Gå till innehåll

Förklaring till DSB som metod?


Dimorb

Rekommenderade inlägg

Kan någon med god insikt i metoden förklara hur en DSB fungerar, vilka risker som finns med metoden, hur det normalt fungerar och i vilket omfång det går att beräkna dess effektivitet?

Jag har t.ex. ett 2000 liters system med en sump på cirka 500 liter och ett refugiumfack i sumpen på 70 liter. Skulle det vara en bra sak att fylla det facket med sand? Eller bättre att fylla i mindre tjocktlager längs med botten på hela sumpen? 

Hur, vad och varför gör man?  

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tänker du inte ha DSB i display karet? Det är nog där den gör som mest nytta = att slippa dammsuga sanden. Jag tror definitivt att en sump på 500 med DSB gör nytta men hade varit bäst i karet eller i kombination med karet. Jag har kört ett nano med DSB i fem år och jag har aldrig dammsugat sanden. Jag har inga förhöjda värden. Nyckeln till ett lyckat DSB (Vad jag har forskat fram via Internet) är maskar, maskar och mera maskar av alla dess slag som håller sanden ren och rör runt i den. Självklart spelar anarobick (tror jag det heter) en stor roll i det hela men de bildas då den är tillräckligt djup. Jag har uppgraderat till ett större kar och jag tänker köra samma system som det lilla. (Den är under uppstart)

Jag lärde mig av Newyourksteelo på youtube. Jätte duktig på att förklara! Lycka till.

 

 

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Bra svar från Jörgen ovan. 

Har du cirka 1dm2/20 liter kommer du långt. Dvs om du tex har ett 600 liters kar skall du ha en DSB på 30dm2. Allt handlar om belastning men med den arean kan du belasta hyffsat. Jag själv har just nu 20 dm2 på 650 liter o det är i underkant. 

Sanden skall va ganska fin runt 0.5mm. Djupet på bädden 12-14cm

tanken är att det skall i de nedersta skikten bara anaerobt så nitrat bryts ner där. I skiten ovanför aerobt så där bildas nitrat vis nitrifikation osv så bädden tar han om hela kvävecykeln. 

Matningen av bädden är den skit som finns i karet men man kan möjligen addera lite kolkälla också. 

Ser inga stora risker. Svavelväte kan bildas längst ner men oxideras av bädden på olika sätt.

På Sveriges saltvattensakvarister tror jag att jag postat en pdf 

 

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Intressant tråd!

Jag har 8cm under skummaren som är "oanvänt" och jag skulle gärna göra nåt nyttigt av det utrymmet.

Spelar flödet ovanför bädden roll? I mitt fall kommer det ju flöda rätt bra genom skummaren.

Skickat från min iPhone med Tapatalk

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack för svar. 

Anledningen till att jag kanske måste placera DSB i sumpen istället för DT är för att jag redan har lagt ner allt i akvariet. Både sten och koraller ligger i mångfald i akvariet så att göra en DSB där ting står på sandbädden skulle vara enormt jobb. 

Frågan är då om en DBS i sumpen skulle gjort ett lika gott jobb, @jonasroman? Borde den vara som BatmanGefle skriver, under utrustningen. Alltså ta ut allt av teknik och så installera DBS och därefter sätta all teknik ovanpå sandbädden eller borde DSB:n installeras i den kammaren som nu är refugium? 

Om man installerar DSB har det då någon betydelse om man går för en vid yta eller djupare? Tänker t.ex. på om jag använder refugiumet.. då får jag möjlighet att använda 45x50x40 om jag använder samma areal  i huvuddelen av sumpen så kan jag ju inte göra DSB:n så djup. Jag kan så klart kanske öka arealet (om det är ok att ha utrustning ovanpå) men spelar inte volymen någon roll? Fördelar/nackdelar med att ha djupare/grundare DSB? 

Vilken sand rekommenderas? Kan man använda vad som helst bara det är smått nog? Om man har DSB i sumpen/refugium hur populerar man då sandbädden med t.ex. mask? Bakterier kan kanske bara ympas i från olika preparat som AF, Zeolit eller Prodibio?

Ändrat av Dimorb
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

En DSB måste vara djup, annars blir det inga anaeroba zoner. det går inte kompensera en tunnare bädd med mer area. Minst 12-14 cm som jag brukar säga och sanden skall högst vara 0.5 mm cirka.

placera inget ovanpå, kör den i refugiumdelen. 

 

raster, dvs plenum, ej nödvändigt, men kan finnas en del intressanta applikationer som lasse håller på o testa.

dimrob, läs gärna min pdf. väldigt översiktlig jag planerar komplettera den

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja det vet jag.. men är det t.ex. någon skillnad på att ha en volym utsprett på ett mindre eller större areal? 

Om jag håller mig på ett djup av 12-14 cm inom ett speciellt areal eller om jag väljer att utnyttja ett mindre areal men gör DSB:n dubbelt så djup kan jag då ändå få samma effekt eller är det några funktioner som försämras/förstärks vid vissa riktvärden på djupet av sandbädden?

Verkar som att DSB är en metod som väldigt få rekommenderar p.g.a. rädsla för bildandet av giftiga gaser i akvariesystemet. Vet ni om något akvarium som har varit igång med DSB under en längre period?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

19 minuter sedan, Dimorb sa:

Ja det vet jag.. men är det t.ex. någon skillnad på att ha en volym utsprett på ett mindre eller större areal? 

Om jag håller mig på ett djup av 12-14 cm inom ett speciellt areal eller om jag väljer att utnyttja ett mindre areal men gör DSB:n dubbelt så djup kan jag då ändå få samma effekt eller är det några funktioner som försämras/förstärks vid vissa riktvärden på djupet av sandbädden?

Verkar som att DSB är en metod som väldigt få rekommenderar p.g.a. rädsla för bildandet av giftiga gaser i akvariesystemet. Vet ni om något akvarium som har varit igång med DSB under en längre period?

nej det går inte att överkompensera med djup...djupet skall vara ett visst för att få lagom redox..dvs lagom nedbrytning av nitrat så att så lite svavelväte som möjligt bildas...en bädd på tex 25 cm tror jag inte kommer bli lika frisk, då den kommer kanske redan vid 15 cm djup o neråt enbart bilda svavelväte då nitrat är slut på det djupet...dvs vi tjänar inget på att ha för djup bädd.

 

Jag har haft min DSB i 3 år, men olika typer av belastningar på den, alltifrån lite fisk till massiv matning. Aldrig har jag haft svavelväte, inte ens svarta zoner i den, vilket i o för sig inte är ngn fara, för svavelvätet, det lilla som bildas, oxideras som sagt. Jag har till o med rört i bädden en gång ända ner till glasbotten, utan skadliga effekter. Jag tror inte på att det är farligt med DSB, och att den förr eller senare skulle krascha köper jag inte. Följer man bara riktlinjerna som ju är mkt enkla, förstår jag inte vad som skulle kunna hända av negativ art. Mitt råd baserat på mina 3 år med DSB är:

Gör den så stor du kan(alltså arean)...du vet aldrig hur mkt belastning du har på karet i framtiden. Gå inte under 12 cm...minst 12, helst 14. Anareobism är A o O...annars faller ju hela grejen. Ser du lite svarta fläckar på djupet, men inte så mkt, strunt i det. 

ha inga djur i den mer än kanske nån enstaka eremit i början innan den är mogen. Sen skall bädden inte befrias från för mkt skit då ju detta är bäddens kolkälla/mat. Längst ner i bädden ser sanden helt ny ut år ut o år in om den är lagom djup. Maten förbrukas på vägen ner. 

Flödet över bädden har inget med anareobism att gira i bädden. Vattnet ovan bädden skall tvärtom vara syrerike och bytas ut så ofta som möjligt. Anareobismen bildas i bädden, och vattenpelaren ovan bädden är med fördel utbytt så ofta som möjligt så bädden kan förses med nitrat, och organiskt kol, som diffunderar ner i bädden via en koncentrationsgradient.

plenum...finns studier som visar att det sannolikt inte gör DSB mer effektiv...men Lasse har en intressant tanke att man via plenumutrymmet kan kvantifiera bäddens anakronism genom att mäta redox i plenumvattnet, samt ev mata den vägen med kolkälla, samt till o med extrahera/exportera fosfat den vägen som bildats till följd av mineralisering. 

levnad sand från början, behövs ej

mognadstid...6 mån säger jag..minst...kanske snabbare om man matar den med kolkälla

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 1 år senare...

@jonasroman någon chans att man kan få ett ex av din pdf? Är inte med i just den gruppen på fb och jag hittar den inte här..

Sitter med möjligheten till 21dm2 på 400L men jag är av sorten som gärna har papper att bläddra i för att lära mer ;)

 

Verkar som att jag är rätt ute i mitt tänk att ytan hade varit utmärkt, men när jag funderar på Chaeto i kolumnen över dsb (20-30cm), har det för/nackdelar?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

3 timmar sedan, danne031 sa:

Verkar som att jag är rätt ute i mitt tänk att ytan hade varit utmärkt, men när jag funderar på Chaeto i kolumnen över dsb (20-30cm), har det för/nackdelar?

Exakt så jag har gjort - har dessutom en styrbar vattenströmning nerifrån och upp genom bädden - se min tråd. Där finns förklaringar till tänket.

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

26 minuter sedan, Lasse sa:

Exakt så jag har gjort - har dessutom en styrbar vattenströmning nerifrån och upp genom bädden - se min tråd. Där finns förklaringar till tänket.

 

MVH Lasse

 

Yes har tagit mig ett par sidor igenom, trevlig läsning men desto svårare att få det på hårdvara i näven :)

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Alltså jag är smått förbluffad.

Jag är färsk som saltis med mina 7 år, har aldrig haft ett kar med riktig sump och därför är det mycket som jag aldrig brytt mig om att studera, nu när jag har alla möjligheter i världen med det nuvarande karet så suger jag i mig så mycket jag bara kan, om allt, hela tiden...

Skulle vilja summera mitt senaste dygn med "varför i hela friden har inte alla en dsb?"

Det jag snappat upp när jag inte brytt mig har varit "dsb är livsfarligt och meningslöst", det jag förstår nu är att det är en underhållsfri nitratreaktor - hur kan man inte vilja ha det??

 

Lite, "det känns nästan för bra för att vara sant".

 

Hejdå refugium dig förpassar jag till ett mindre fack, hej 20dm2 dsb!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

On 2017-08-02 at 08:35, danne031 sa:

@jonasroman någon chans att man kan få ett ex av din pdf? Är inte med i just den gruppen på fb och jag hittar den inte här..

Sitter med möjligheten till 21dm2 på 400L men jag är av sorten som gärna har papper att bläddra i för att lära mer ;)

 

Verkar som att jag är rätt ute i mitt tänk att ytan hade varit utmärkt, men när jag funderar på Chaeto i kolumnen över dsb (20-30cm), har det för/nackdelar?

finns den inte i artikelarkivet?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

15 timmar sedan, danne031 sa:

Alltså jag är smått förbluffad.

Jag är färsk som saltis med mina 7 år, har aldrig haft ett kar med riktig sump och därför är det mycket som jag aldrig brytt mig om att studera, nu när jag har alla möjligheter i världen med det nuvarande karet så suger jag i mig så mycket jag bara kan, om allt, hela tiden...

Skulle vilja summera mitt senaste dygn med "varför i hela friden har inte alla en dsb?"

Det jag snappat upp när jag inte brytt mig har varit "dsb är livsfarligt och meningslöst", det jag förstår nu är att det är en underhållsfri nitratreaktor - hur kan man inte vilja ha det??

 

Lite, "det känns nästan för bra för att vara sant".

 

Hejdå refugium dig förpassar jag till ett mindre fack, hej 20dm2 dsb!

Precis:-) DSB är enkelt o säkert. det värsta som kan hända är att den inte är tillräckligt stor o ej räcker till att bryta ner nitrat, men att den skall krascha (vad det nu betyder...) är enligt mig en mkt mkt liten risk. Det går väl göra fel med allt, men följ bara de vanliga riktlinjerna så kommer det fungera:_)

 

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

On 2017-08-02 at 08:35, danne031 sa:

@jonasroman någon chans att man kan få ett ex av din pdf? Är inte med i just den gruppen på fb och jag hittar den inte här..

Sitter med möjligheten till 21dm2 på 400L men jag är av sorten som gärna har papper att bläddra i för att lära mer ;)

 

Verkar som att jag är rätt ute i mitt tänk att ytan hade varit utmärkt, men när jag funderar på Chaeto i kolumnen över dsb (20-30cm), har det för/nackdelar?

Här finns den:_)

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag började läsa på om saltvattensakvarium precis innan hela DSB vs BB diskussionen drog igång på allvar följde i princip alla trådar om det hela på dom engelskspråkiga forumen.

 

Till att börja med så är det viktigt att nämna att att en stor del i kontroversen i ämnet grundade sig i att DSB i stort sätt var standard i USA på den tiden, det var väldigt få som inte körde med det. Dessutom överdrev man (i min mening) många av DSBns positiva bieffekter som att sanden avger spårämnen vid lågt ph, stabiliserar vattenvärden genom att buffra olika ämnen osv. Det i kombination med att de flesta "proffs" som hade egna underforum på RC starkt propagerade för DSB som någon slags mirakelmetod och att många av RCs sponsorer sålde critterpacks som man skulle köpa ett par gånger om året för att fylla på sandbädden med osv, gjorde att dom som inte gillade DSB kände sig tystade och kanske tog i lite mycket i sin sågning av DSB. Samtidigt var massvis av folk väldigt investerade i metoden, och dom reagerade kanske lite väl starkt på kritiken mot DSB. Det hettade till bra i bland i alla fall.

 

Nu tror jag alla är ganska överens om att man kan driva sitt kar på olika sätt med goda resultat.

 

Vad jag mins så menade iaf ingen av BB-förespråkarna att en DSB skulle krascha i den meningen att den skulle sluta bryta ner kväve i någon av dess former. Med DSB-krasch man att karet skulle krascha i den mening att korallerna dog, eller att man fick algproblem. Det grundade sig i skillnaden mellan kvävets och fosfatets kretslopp. Alltså att kvävets kretslopp är öppet och kväve inte anrikas i DSBn utan vädras ut i form av kvävgas, medan fosfaterna blir kvar. När det byggts upp en tillräckligt hög halt fosfat i DSBn kunde det sedan sluta på två sätt menade man: antingen att något hände som rörde upp DSBn tillräckligt för att chockhöja fosfathalten i vattnet och döda korallerna iaf dom som är känsliga för fosfat, eller att DSBn till sist blev full och inte kunde svälja mer fosfater vilket ledde till att halten i det fria vattnet började öka med risiga koraller och alger som följd. För det andra alternativet är det värt att ha i åtanke att det var ovanligare än i dag att aktivt försöka minska fosfathalten i vattnet, färre använde GFO eller andra removers, man bytte mindre vatten och refugimen var mer anpassade för att utgöra refugium åt småkryp än att odla alger så effektivt som möjligt, osv. I dag hade dom flesta nog inte fått problem med fosfater när DSBn började bli full och inte kunde anrika mer.

Ändrat av addo
  • Gilla 3
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...