Dino/Cyano vad skiljer i åtgärder?

[Axxe]

Läst läst här på forumet men lyckas missa just hur man bekämpar Dino, cyano har jag hittat massor med bra info men just Dino framgår det mest att det är lite enklare än Cyano. Så vad skiljer egentligen i metoder eller är det istortsett samma?

[Sjöfartsmuseet Akvariet]

Tror det finns ungefär lika många metoder som det finns akvarister

Men det finns olika medel som kan hjälpa att bli av med dinoflagellater respektive cyanobaterier. Brukar finnas under "problemlösare" i webshoppar. Sen verkar det funka i vissa akvarium, funka mindre bra i andra. Kan även påverka koraller och andra organismer i akvariet som behandlas.

Sen kan man försöka lösa det på andra sätt. Cyano kan man ibland få bort genom att justera nitrat- och fosfat-nivåerna. Både dino och cyano går att bli av med med hjälp av tålamod och stabila vattenvärden, men även här skiljer det sig från akvarium till akvarium.

/ David

[Axxe]

Jo dessa problemlösande kemiska produkter har jag hittat, tänkte i första hand på mer enkla och naturliga åtgärder. Själv har jag börjat ringa in mitt problem, förmodligen höga silikat nivåer, vilken är ett enkelt steg att ta då jag ändå vill ha ett sådant filter.

[Lasse]

Jag tror att silikatspåret är ett felaktigt spår vad gäller Dino (och faktiskt även för kiselalger i saltvatten). Förklaringen tror jag finns i områdena konkurrens och närsalters tillgänglighet. Jag vill fortfarande hävda att det generella är att dino och cyanotillväxt främst sker i kar med låga näringsnivåer i vattenkolumnen eller där förhållandet mellan olika närsalter är fel i vattenkolumnen. Förhållandet mellan de olika formerna av oorganiskt kväve (ammonium/nitrit/nitrat) kan också spela en roll i vissa fall.

Mina funderingar är som följer - inga garantier att de överensstämmer med verkligheten men de utgör ett scenario som jag personligen blir mer och mer övertygad om är åt rätt håll i alla fall:

Båda dessa organismer har olika uppträdande beroende på om det är ljust eller släckt. Dino är rörliga vilket innebär att de rör sig upp och ner i sanden eller inredningen om den är porös. Detta gör att de kan komma åt näringsdepåer som bakterierna nere i sanden eller i inredningen frigör, depåer som de organismer som är fastsittande på sanden eller inredningen inte kommer åt. När de rör sig upp till ljuset är de fulladdade med näring och kan utnyttja ljusenergin. Finns det då inga andra organismer som har de begränsande "sittplatserna" i ljuset så kan de få plats, finns det andra organismer där redan så börjar ett krig där det är numerären som avgör. Detta innebär att det kan förekomma situationer där man kan ha dino även i situationer där det finns gott om närsalter i vattenkolumnen om det uppkommit en population av dino som är tillräckligt stor.

Samma grundresonemang gäller cyano med den skillnaden att den inte rör sig på samma sätt. Däremot så varierar Cyanons "trådformiga" struktur sig. Du har inte ett kar utan bottenlevande Cyano - oavsett vad du tror - de finns alltid där men kanske oftast i begränsad upplaga. Under vissa omständigheter så kan dessa trådformiga fotosyntetiserande bakterier bilda en tät geléaktig matta som ändrar hela mikromiljön för bakterierna. Denna matta minskar eller ökar beroende på ljuset och detta tyder på att Cyanon kan utnyttja hela ytan för fotosyntes. Mattan skapar också en "mikromiljö" mellan underkanten och substratet. Denna miljö blir fort syrefri och är nitratnivån för låg i vattenkolumnen börjar andra bakterier som finns under mattan utnyttja sulfat i sin förbränning (inget syre finns tillgängligt (förstahandsvalet) och heller inget nitrat (andrahandsvalet)) Restprodukten av denna process blir svavelväte som i sin tur frigör i sanden/inredningen bunden fosfor som ortofosfat. Många av dessa bakterier har också förmågan att utnyttja kvävgas och omvandla det till oorganiskt kväve. I och med mattbildningen kan denna typ av cyanobakterier bli självförsörjande på näringsämnen.

Mitt resonemang ovan har begränsat sig till de två hudämnena som är tillväxtbegränsande för tillväxt - fosfor och kväve. Det finns dock inget som säger att resonemanget inte kan utsträckas till andra ämnen som kan begränsa tillväxten - huvudfrågan är bara om ämnet finns tillgängligt i vattenkolumnen eller i substratet. Finns inte ämnet tillgängligt i vattenkolumnen i tillräcklig mängd så begränsas tillväxten av sådan organismer som är beroende på att upphämta sina ämnen från vattenkolumnen ("snällare" alger typ grönalger - alger som sedan kan betas av andra organismer). Detta resonemang skulle kunna förklara varför man ibland kan se höga nivåer av ortofosfat och nitrat i vattenkolumnen men ändå ha dinoflagelater eller cyanobakterier - det är något annat ämne som tagit slut i vattenkolumnen men som dessa två organismer kan hitta i substratet med olika mekanismer.

Min åsikt är att just dessa två organismer vi pratar om - dinoflagelater (flagelat är per definition rörlig - flagell är en eller flera små "svansar" som fungerar som propellrar) och cyanobakterier har utvecklat olika mekanismer för att kunna tillgodogöra sig näringsämnen (och kanske också spårämnen) i substratet om det skulle behövas. Detta ger dem en konkurrensfördel i förhållande till organismer som är beroende på livsnödvändiga ämnen i vattenkolumnen.

Det finns en del andra aspekter i det hela men för min del kokar allt ner i några grundförutsättningar för bekämpning i mina kar.

Stör kollonierna - sug upp när de är som bäst utvecklade under dagen (oftast precis innan ljusnivån lämnar max). Se till att det finns åtminstone små mängder oorganisk fosfor och nitrat i vattenkolumnen och i rätt proportion. I nystartade kar - att det finns nitrat tillgängligt - ammonium är känt för att trigga cyanobakterier åtminstone. Dagliga små vattenbyten i samband med att man suger ut kollonierna (ger också tillskott av andra ämnen som kan vara boven). Tid.

Andra tänkbara åtgärder

Dra ner på kolkälla - gå över mer till ett "grönalgsdrivet" system än ett "bakteriedrivet" system. Inrättande av refugium eller algskrubber för att mer ha ett "algdrivet" system för närsaltsbegränsning och återsläpp av viktiga ämnen till vattenkolumnen. Tillsättning av spårämnen och andra mikronäringsämnen. Vid utbrott eller problem - större (ca 10%) vattenbyte dagligen.

Det finns säkert fler men min åsikt är att huvudsaken är att man har rätt förhållande av ämnen i vattenkolumnen och att man har betare eller skördar en naturlig algproduktion kontinuerligt. De bakteriedrivande systemens baksida stavas nog cyano och dinoproblem om man inte är vaksam. Det är klart att man kan köra sådan system med utmärkt resultat men jag tror inte att man får nolla något ämne i vattenkolumnen i så fall

MVH Lasse

Ändrat 13 september 2014 av Lasse

[Axxe]

Tack Lasse, mkt intressant och tänkvärd läsning. Om jag resoner lite med min situation mot din beskrivning så är det Dino jag får, upplever att det breder ut sig även på nätterna när det är släkt.

Jag har en obalans, gått åt olika håll, t ex först nitrat/nitrit högt om vartannat, sedan en period när sköt fosfaten i väg konstant. Fick tillsätta bakteriekulturer som stabiliserade iaf tillfälligt.

Just nu har jag ingenting i filterväg, varken aktivt kol eller fosfat remover, bytt salt så får se om miljön repar sig själv o får stabila värden, tänkte mäta om några dagar o se.

[Lasse]

Tack Lasse, mkt intressant och tänkvärd läsning. Om jag resoner lite med min situation mot din beskrivning så är det Dino jag får, upplever att det breder ut sig även på nätterna när det är släkt.

Jag har en obalans, gått åt olika håll, t ex först nitrat/nitrit högt om vartannat, sedan en period när sköt fosfaten i väg konstant. Fick tillsätta bakteriekulturer som stabiliserade iaf tillfälligt.

Just nu har jag ingenting i filterväg, varken aktivt kol eller fosfat remover, bytt salt så får se om miljön repar sig själv o får stabila värden, tänkte mäta om några dagar o se.

Nu missförstod du mig nog - även Dinoflagelater minskar på ytan när det är släckt - det är då de går ner och hämtar ny näring. Har du något som är kvar synligt under natten så är det troligtvis något annat.

MVH Lasse