Gå till innehåll

Västkustakvarium 90 liter


Slanten

Rekommenderade inlägg

Jonas

Med de djur som kommer lite längre nerifrån så skulle inte jag släppa upp karet så högt i temperatur. Speciellt om de kommer från djup lägre än termoklinen. Försök att hålla kring tio grader. Vad gäller isoleringen och temphållningen så har du ett litet problem om du arbetar med "droppfilter" och skummare. Du får ofrånkomligen en värme/kylväxling där om du inte kan använda kall luft. Ett mycket bra sätt att hålla kylan i öppna kar är att man har 10 - 15 cm upp till kanten från vattenytan och ingen luftväxling där. Problemet blir då att du minimerar luftväxlingen och gasutbytet. Troligtvis måste du jobba med skummare och droppfilter för att plocka bort koldioxiden och få in syre. Syretillskottet kan du iofs fixa med hjälp av ozon eller väteperoxid (sk oxidator - googla på det) men koldioxidöverskottet är svår att bli av med

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 260
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

Med de djur som kommer lite längre nerifrån så skulle inte jag släppa upp karet så högt i temperatur. Speciellt om de kommer från djup lägre än termoklinen. Försök att hålla kring tio grader.

Nu när vädret har slått om ska jag sänka tempen igen, känns inte riktigt bra med så höga temperaturer. Speciellt med tanke på att varmt vatten löser syre sämre än kallt. Men jag ska definitivt förbättra min isolering av karet som hittills varit lite bristfällig.

Vad gäller isoleringen och temphållningen så har du ett litet problem om du arbetar med "droppfilter" och skummare. Du får ofrånkomligen en värme/kylväxling där om du inte kan använda kall luft. Ett mycket bra sätt att hålla kylan i öppna kar är att man har 10 - 15 cm upp till kanten från vattenytan och ingen luftväxling där. Problemet blir då att du minimerar luftväxlingen och gasutbytet. Troligtvis måste du jobba med skummare och droppfilter för att plocka bort koldioxiden och få in syre.

Jag är också lite orolig för värmetillskottet med en större skummare, men framförallt "droppfiltret". Men min tanke är att koppla in en fläkt på droppfiltret som skapar en luftström genom biobollarna och förhoppningsvis en viss avdunstning av vatten. Har jag tur skapar det en avkylning som kompenserar för värmetillskottet, samt luftar ur koldioxiden.

Akvariet har ett täckglas för att inte räkorna ska hoppa ut, så det bildas nog ett isolerande luftskikt där. Ska nog lägga dit lite frigolit också, kom jag på nu :)

Syretillskottet kan du iofs fixa med hjälp av ozon eller väteperoxid (sk oxidator - googla på det) men koldioxidöverskottet är svår att bli av med.

Googlade lite och förstod att en oxidator består enkelt uttryckt av en burk med väteperoxid och en bit silver i en liten burk med perforerat lock. Är silver skadligt för djuren/växterna i akvariet? Silverbiten löser ju upp sig helt.

Finns det nått annat sätt än avluftning eller fotosyntes för att bli av med koldioxiden?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag är också lite orolig för värmetillskottet med en större skummare, men framförallt "droppfiltret". Men min tanke är att koppla in en fläkt på droppfiltret som skapar en luftström genom biobollarna och förhoppningsvis en viss avdunstning av vatten. Har jag tur skapar det en avkylning som kompenserar för värmetillskottet, samt luftar ur koldioxiden.

Akvariet har ett täckglas för att inte räkorna ska hoppa ut, så det bildas nog ett isolerande luftskikt där. Ska nog lägga dit lite frigolit också, kom jag på nu :)

Googlade lite och förstod att en oxidator består enkelt uttryckt av en burk med väteperoxid och en bit silver i en liten burk med perforerat lock. Är silver skadligt för djuren/växterna i akvariet? Silverbiten löser ju upp sig helt.

Finns det nått annat sätt än avluftning eller fotosyntes för att bli av med koldioxiden?

Första röda texten - tyvärr ett litet feltänk tror jag. Om temperaturen på vattnet ligger under daggpunkten på omgivningstemperaturen eller den luft som passerar "droppfiltret" så kommer du inte få någon avdunstning utan tvärtom en kondensering ner i ditt vatten, dvs ett värmetillskott. Man får tänka tvärtom med kylda kar :)

Om oxydator. Den metall som används mest och som Söchting har i sina lerkrukor är mangan om jag kommer ihåg rätt. Det funkar med silver också men det viktiga är att metallen är en katalysator och den förbrukas därför inte. Om du väljer att använda en oxydator så skaffa orginalet, använd dest/RO eller avjonat vatten och högst ca 5 % lösning. Christer på Akvarielagret har användt oxydatorer av söchtings fabrikat länge i saltvatten utan problem men han kommer att säga att det går bra med konc väteperoxid också - jag är inte lika våghalsig :) utan skulle börja med en 5 % lösning, möjligen lite högre eftersom det är kallt. Jag har andvänt i salt men framförallt i sötvatten förr.

Vad gäller koldioxiden så är det lite mer bekymmersamt om man inte kan lufta. Det jag på rak hand kan komma på som en metod att åtminston minska problemet under en tid är att höja pH med en hydroxid. Löst koldioxidgas går du över till bikarbonat/karbonat och du får ett stabilt pH. Det är dock svårt att göra det manuellt, du kan behöva en pH styrning och doserpump. I varmt saltvatten så löser man ju detta ofta med kalkvatten (som baseras på kalciumhydroxid) men eftersom du inte har någon avdunstning och förhoppningsvis ingen konsumtion av kalcium (för där har de väl inte dykt hoppas jag :)) så skulle nog en dosering av lut (NaOH) kunna funka. Kräver dock minitiös skötsel av pH elektroder samnt doseringsutrustning). Denna idée har jag inte testat - den är mer teoretisk uppbyggd och skulle dessutom kräva ordentliga vattenbyten eftersom man kan driva upp KH för högt.

MVH Lasse

Edit - se inlägg 156 varför det rödmarkerade området kanske brister lite i intelligens :)

Ändrat av Lasse
det blev fel fast det är rätt
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Du har ju rätt angående avdusntningen från kallt vatten. "Tänkte inte på det" som han sa i Lorry :) Rent teoretiskt skulle det gå att lösa om man avfuktade luften innan den kommer in i droppfiltret. Men jag testar först med en klen fläkt för att transportera bort ammoniak och koldioxid och om det blir problem med kylning får jag fundera lite till.

Hittade en Söchtings oxydator på nätet och den var relativt billig. Ska nog testa en sån, men börjar med droppfiltret och en större skummare först och utvärderar resultat. Än så länge märks ingen reaktion på djuren att det är låg syrehalt/hög koldioxid. Men jag misstänker att pH-värdet på 7,6 irriterar sjörosorna en del eftersom de inte slår ut ordentligt.

Intressant tanke med natriumhydroxid. En dyr lösning initialt, men tål att fundera på.

Tack för din input Lasse!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Men kära nån, kemikalier för att få in syre och ut koldioxid, är inte det ändå att krångla till det väl mycket för sig? Varför inte helt enkelt genomluftning i stället? Och om svaret på 'varför inte' skulle vara värme så, lite snabbbt överslag. Förusättningar, akvarium 100 liter, luftpump 200 liter per timme, vatten 10 grader, luft in 40 grader 50 procent luftfuktighet. Fullständig temperaturutjämning, fullständig kondensation av luftfuktighet där all värme hamnar i akvariet. Riktigt worst case scenario alltså, kan helt enkelt inte bli så.

I alla fall, med de förutsättningarna så skulle med ett snabbt överslag genomluftningen höja temperaturen i akvariet med en grad sett över ett dygn. Med mer realistiska förutsättningar betydligt mindre, bland annat är fullständig kondensation ju omöjligt i det här läget. Ganska måttligt med tanke på hur temperaturen kan stiga på grund av konvektion, strålning och övrig teknik, knappast ett skäl till att använda kemikalier i stället. Dessutom spörs det ju hur mycket värme de kemiska processerna kan tänkas ge, jag vet inte och känner inte för att försöka räkna på det heller.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Att ha en luftpump på 200 liter i timmen som rör upp ytan för syresättning och bortdrivning av koldioxid tillsätter inte bara värme genom de 200 literna luft som tillförs utan det trycker bort det isolerande kalla luftskiktet som normalt isolerar vattenytan från värmeinförning. Detta plus att interfacet mellan vatten och luft blir mångdubbelt större (ökar värmetransporten och kondenseringen betydligt) Med en liten kylare, varmt väder och låga temperaturkrav kan detta vara det som gör att tempen inte håller. Men nu var det inte en liten luftpump som disk. utan en ordentlig skummare och ett motsröms droppfilter vilket gör att både kondenseringen och direkt värmeöverföring optimeras. Tanken bakom detta är att också öka ammoniakavdrivningen. Nitrifikationen vid 10 grader är i stort sett noll och avdrivning av ammoniak blir viktig i dessa låga temperaturer. Ingen av de av mig föreslagna metoder tar dock hand om ammoniakproblemet och det jag föreslog vad gäller natriumhydroxid var nog inte så genomtänkt eftersom det kommer att öka den fria ammoniaken i vattnet och ingen luftning ut - glöm det förslaget Slanten :)

Det är kanske så att du skall vara glad för dina 7,6 i pH just nu eftersom du inte lär ha någon fri ammoniak i vattnet alls vid dent pH:t och den temperaturen. Testa med luftavdrivning och se om du får tempproblem bara. Håll dock utkik på ditt pH. Jag återkommer ikväll med siffror för fördelningen ammonium/ammoniak vid 10 grader celsius och olika pH. Har den tabellen hemma.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Omrörningen av ytan och liknande är ju lätt att ta hand om genom att sätta genomluftningen i ett rör, om man är bekymrad för de detaljerna. I princip har man ju då gjort nästan en skummare så då kan man ju lika gärna gå dit direkt. Då tillför man syre, driver ut koldioxid och ammoniak och avskiljer somligt annat icke önskvärt. Luften man tillför i skummaren har alltså marginell betydelse för värmen i akvariet. Så återigen, varför krångla till det med kemikalier?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Får du inte omrörningen av ytan så får du inte heller någon avluftning eller syresättningen med en vanlig luftpump. Dessa två aspekter bygger på att man ökar interfacet (kontaktytan) mellan vatten och luft så att diffusionen och jämnvikten mellan olika gaser sker så snabbt som möjligt. detta sker ju i en skummare (med mikrobubblor) via att bubblorna utgör denna stora yta. Bubblorna måste vara tillräckligt små för att det skall ske ett gasutbyte direkt i vattenfasen. Är bubblorna för stora (som i en syresten) så sker inte gasutbytet förrän ytan rörs om. man kan jämföra den gamla metoden att lufta reningsbassänger som skedde genom att luft blåstes ut i stor mängd genom rör med hål i ( de kunde vara över 20 mm i diameter) och den nya metoden med membranluftare som ger väldigt små bubblor och ger ett gasutbyte som är jämförbart med ett biotorn eller kyltorn. the bottom line är att ett rör med en luftpump på det sätt som du beskriver inte driver ut varken koldioxid eller ammoniak, ej heller för in syrgas i vattnet i tillräcklig mängd. Fortfarande så kommer också all den luft (ca 200 liter) avfuktas helt genom passagen och det är inte ett så litet värmebidrag. Det är alltså så att de hypermoderna skummarna med mycket små bubblor är betydligt effektivare om man ser till gasutbyte än de gamla luftdrivna, just på grund av bubbelstorleken

Jämför när man kyler ett varmt akvarium genom att blåsa luft (helst torr men absolut ny) över vattenytan. Man kan genom den avdunstning sänka temperaturen i karet ner mot ett par grader under rumstemperatur oavsett det värmetillskott som framförallt pumparna tillför. Går man andra vägen, dvs kondenserar luftens fuktighet i ett kallt media så tillförs motsvarande energimängd vattnet (det värmer).

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det blir inga kemikalier i första steget, men det är alltid bra att veta vad man har för möjligheter innan man väljer vilken väg man ska gå.

Angående syresten så har jag en sådan i akvariet sedan en vecka tillbaka utan nån större effekt, mer än att det blir en massa fula bubblor som far runt. Jag börjar dock misstänka att mitt ytterfilter, som är fyllt med grus för nitrifikationens skull, är medskyldigt till det låga pH-värdet. Där finns väl fler nedbrytningsbakterier än nitrifierare just nu? Har alltid haft ett lågt pH, runt 7.9-8.0, även under somrarna när fotosyntesen hjälpt till att höja pH. På vintern har det legat på 7.5-7.7. Så egentligen borde det gå att ta bort ytterfiltret för det är väl till ingen nytta ändå?

Fast å andra sidan kanske det är bäst att vänta tills jag fått ordning på den nya skummaren och droppfiltret så man inte riskerar en kracsh. Tyvärr har jag inte fått tag på alla grejor ännu.

Mina värden just nu:

pH: 7,5 (JBL)

KH: 5-6 (elos)

Salthalt: 33 promille (Refraktometer)

Temp: 11

Har hällt i dubbelbuffert för att få upp KH några snäpp.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Måste passa på att visa lite bilder... Det är så kul att ha så många nya djur i karet. :)

Vi börjar med en sjöstjärna som inte finns på grunt vatten utan lite djupare. Den har inget svenskt namn utan lystrar till namnet Henricia spp. Tvärsnittet på armarna är cirkelrunda och de kan ha massa olika färger coh är ibland spräckliga. Jag har flera stycken, men de flesta gömmer sig på dagen. De verkar inte vara rovdjur.

post-2834-14468922320054_thumb.jpg

Gullmarsanemonen är en liten favorit med sin bleka färg. Precis som alla anemoner vandrar den omkring.

post-2834-14468922321179_thumb.jpg

Sjöpungarna är fulsnygga.

post-2834-1446892232052_thumb.jpg

Ibland får alla sjönejlikor rycket och visar sig i sin fulla prakt. Oftast händer det att alla i hela akvariet gör det samtidigt. Man kan tro att det bara beror på att det är mat i vattnet, men det är inte alltid fallet. Nått måste det ju vara...

post-2834-14468922320942_thumb.jpg

Vackra bägarkoraller

post-2834-14468922320723_thumb.jpg

Jag har två så kallade ätlig sjöborre och den största är nästan 1 dm i diameter. De får algtabletter, som de verkar gilla. Trodde först att de skulle välta ner allt som fanns i akvariet, men de är verkliga gentlemän och går stilla och lugnt förbi.

post-2834-14468922322063_thumb.jpg

Valthornsnäckan gillar inte det låga pH-värdet (låg syrehalt?), så den sitter gärna vid utan. Det är en asätare med stor aptit.

post-2834-14468922322284_thumb.jpg

Sjörosorna är vackra ätmaskiner. De har tagit död på bland annat en fin sjökock...

post-2834-14468922321845_thumb.jpg

Troligen nån typ av kammussla, inte större än 1-2 cm.

post-2834-1446892232287_thumb.jpg

Så här ser dubbelglaset ut.

post-2834-14468922321641_thumb.jpg

post-2834-14468922320287_thumb.jpg

post-2834-14468922321395_thumb.jpg

post-2834-14468922322562_thumb.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

@ Slanten - det finns ingen direkt koppling mellan låg syrenivå och hög koldioxid. Kopplingen är indirekt. Tillför du ren syrgas (genom tub eller väteperoxid/ozon) så innebär det inte automatiskt att koldioxidhalten sjunker (och därmed pH stiger). Innehållet i vattnet av dessa gaser är inte antagonistiskt, det är bara det att om man tillför syrgas genom luftning så tar man också bort koldioxid. Samt det omvända - om organismer producerar koldioxid så konsumerar de ofta syrgas. Producerar primärproducenter syrgas i sin tur så gör de det genom konsumtion av koldioxid.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse:

Min tanke var att om det finns fler nedbrytningsbakterier i systemet i och med att det finns ett ytterfilter, så är det fler organismer som utnyttjar syret. Och därigenom bildas det mer koldioxid som sänker pH. Så om jag tar bort ytterfiltret minskar den totala syrekonsumtionen och som en effekt av det minskar även koldioxidproduktionen.

Nackdelen är väl då att den lilla nitrifikation som ändå finns i ytterfiltret också plockas bort från systemet.

Svårt att förklara hur man tänker ibland... speciellt en lördagkväll :)

Nä, dags för lite fler bilder. Hoppas ni inte tycker det är för mycket. De är som vanligt tagna med en kompaktkamera och lite suddigare än vanligt.

En av Henricia-sjöstjärnorna behagade att visa sig och denna var av en lite spräckligare sort. Den är ca 4 cm i diameter. Läste precis att den är yngelvårdande, vilket jag inte trodde fanns bland sjöstjärnorna. Nu vet jag även varför de inte ger sig på musslorna. De äter svamp. Så nu får jag leta efter mer svampdjur.

post-2834-14468922334008_thumb.jpg

Om man tittar uppifrån i akvariet kan man se tre läckra sjöpungar Clavelina lepadiformis. De är snudd på genomskinliga med vackra vita ränder. Ska försöka möblera om så man ser dem framifrån också.

post-2834-1446892233379_thumb.jpg

post-2834-14468922334223_thumb.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Den är ungefär 7-8 cm från bakdel till klor. Den är en lite pärla, tyvärr är den nattaktiv och ligger mest i sitt hörn under dagen. I naturen sitter den gärna upp och ner under en sten, så jag ska försöka bygga en liten grotta till den.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Har äntligen fått min beställning på PVC och 9 liter biobollar från Tyskland. Under väntetiden har jag borrat i sumpen och limmat ihop bubbelfällan och på köpet upptäckt hur vasst glas kan vara.

När jag la upp alla rördelar på golvet nu ikväll upptäckte jag att jag missat att beställa några delar. Man blir bara så trött ibland. Så nu är det skickat en beställning till. Hoppas att jag hinner börja limma i helgen.

Delarna till droppfiltret är inköpta och väntar på montering. Har börjat så smått. Det består av 110 mm-avloppsrör och ett vinklat T-stycke där en data-fläkt placeras för att blåsa in luft på alla biobollar.

Funderar på hur jag ska isolera sumpen och framförallt skummaren som sticker upp.

Det är kul att pyssla lite :ler:

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

För att göra nåt åt sidospåret om luftning: Jo, mindre bubblor är effektivare. Det innebär inte att stora bubblor inte har effekt, redan de gamla luftdrivna filtren där stora luftbubblor går i ett rör för att dra med sig vatten har en viss effekt på syresättning. Är det syresättning man är ute efter så använder man inte gärna gammal vanlig syresten utan de i trä, samma som används i skummare. De har vissa nackdelar i och med att det krävs lite mer av pumpen för att få igenom något och i och med att de är i trä så är det förbrukningsvara, de ruttnar bort. De ger dock så små bubblor att det helt klart är effektivt gasutbyte. Att det sen kan bli ännu effektivare med en skummare av bästa typ skall inte förnekas men där är man mer ute efter att förbättre skumbildning än syresättning. Träutsrömmare är bra nog för gasutbyte även om det inte ger bästa skum. Och jo, jag har vissa möjligheter att påstå att jag vet vad jag talar om eftersom jag har en syremätare och alltså direkt kan mäta vad olika saker ger för effekt.

Bortsett från det, du börjar få till riktigt häftiga saker Jonas!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Och jo, jag har vissa möjligheter att påstå att jag vet vad jag talar om eftersom jag har en syremätare och alltså direkt kan mäta vad olika saker ger för effekt.

Jo jag har också mätt med syremätare och visst får du en bättre syresättning eftersom de utströmmande bubblorna bildar ett vågsvall på vattnet och det är det som syresätter. Varför vet jag det. Jo jag har mätt med syremätare och fått samma effekt i syresättningen genom att dels först prova med en syresten i trä och sedan att bara köra med en pump som ger motsvarande vågrörelse i ytan och fått samma resultat. Vilket också överensstämmer med all försök som har gjorts inom avloppsrening. Där har man testat med keramiska luftstenar (ger bubblor i storlek med trä men kräver tryck) och först när man testade med membranluftare fick man motsvarande syresättning som i ett bra risslerfilter. Jag har också gjort försök med sk diffusorer i belastade sötvatten. Den enda diffusorn som gjorde sitt jobb att syresätta var EHEIM:s diffusor till 1200 liters kraftpaket. Den skapade tillräckligt små bubblor och klarade att syresätta ett avloppsvatendrivet akvarium även när den placerades så lågt att bubblorna inte rörde upp ytan - det betyder att de var "upplösta" eller så spridda i akvariet (20 kubik) att det inte blev någon ytrörelse.

För att driva ut koldioxid så fungerar luftstenar men syresättningen är beroende på ytvattenrörelsen oavsett om det är trä eller "sockerbitar" enligt min erfarenhet i alla fall

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det går ju att räkna lite lätt på det. Låt säga att ett akvarium har en yta på en halv kvadrat. Då är det ju den ytan som gasutbytet kan ske över, uppe vid ytan. Blåser vi i stället igenom en liter luft i form av bubblor som är en mm stora, varken speciellt stort eller litet alltså, så har de en yta av sex kvadratmeter. Nåt bör ju det ha att säga om hur man får ett effektivt gasutbyte. För övrigt Lasse, jag tror inte vi blir överens om det här och det har kanske inte så mycket med Jonas akvarium att göra längre heller. Var och en salig på sin tro.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu är det ju så att det inte är någon tro utan ett fysikaliskt faktum som heter vattens ytspänning som är så stark på stora bubblor (vilket innefattar 1 mm stora bubblor) att inget gasutbyte sker. Bubblorna måste vara så små att de kapsesjar av sig själva för att det skall funka. Men du har rätt i att disk inte hör hemma här.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 1 månad senare...

Idag är jag både sur och glad.

Sur för att min hemska sjöros i vänstra hörnet har gjort det igen. Ätit upp en av akvariets invånare. Den här gången var det min fina trollhummer som strök med. Förra gången det begav sig var det en vacker sjökock, så nu åker terroristen ut. Är det nån som vill ha den?

Glad för att Reefbuilders har aktualliserat kalla skandinaviska akvarier. Det värmer gott, om man får skoja till det :)

http://reefbuilders.com/2011/08/29/scandinavian-coldwater-reefs/

post-2834-14468922740061_thumb.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...