearch=false&grp=Lamps&familyStartIndex=1&fly=LP_CF_DQLSYS_EU_FA_SE_LP_PROF_ATG&productStartIndex=1 Men lysdioderna sjunker stadigt i pris. De sista åren har man fått ungefär dubbelt så mycket ljus för samma pris på två års tid. I dag är de bästa kallvita på 139 lumen/watt och till vintern är det aviserat 170 lumen per watt.

Det finns litet olika tekniker för plasmalampor. Formellt sett kan man kalla både lysrör och Mh för plasmaljus men de egentliga plasmalamporna tillför mikrovågsenergi till lyskroppen i stället för elström. Här är ett exempel: http://www.nlites.co.uk/sulphur-plasma.htm Ett annat:http://reefbuilders.com/2010/01/26/commercially-lifi-plasma-light-hobbyists-launching/ Luxim hade vi uppe i några trådar för ett par år sedan. http://www.luxim.com/dynamic/display.php/57 Sfiligoien är så ny att de inte har upp den på sin egen hemsida ännu.

Det är många som köper färsk sten till nystart och tycker det är jättekul med alla olika djur som dyker upp men man måste vänta ut nitrittoppen i helst mer än fyra veckor innan man köper till mer djur. Köper man väl kurerad sten (eller begagnad direkt ur ett kar) får man oftast ingen nitrittopp och kan börja befolka karet efter ett par dagar. Sten ur en sump hos en handlare kan vara vilken kategori som helst. Hos vissa handlare riskerar man till och med att stenen kan vara medicinerad och i stort sett död. Det kan ju också vara fallet när man köper sten ur nedlagda kar.

Det finns en viktig omdömesfråga när man köper levande sten. Vill man ha bra sten att starta ett kar med eller en ympning av smådjur för att få fart på nedbrytningen i befintlig sten och/eller sand. Vill man starta ett nytt kar är det bra om stenen ser ut som din. Då är den förvarad i mörker eller på djupt vatten och praktiskt taget alla större djur har dött eller lämnat stenen. Under transporterna dör ett minimum av djur och vi får en minimal nitrittopp om ens någon vid uppstarten. Jag tycker det är mycket märkligt om någon erfaren saltis skulle påstå att den stenen inte vore levande. Om du kollar med en ficklampa mitt i natten ser du säkert smådjur som lämnat sitt skydd i stenen. Har man ett fungerande akvarium är det roligare att köpa nybruten sten med maximalt med djur i och på. Men de flesta av dem har dött under transporterna och orsakar en rejäl nitrittopp om man bara använder sådan vid start av ett akvarium.

Nog för att jag tycker Cree är bra men jag har 30 (15 + 15) på gång för ett kar på 48 x 56 cm med 40 cm vattendjup. Det är säkert en bit över minimum men 36 dioder på 585 liter är bra långt åt andra hållet. Kineserna själva att den motsvarar 295w MH vilket säkert är ett antal % optimism. Men ditt kar borde ju ha 2 st 250w MH om man satsade på det.

Om pH verkligen vore 7,4 skulle putsarräkan vara död. I det pH:t lever de inte länge.

Sverige är ett stort land när det gäller vattenvärden. Vi har kH från knappt 1 till runt 20 i kranen. I vatten med kH under 5 (silikatberggrund) kan det vara risk för mycket silikat i vatnet. I hårt vatten är silikathalten mycket lägre men där är det större risk för nitrat och fosfat i vattnet. Samma för alla som har egen brunn i jordbruksbygder. Något område har hög fluorhalt och så vidare. PH kan vara mellan 6,5 och upp till 8,6. Vattnet kan också vara helt rensat från kalcium som ersatts med natrium för att hålla pH uppe. Vi har ännu fler varianter.

Jag skulle dosera flera gånger om dagen. Kanske var åttonde timme. Men hålla storleken på doseringarna som i aquacalc.

Lär dig Tyska eller Ryska så har du garanterat jobb i Indonesien eller Philippinerna med ett divemastercert.

Jag har försökt med 3 pH- pennor och ingen har fungerat så att jag blivit nöjd. Jag har en kompis som kraschat sitt kar på grund av en pHpenna och känner ytterliggare en. En förenklad förklaring: pH elektroden fungerar litet grann som en osmos men har ett ännu finporigare membran så bara vätejoner kan passera igenom. De är ju positivt laddade så då uppstår en spänning mellan in och utsida. Hur stor spänningen blir beror på hur mycket vätejoner vi har i vattnet på utsidan jämfört med insidan. Men om membranet är slitet kan även andra ämnen passera eller hamna i membranet och de leder ström så då blir spänningen från elektroden lägre. När vi har en lösning med lågt kH finns det mindre vätejoner som kan passera genom membranet och läckaget får större inverkan. Själva mätaren drar oerhört lite ström från elektroden nuförtiden så det spelar ingen roll.

Någon gylta borde äta upp dem. Har du något liknande i fiskväg?

Vad som händer med elektroderna när de börjar ta slut är enligt min mening att de får en läckström. Det betyder att när de är i jonsvaga lösningar (avsett på OH- och H30+) visar de för litet. (Lågt kH) Kalibreringslösningen är starkare buffrad så där spelar läckströmmen mindre roll. Kollar man pH- värdet i mjukt vatten får man ett (ofta vandrande) värde när man rör på pH-pennan och ett lägre värde när den är stilla. När man använder pH-controller i kalkreaktor har man tre faktorer som är bättre än när man testar med en pH- penna. 1: Bättre elektrod. 2. Man tar aldrig upp den så elektroden riskerar inte att torka. 3. Jonstark lösning i kalkreaktorn så den ger bättre precision när den börjat åldras litet.

En ganska vanlig till krasch är elektroniska pH- metrar. När elektroden är litet dålig går den fortfarande att kalibrera utan att man märker något men i akvarievatten visar den fel. Börjar man då korrigera pH enligt mätaren får man snabbt problem. Ställer man in bra vattenvärden: Ca, Mg och kH är pH också bra som en följd av detta.

Clownerna är planktonätare i naturen så de skall ha mat varje dag. Men man behöver inte ge dem allt de kan proppa i sig.

Det viktigaste är att ammonium skall vara nere i noll.