Gå till innehåll

Lasse

Rekommenderade inlägg

Härligt att se ditt arbete med det nya karet Lasse, snyggt blir det och välarbetat tror du snart lärt dig detta med salt ;)

Sedan är det kul att se ett bottenfilter igen det har jag inte sett sedan mitt saltkar på början av 80-talet.

Lycka till.

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack Glenn - men det är inget bottenfilter :) Bare en ny användning av Arnolds filterplattor :) Strömmen av vatten skall gå nerifrån och upp är meningen och mycket långsamt - några liter i timmen bara

 

MVH Lasse

  • Gilla 2
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

On 14 maj 2016 at 09:39, Lasse sa:

Detta är själva poängen - jag vill att det skall ansamlas organiskt material ner i botten. Dessutom avser jag att föra in vatten aktivt underifrån - just för detta. Dessutom finns det en tanke att åtminstone i början pumpa ner lite klegg från skummaren för att starta processen. Det snabba kolet (läs vodka/ättika/socker) kommer också att kunna tillföras underifrån. Vet ej än vilken fart jag vill ha på vattnet igenom bädden men mina doseringspumpar ger ca 3 liter i timmen per styck så det är nog en lämplig siffra i början.

Metoden du beskriver visar i sig självt att den inte fungerar så bra. Jag tror inte på en större passiv transport av organiska ämnen ner i bädden och att understa lagret är totalt vitt och rent i en "klassisk" sandbädd är ett utmärkt bevis på detta. Utan klägg - ingen aktion.

 

MVH Lasse

Intressant. Du menar alltså att du kan isåfall om dun teori fungera, optimera den klassiska DSB? 

Säger inte emot dig, men det kommer bli omöjligt att bevisa utan en jämförande setup i en ren experimentbänk. 

Jag tror personligen du undervärderar kraften i gradientstyrd diffusion. Det behövs ingen hög hastighet på den diffusionen för att du ändå skall över tex en månad ha denitrifierat en hel del kväve.

Att bädden är ren längst är är ju meningen. Ett bevis på att bädden gjort sitt jobb o är lagom tjock.  

Jämför en klassisk nitratreaktor. Där räcker det att akvariets vattenvolym passera reaktorn en gång på cirka 3 veckor så anser man (empirisk erfarenhet) att den kan ta hand om allt nytillskott av kväve i ett medelbelastat kar. 

Det säger en del om hur lite det krävs. 

Men, med det sagt så är det inte omöjligt att din teori gör DSB ännu mer effektiv men jag tror du egentligen kommer få samma bekymmer som de klassiska bottenfiltrena: strömmen du vill åstadkomma från bädden nerifrån o upp tror jag så småningom kommer stanna av pgr av bäddens tilltagande motstånd. O sen till följd av det får du för mot gegg längst ner o däreme en obalans i bädden. 

Jag är tveksam således men du är det såklart inte så kör på så ser vi om ett halvår. Jag hoppas givetvis att din ide kommer fungera:-)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

I en klassisk denitrifikation så bygger den på att den skall bli skitig och ha aktiv biofilm över hela volymen - eller hur. Det skall bli så hög biologisk aktivitet att bakterierna förbrukar all syre och den blir syrefri. ju mer aktiva bakterier - desto högre ström igenom den.

Jauber gjorde en variant av DSB genom sin plenumversion - den byggde på att aktiviteten i bottenvattnet (alltså där du vill ha rent) var så stor att det blev syrefritt och denitrifikation där. Denna nitratfria zon skulle sedan via koncentrationsstyrd diffusion få nitratet att söka sig ner i bädden. Samtliga DSB bygger (om vi skall prata om en koncentrationsstyrd diffusion) att aktiviteten sker längs ner - det är där de ämnen som förbrukas måste bli till noll för att de skall diffundera ner från vattenkolumnen. Detta kräver bakterier. För våra ögon är bakterieslam skitigt. Är det rent - inga bakterier - ingen biologisk aktivitet. Om nederdelen är ren - ingen bakterieaktivitet - ingen verkstad - bädden är för tjock.

Nu är min konstruktion inte bara gjord för denitrifikation utan för andra orsaker också. Konstruktionen med siporaxen i botten är till för att minska risken för igensättning.

MVH Lasse

Ändrat av Lasse
  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

49 minuter sedan, Lasse sa:

I en klassisk denitrifikation så bygger den på att den skall bli skitig och ha aktiv biofilm över hela volymen - eller hur. Det skall bli så hög biologisk aktivitet att bakterierna förbrukar all syre och den blir syrefri. ju mer aktiva bakterier - desto högre ström igenom den.

Jauber gjorde en variant av DSB genom sin plenumversion - den byggde på att aktiviteten i bottenvattnet (alltså där du vill ha rent) var så stor att det blev syrefritt och denitrifikation där. Denna nitratfria zon skulle sedan via koncentrationsstyrd diffusion få nitratet att söka sig ner i bädden. Samtliga DSB bygger (om vi skall prata om en koncentrationsstyrd diffusion) att aktiviteten sker längs ner - det är där de ämnen som förbrukas måste bli till noll för att de skall diffundera ner från vattenkolumnen. Detta kräver bakterier. För våra ögon är bakterieslam skitigt. Är det rent - inga bakterier - ingen biologisk aktivitet. Om nederdelen är ren - ingen bakterieaktivitet - ingen verkstad - bädden är för tjock.

Nu är min konstruktion inte bara gjord för denitrifikation utan för andra orsaker också. Konstruktionen med siporaxen i botten är till för att minska risken för igensättning.

MVH Lasse

precis, bra sammanfattning dessutom av hur en DSB funkar. Jag håller med dig om att DSB svaghet är att den yta som denitrifierar är betydligt mindre än hela bädden..det går så att säga åt 2/3 av bädden för att den längst ner skall göra det vi vill...detta är ju tex då fördelen med en nitratreaktor där hela ytan blir anaerob...men detta kompenserar vi ju i en DSB med att göra den större...men om man har platsbrist, och/eller vill ha mer denitrifikation per kilo sand så att säga, så kan jag tänka mig att dina idéer är en väg dit:-)

jag är bara orolig att du inte lyckas med strömmen nerifrån o upp och at du därmed får för mkt skit i botten..mer än bakteriean hinner med att bryta ner...då får du snabbt nitratbrist där nere och svavelväte bildas kanske i för stor mängd..i större mängd alltså än bädden kan ta hand om?...men det är bara spekulationer....jag köper ditt resonemang om att en klassisk DSB är bara denitrifierande i de nedersta skikten o därmed går det så att säga åt en del sand i "onödan" för att nå dit. 

om jag fattat dig rätt kan man säga att du helt enkelt vänt en DSB upp o ner?, för att på det sättet utnyttja mer hela bädden till denitrifiaktion?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hela tanken är att bakteriekulturen nere i bottenskiktet skall tillföra koldioxid (sänka pH), frigöra näringsämnen och annat. Detta transporteras sedan upp i refugiumet där mina makroalger tar hand om det. På vägen upp är det tänkt att det sura vattnet skall göra att en del kalcium och alkalinitet löse upp. det syrerika vattnet uppe i refugiet skall ta hand om eventuell bildad svavelväte - möjligen placeras en oxydator där också. En stor oxydator kommer att finnas i sumpen dessutom. I början kommer jag också ha en skummare nere i sumpen. det här skall bli ett självspelande piano är tänkt. Sedan om det blir så - det vet jag inte.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag kommer inte ha så mycket levande sten i det här akvariet - mer död sten som inte kommer direkt från reven. De här två kommer bli lite av grundfundamentet - och sedan får vi se hur det kommer längre fram

P5160059.jpg

 

MVH Lasse

  • Gilla 5
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

On 16 maj 2016 at 09:31, Lasse sa:

Hela tanken är att bakteriekulturen nere i bottenskiktet skall tillföra koldioxid (sänka pH), frigöra näringsämnen och annat. Detta transporteras sedan upp i refugiumet där mina makroalger tar hand om det. På vägen upp är det tänkt att det sura vattnet skall göra att en del kalcium och alkalinitet löse upp. det syrerika vattnet uppe i refugiet skall ta hand om eventuell bildad svavelväte - möjligen placeras en oxydator där också. En stor oxydator kommer att finnas i sumpen dessutom. I början kommer jag också ha en skummare nere i sumpen. det här skall bli ett självspelande piano är tänkt. Sedan om det blir så - det vet jag inte.

MVH Lasse

Hur är oxydatorn konstruerad?:-) en vanlig luftsten?

hela konceptet är intressant. Jauberts hade ju som du vet dessa tankar att DSB skulle fundera som en kalkreaktor, men avseende det så var resultaten rätt nedslående, den löser inte upp tillräckligt. 

Men nu inser jag att du skall tillföra CO2?...ja då kanske det bli en annan femma...men då kommer en följdfråga: hur kommer denitrifikationen i de djupare skikten fungera med en så hög dos med CO2 i den miljön?..tex i en kalkreaktor som nog är ganska anaerob med massor av CO2, så sker ingen särskilt bra denitrifikation (jag har testat o mätt) .och, du har ju den mer porösa delen längst ner...kommer du få tillräcklig anareobism där över huvudtaget??....jag är fortfarande fundersam kring detta med att ha den grova delen längst ner....det kommer kanske samlas masar med skräp där, o din långsamma ström uppåt kommer inte föra upp den dedritusen utan enbart lösta  föreningar. Kommer bakteriekulturen längst ner räcka för att processa alla långsamma kolkällor som singlar ner dit?..jag är inte emot ngt av det du gör utan bara nyfiken. Kommer gärna o hälsar på o tittar på din setup för den är riktigt intressant:-)

Ändrat av jonasroman
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

On 16 maj 2016 at 21:59, Lasse sa:

Jag kommer inte ha så mycket levande sten i det här akvariet - mer död sten som inte kommer direkt från reven. De här två kommer bli lite av grundfundamentet - och sedan får vi se hur det kommer längre fram

P5160059.jpg

 

MVH Lasse

mkt smakfullt:-)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Halten av syrefrihet beror på två saker - mängden organiskt material och hur mycket syre som tillförs per tidsenhet. Mängden organiskt material i botten tänker jag styra - kanske genom att aktivt pumpa ner en del från skummarkoppen där - oh flödet styr jag med doseringspump. Det är inget som "faller" ner i sandbädden utan allt tillförs underifrån. Om jag kommer att använda koldioxid aktivt eller inte är en öppen frågab - möjligheten skall finnas men om jag får igång en ordentlig bakterieverksamhet i bottnen så kommer koldioxiden som bildas av bakterierna vandra uppåt i bädden. Kan jag styra det så att flödet går nattetid när ovanliggande refugium är tänt så kommer överskott av koldioxid tas upp av makroalger och de kommer att dra nytta av det.

 

MVH Lasse

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 3 veckor senare...

Arbetet går så sakta framåt. Nu är det mesta på plats. Jag har fått dit täckglas och avdelningsskiva för bakre delen. Täckglas för displayen. Till en början blir det täckglas tror jag. Börjat tänka lite mer på att göra inredningen så jag får den fisk jag vill där jag själv vill ha den. Fick ett fejkskal och en fejkad tungkorall från killarna på BTN nu på mässan. Snäckskalet skall jag använda för att markera möjliga grävbara grottor. Tungkorallen har jag inte bestämt än om jag skall använda eller inte.

 

Clam1.jpg

 

fake.jpg

 

clam2.jpg

 

 

 

Nu sitter två Jebao PP 8 på plats - nästa steg blir nu att fylla i vatten och provköra med inredning. Sedan uppsaltning och sedan får jag ge mig ut och jaga LS - gärna från flera ställen. Jag behöver lite mer sten i karet för att kunna ha de arter som jag vill.

 

wave1.jpg

 

return-pipe-DT.jpg

 

 

 

MVH Lasse

  • Gilla 2
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Inget vatten än men det mesta är installerat - får se framåt eftermiddagen. Några bilder från slutförandet av sumpskåpet.

 

Observera de korta nätsladdarna - hittade jag hos Kjell & company - 0,2 resp 0,5 m - på bilden 0,2 m

 

Ballaster för belysningen

 

el.jpg

 

el2.jpg

 

Wavemakerkontrollerna - Wi Fi

 

aqualink.jpg

 

Kontrollenheterna för retur och skummarpump

 

controller.jpg

 

Helbild

 

hel.jpg

 

MVH Lasse

Ändrat av Lasse
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja - då var det igång i och med att piloten fick simma över i det nya akvariet. Fortfarande väldigt dimmigt så det blir ingen bild på akvariet men det blir några sedvanliga teknikbilder. Startat ett litet nitrifikationsfilter på prov. Tog använt material (K1) från jobbet.

P6140002.JPG

 

P6150006.JPG

 

P6160007.JPG

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...