Gå till innehåll

Planering av mitt nya kalla akvariesystem


Rekommenderade inlägg

@Lasse

Om vi börjar med styrningen ska jag använda Arduino Mega eller Uno.

 

mega.thumb.jpg.7da0cb183763849fd0e2adc544e6a3f5.jpg

 

s-l1600.thumb.jpg.31b93ec9c9b6b4d5baa352fb8c88b75c.jpg

 

Det är en mikroprocessor med både digitala och analoga in/utgångar. Dessa kan användas för att både läsa av sensorer och styra tex motorer eller relän. Den är ganska lätt att programmera och om I/O-portarna tar slut är det bara att lägga till en Arduino. De är hutlöst billiga på eBay. Fördelen är att man kan programmera precis hur man vill och är inte låst till tex Profiluxens program- och hårdvarubegränsningar.

 

Ska kombinera med LCD-skärm eller en touch-TFT för att se värden och göra inställningar.

Så Profilux blir det inte denna gång :)

Angående HögHög-nivån har jag med den som sista alarm om de övriga nivågivarna slutat fungera. Då går larmet via SMS och ljuslarm i huset...

 

s-l500.jpg.bd182c821598d4802a4c7de9ba640708.jpg

TFT.thumb.jpg.a98ab3f38d09ff8a5b4a63211b8d2852.jpg

 

 

Ändrat av Slanten
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

@Lasse

Det var en grym flödesmätare, men lite för dyr för mitt projekt.

Jag ska hem och testa ett pitotrör istället. Om det fungerar kan man bygga det själv och få en hyfsat bra uppfattning om flödet i röret. Man sätter in ett litet böjt rör med öppningen mot flödesriktningen. Trycket som blir där är summan av statiska trycket i röret och flödestrycket. Det andra hålet som sitter tvärs mot flödet mäter endast statiska trycket.

U-röret ger differansen och därmed trcket som uppkommit av flödet.

 

Pitot.thumb.jpg.32649b9cd4df6c0974961bf93ea55e1b.jpg

Ändrat av Slanten
Dubbelpost
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

17 minuter sedan, Lasse sa:

Men du skall väl inte flyga :)

 

MVH Lasse

Nä, kanske inte det. Men tryckskillnaden rör sig om ca 3,5cm vattenpelare, så det hade nog funkat ändå.

Men stort tack för länken! Det blir nog ett par rotametrar istället! Lite enklare att installera än ett pitot-rör...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag skulle inte mäta flöden alls. Jag skulle mäta temperaturen in till kylarna och sedan ut från dem. Den kylaren som har minst temperaturskillnad minskar man flödet på och den som har störst kan man öka flödet på. Det förutsätter i och för sig att varma sidan på kylarna har bra luftcirkulation och att de har likartad konstruktion. Bara en digitaltermometersensor innanför rörisoleringen och termometern vid kranen. Tråkigt kanske utan datorer och pekskärmsmenyer men enkelt och funkar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

2 timmar sedan, Slanten sa:

Det fanns ju även med larm på. Gillar eBay...

 

s-l1600.thumb.jpg.9bf6a2fec8fa5f84179d7c6db3f24033.jpg

Ja - plötsligt blir det möjligt att med normala inkomster göra roliga konstruktioner - min automatiska skiftning av luftflödet till skummaren är väl ett exempel.

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag är fortfarande lite osäker på varför du ska ha tre kylare. Ska du ha olika temperaturer i akvarierna, är det för att en är för klen eller är det för redundans?

 

Om det är för något av de senare, hur ska du veta att de alla mäter samma temperatur? För det är väl rimligt att anta att deras termostater inte är kalibrerade lika och därmed kanske en kylare går ensam efter eller före de andra två.

 

Om du behöver ha tre för effektens skull är det inte enklare isf att du kopplar förbi kylarnas individuella termostater och sedan kopplar in din akvariedator som gemensamt slår av och på kylarna vid samma temperatur som mäts på ett gemensamt ställe. Kanske precis innan kylarnas intag. I så fall behöver du ju inte tänka så mycket på balansering av flöde och liknande sålänge det stämmer på ett ungefär.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

19 timmar sedan, stigigemla sa:

Jag skulle inte mäta flöden alls. Jag skulle mäta temperaturen in till kylarna och sedan ut från dem. Den kylaren som har minst temperaturskillnad minskar man flödet på och den som har störst kan man öka flödet på. Det förutsätter i och för sig att varma sidan på kylarna har bra luftcirkulation och att de har likartad konstruktion. Bara en digitaltermometersensor innanför rörisoleringen och termometern vid kranen. Tråkigt kanske utan datorer och pekskärmsmenyer men enkelt och funkar.

Det är en ganska bra idé, men det är ju ett indirekt sätt att mäta flödet.

Kylarna ska stå ute förutom på vintern. Ett ganska osannolikt scenario är att det är 10 grader ute och termostaten också inställd på 10 grader. Om pumpen lägger av helt kommer det inte synas nån förändring på termometern och kylaren står och går utan flöde. Ju lägre termostaten är ställd desto högre risk att det fryser i kylarens värmeväxlare.

Så jag kommer nog köra på rotameter ändå.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

13 timmar sedan, mikoto sa:

Jag är fortfarande lite osäker på varför du ska ha tre kylare. Ska du ha olika temperaturer i akvarierna, är det för att en är för klen eller är det för redundans?

 

Om det är för något av de senare, hur ska du veta att de alla mäter samma temperatur? För det är väl rimligt att anta att deras termostater inte är kalibrerade lika och därmed kanske en kylare går ensam efter eller före de andra två.

 

Om du behöver ha tre för effektens skull är det inte enklare isf att du kopplar förbi kylarnas individuella termostater och sedan kopplar in din akvariedator som gemensamt slår av och på kylarna vid samma temperatur som mäts på ett gemensamt ställe. Kanske precis innan kylarnas intag. I så fall behöver du ju inte tänka så mycket på balansering av flöde och liknande sålänge det stämmer på ett ungefär.

 

Anledningen är att kylarna är för klena var för sig och jag vill komma ner under 10 grader på vintern. Sen är redundans väldigt bra också. Jag har även två pumpar så kylsystemet blir mer säkert mot störningar.

Precis som du skriver ska jag inte använda mig av kylarnas interna termostat för att styra akvariernas temperatur. Det blir antagligen styrning via Arduinon eller en separat styrning typ: https://www.fish-street.com/temperature_controller_10a

Var jag placerar termometern till termostaten får jag se när bygget är klart.

 

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det där med raffinaderi hade jag någorlunda kläm på, därav frågan.

 

Funderar på varför du satt två kylare i serie. De kommer ju att få lite olika förutsättningar för jobbet vilket kan bli något oförutsägbart.

 

Och en sak, koppla inte bort termostaterna på kylarna, det är ett riskprojekt. Anta t ex att pumpen till de seriekopplade kylarna av nån anledning lägger ner verksamheten. Den ensamma kylaren klarar då kanske inte att få ner temperaturen så en gemensam termostat kommer då att bara beställa full fart framåt. Kylarna utan flöde kommer alltså att jobba på, i bästa fall tills nåt skydd löser, i värsta fall tills de havererar av att arbeta utan att ha ett flöde att jobba mot.

 

Rätt sätt om man t ex vill ha tio grader och gemensam styrning är att sätta de individuella kylarnas termostat på t ex sex grader och sen styra allihop över en extern termostat satt på tio grader. Får en kylare problem kommer den då att bryta innan den havererar. Sen är det inte självklart att det är ett problem om kylarna slår på lite olika. Ur slitagesynpunkt blir det ju med lite olika inställning så att den kylaren som står lägst kommer att få jobba mest vilket kan vara lite tråkigt. Däremot är det ur andra synpunkter som stabil temperatur och belastning på el bättre om kylarna inte jobbar precis parallellt utan kopplas in en efter en utifrån behov. 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

@Bygert

Jepp, hade tänkt att ha kvar de interna termostaterna inställda på en lägre temperatur, precis som du skriver.

 

Anledningen till seriekopplingen av D&D-kylarna är säkerhetsmässigt. Om de står parallellt kan flödet till en av dem bli för lågt utan att jag märker nått. Står de i serie kan jag se på den gemensamma flödesmätaren om flödet går ner. Desutom ska det vara ett larm vid lågt flöde. Kanske även nödstängning av kylarna i fråga.

 

Din tanke om att köra kylarna några åt gången låter som en riktigt bra idé. Man kan ju tänka sig att den stora Aquamedicen kör först vid signal från akvariets termostat. Den kör ner tempen 0,5 grader. Sen stänger den av och de två D&D kör gemensamt ner resterande halvgrad.

Om datorn märker att det tar för lång tid för nått av kylarpaketen så kopplar den in allihopa för att ge lite extra kräm.

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu börjar det hända saker på riktigt. Till helgen ska jag äntligen påbörja renoveringen av akvarierum...hmmm... gillestugan. Taket ska målas och det är nog så långt jag kommer.

 

Det ska tas ut ett ganska stort hål i betongväggen i en nära framtid. En hantverkare har blivit tillfrågad om han vill komma och titta på väggen. Visst, det skulle han göra. Men han lyser fortfarande med sin frånvaro, men innan jag påminner honom om min existens kanske nån kunnig person kan svara. Det är sand i väggen och jag är rädd att allt rinner ut om jag själv skulle ge mig i kast med att borra. Hur gör man? Hålet ska väl åtminstone vara 15-20cm i diameter.

Eller är det bättre att borra flera hål bredvid varandra?

Ändrat av Slanten
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Borra ett pilothål på 5 mm eller så. Så märker du om det börjar rinna sand. Kanske lite väl snålt men sedan går det ju börja förstora försiktigt, bättre att börja smått. Börjar det spritta ut sand kan du ju sätta i en plugg enkelt isf :-)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Sand? I Väggen? Varför? Nå, i så fall, lätt fixat, gör ett stort hål, låt sanden rinna ut, silikona en ruta över hålet, fyll vatten och lite roliga djur, klart!

 

Det är inte småleca du har i väggen? Kanske skulle det i så fall funka att gå genom väggen med en stor och lång hålsåg och sen trycka in ett rör efter hålsågen.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Bästa förslaget hittills. Ett väggakvarium på riktigt...

 

Mikoto, Jag ska provborra i denna väggen för att se om det verkligen är fyllt med sand eller om det bara är borrsanden som ramlar ut. Ska leta upp var man kan hyra en ordentlig slagborrmaskin och en lång hålsåg. Cramo blir första stoppet.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 2 veckor senare...

Sitter och klurar på vilka pumpar jag ska ha från sumpen. Och efter en del räknande fastnade jag för en Jebao DCS-4000 och en DCP-5000. Det står på Fish-streets produktbeskrivning att de endast är för "internt bruk". Vågar jag använda dem stående utanför sumpen? Jag vill helst inte ha dem i akvarievattnet (pga värmeavgivning)

En lösning är att ha pumparna stående i en separat vattenfylld behållare.

 

https://www.fish-street.com/jebaojecod_DCS4000_water_return_pump

 

 

Läget just nu i gillestugan är att taket är målat och den fuktskadade väggen åtgärdad. Nu ska en reparationstapet upp innan allt målas. Får hoppas att den nya dräneringen gör sitt jobb. En enkel fuktmätning ger låg fukthalt i betongen, så peppar, peppar.

Innan målningen ska hål borras i väggen för alla rör som ska ut till "sumprummet". Det blir en del.

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

25-litersakvariet har stått och gått i några månader nu. Frontglaset har en plastlist runt kanten och den är fasttejpad med dubbeltejp. Den har börjat att släppa i överkant på grund av tyngden. Så jag har köpt aluminiumlist för att limmas fast istället.

En lite lustig notering är att karet stått utan frontglas länge nu och det märks ingen höjning av temperaturen alls. Verkar som att uppvärmningen är marginell genom kortsidan :)

 

Principen:

 

WP_20160928_14_58_25_Pro_jpg_c406219143684c021d5640dc077e8a0f.thumb.jpg.96dc2a70c0cf088f0eb9483cb727d6e7.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu har jag äntligen klurat klart och pumparna är dimensionerade. Det är lite mer tankekrävande att få till en hyffsad beräkning när flödet genom kylarna går ihop till samma rör för att sedan dela sig igen. Men det är riktigt kul att grotta ner sig i sånt här :)

En beställning på tre pumpar och en Moon LED är lagd på Fish-Street, så nu kliar det lite i fingrarna.

Två flödesmätare från eBay är också på väg från det stora landet i öster.

Nästa steg är att få till en rimlig beställningslista över alla PVC-delar. En del har jag redan hemma, men det bli åtminstone 20 meter rör, över 30 böjar och andra rördelar. Tänker lägga den beställningen hos en svensk akvariebutik.

 

Så här ser pump- och systemkurvan ut:

 

Systemkurva.thumb.JPG.61867d8b7d6addf2a0d496f434291614.JPG

 

 

Schemat börjar också bli klart:

 

PID-Model.thumb.png.5d944525b7d3f0ae5f4622758ed9e0ea.png

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det blir följande pumpar:

Jebao DCS-4000 till de små kylarna.

Jebao DCP-6500 till den stora kylaren.

Jebao DC-1200 för att behandla och distribuera bytesvatten till småakvarierna och sumpen.

 

Pepo: Kul att du gillar planeringen :)

Jag är nog lite yrkesskadad och det är på tok för roligt att sitta och klura.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...