Gå till innehåll

Vem kör Djup sandbotten?


Aquario

Rekommenderade inlägg

Hej. Jag undrar vilka som kör med djup sandbotten och deras resultat med den? Jag kommer att starta upp ett nytt 350L hörn kar inom snar framtid. Bygge av skåpet som den ska stå på är på gång i skrivande stund.

Jag har kollat mycket (flertal gånger ) på Newyourksteelo´s youtube kanal där han beskriver hur den djupa sanden fungerar. Det står 50/50 mellan djup sand eller inte till mitt nya kar.

C-ya!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

hej jag har ca 3 cm sand på botten man ska inte ha mer bara för att det kommer mera alger då okej det går väll med 5cm men inte mer :)

Finns ett sätt som heter Deep Sea Bed (DSB) som man använder för att hålla näringsvärden nere. Jag litar dock inte på det då ingen lyckats visa mig vart dessa tar vägen. De flesta som kör det verkar också råka ut för en mysisk krash av deras system efter några år...

Är ganska oldschool och har nog ersatts av annat nu för tiden. Numera tror jag dem enda som gör DSB kör det i liten skala i sin sump eller liknande.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Majk: man behöver nog pasera runt 10cm för att det skall räknas som en DSB, o sen så brukar denna krashen dyka upp efter flera år vilket jag inte tror dina kar har varit igång.

Jag ser gärna någon som länkar ett kar som varit igång i över 5 år med DSB men det är nog väldigt få. Övriga metoder finns det dock många som har kar som är så gamla.

Hela problemet ligger i att DSB inte har någon riktig närings export utan det bunkras upp djupt under sanden, men då sitter man där med rent gift under sanden efter ett tag. Med lite otur kan det antingen frias upp av något misstag eller så finns det väl en gräns där det helt enkelt mättas.

Visst alla typer har någon form av risk, men jag tror inte det är några populära system som har en domedag på samma sätt som DSB.

Vill du köra det, skaffa dig en extern DSB som du kan byta ut en gång om året eller liknande imho.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

hmm har det någonsin tagits prover på vad som ackumuleras i en DSB? Alltså om det är höga nivåer fosfat tex. då är det ju en tickande bomb...

vet att om man råkar röra om bara lite i en pytteliten del kan nitraten sjuta upp en 20-30ppm i ett kar så det ligger nog på långt över 1000ppm i dem koncentrerade delarna.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Wow, ja då kan jag tänka mig att det kan bli ordentligt bakslag ibland.

Men som sagt, man skall byta halva sanden efter XXX år kanske och så vidare, men jag skulle nog vilja ha en mer konstant export, genom tex. skummare etc.

Vissa medel som tar bort fosfat och nitrat alldeles för bra blir man också fundersam över.. man kan bara hoppas på att det verkligen binder och försvinner...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Wow, ja då kan jag tänka mig att det kan bli ordentligt bakslag ibland.

Men som sagt, man skall byta halva sanden efter XXX år kanske och så vidare, men jag skulle nog vilja ha en mer konstant export, genom tex. skummare etc.

Vissa medel som tar bort fosfat och nitrat alldeles för bra blir man också fundersam över.. man kan bara hoppas på att det verkligen binder och försvinner...

För att man skall kunan byta sanden på ett säkert sätt behöver du ha det remote, annars släpps det fritt en massa när du tar bort sanden, därför behöver man en remote sump eller liknande som man kan koppla loss och tömma helt. Kan tänka mig att byta hälften är ganska svårt, men då jag aldrig kört DSB kan jag inte säga garanterat.

Medlen som binder gör att fosfat / nitrat binds och sedan skummas ut i alla fallen jag känner till.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja har en Remote DSB med ett plenum i botten där jag dragit ner ett VP-rör.

Jag har mätt fosfat och nitrat i det vattnet jag sugit ur under botten.

Både nitrat och fosfattesterna får spelet, hur stora utslag som helst när ja doserar VSV under bädden.

När ja doserar VSV in i den anaeroba delen så speedas processen upp mångfallt, jag har vid ett par tillfälle fått regäl svavelvätebildning.

Ett vatten med mycke fosfat och svavelväte vill man inte ha ut i visningsdelen.

Har inte tillräckligt många år på nacken för att uttala mig, men med de försök jag gjort hittills hade jag inte kört med en DSB direkt i visningsdelen som inte går att koppla bort.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag räknar dock på att ha karet som det är i troligast 3-4år.Sedan töms karet helt och scapas om till det jag vill ha då.Om man skall ha det längre då vet jag inte om DSB är bättre eller sämre.Vet inte om någon har haft 2 identiska kar med samma teknik samt invånare med enda skilnaden att han har DSB i ena karet under en period längre en 5 år.Så det är nog rätt fritt att välja hur man har det specielt i mindre kar då ofta dessa säljs för större kar eller scapas om ofta pga ändrad inriktning.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Majk: man behöver nog pasera runt 10cm för att det skall räknas som en DSB, o sen så brukar denna krashen dyka upp efter flera år vilket jag inte tror dina kar har varit igång.

Jag ser gärna någon som länkar ett kar som varit igång i över 5 år med DSB men det är nog väldigt få. Övriga metoder finns det dock många som har kar som är så gamla.

Hela problemet ligger i att DSB inte har någon riktig närings export utan det bunkras upp djupt under sanden, men då sitter man där med rent gift under sanden efter ett tag. Med lite otur kan det antingen frias upp av något misstag eller så finns det väl en gräns där det helt enkelt mättas.

Visst alla typer har någon form av risk, men jag tror inte det är några populära system som har en domedag på samma sätt som DSB.

Vill du köra det, skaffa dig en extern DSB som du kan byta ut en gång om året eller liknande imho.

Men om du löser ordentligt istället så ser du mycket tydligt att jag skriver att jag inte haft något kar igång så länge.

Och om jag lärt mig rätt i skolan så är 15cm mer än 10 eller?

Sent from my iPhone using Tapatalk

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

någon som har åsikter om high-tech varianten av DSB, där man styr med CO2 och redox?

hittade denna länk "DyMiCo"

http://www.advancedaquarist.com/2012/2/aafeature

kanske en framtida DSB ? variant

annars tror jag själv mest på att man borde byta sanden ibland eller delar av den. Jag har en del av sumpen med sand och levande sten som gått ett år, kommer att byta inom något år och fräscha upp den.

Peter

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Och om jag lärt mig rätt i skolan så är 15cm mer än 10 eller?

Sent from my iPhone using Tapatalk

Och om jag lärt mig rätt så är 5cm mindre än 10cm. Jag hade inte läst längre ner innan jag postade, men jag ville mest bara påpeka att ditt kar inte var det bästa exemplet på en DSB.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Innan Lasse börjar gråta tänkte jag bara tillägga att det sker denitrifikation i sanden så det finns ingen risk att kvävehalterna byggs upp och skapar någon slags krasch. Om man rör om sanden så syresätter man den och därmed kommer grumset i sanden snabbt brytas ned till nitrat dessutom kommer en hel del bakterier dö och brytas ned till nitrat, det är därför man får nitratspiken som Reuben talar om.

Det man främst är rädd ska byggas upp i sanden är fosfor. Sen kan det också bildas svavelväte i fall denitrifikationsbakterierna inte får tillräckligt mycket kväve att jobba med, vilket är lite ironiskt då anledningen till att köra DSB är att minska kvävehalten i karet.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jo, lite av iden med sandbädd, plenum och alla såna varianter är ju att åstadkomma en miljö med brist på syre där nitrat blir kvävgas och definitivt lämnar systemet. Problemet kan dock bli svavelväte men det hänger inte ihop med brist på kväve utan är nåt man råkar ut för när redoxpotentialen sjunker för lågt. Förenklat vill man alltså ha syrebrist men lagom syrebrist. egentligen skulle man alltså vilja mäta och styra det där men i stället hoppas man att lagom djup och lagom grovlek skall leda till lagom cirkulation så att man får lagom redox. Lyckas man med det så har man ju risken att det hela kläggar igen efter en mer eller mindre lång tid och att man då får fickor med svavelvätebildning vilket lär bli en god grund för en krasch.

Som jag ser det, gör man en rejält djup sandbädd kan det vara klokt att göra ett utrymme med fritt vatten under den och köra dit slangar så man har i alla fall en chans att mäta vad som händer. Har man slangar under har man ju också i alla fall nån slags möjlighet att ingripa genom att köra ner syrerikt vatten om processerna i botten börjar löpa amok.

När det gäller fosfor så kan man ju aldrig ha nåt hopp om att den lämnar karet som gas. Däremot kan den bindas och binder man upp fosfor i botten har man ju alltid risken att nåt händer så den släpps ut igen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...