Gå till innehåll

DSB


suezen

Rekommenderade inlägg

Hoppas på att Jonas Roman läser detta och svarar;) I så fall Jonas, jag uppskattar verkligen dina tutorials och bara längtar efter att du ska göra en om DSB (jag har läst din guide om DSB), har du någon plan på att göra det? Men jag tar såklart tacksamt emot tips och synpunkter från alla er andra också.

Jag har som många andra problem med högt nitrat men lågt fosfat och har nu köpt finkorning sand för att göra en DSB. Tyvärr har jag bara två fack i min sump, skummarfack och ett för returpumpen. Skummaren står på en 18 cm hög platå så jag tänkte ha DSB i det facket upp till ca 13 cm. Något problem med att ha DSB i skummarfacket?

 

Ytan kommer bli ca 8dm2 vilket nog egentligen inte är tillräckligt för mina 350 liter vattenvolym, men jag hoppas det ska bidra signifikant för nitratreduktion i alla fall.

Mvh
Anders

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

1 timme sedan, suezen sa:

Hoppas på att Jonas Roman läser detta och svarar;) I så fall Jonas, jag uppskattar verkligen dina tutorials och bara längtar efter att du ska göra en om DSB (jag har läst din guide om DSB), har du någon plan på att göra det? Men jag tar såklart tacksamt emot tips och synpunkter från alla er andra också.

Jag har som många andra problem med högt nitrat men lågt fosfat och har nu köpt finkorning sand för att göra en DSB. Tyvärr har jag bara två fack i min sump, skummarfack och ett för returpumpen. Skummaren står på en 18 cm hög platå så jag tänkte ha DSB i det facket upp till ca 13 cm. Något problem med att ha DSB i skummarfacket?

 

Ytan kommer bli ca 8dm2 vilket nog egentligen inte är tillräckligt för mina 350 liter vattenvolym, men jag hoppas det ska bidra signifikant för nitratreduktion i alla fall.

Mvh
Anders

Hej Anders

Tack för din feedback:-)

Jag håller på med en tutornas nu om redox, men sen gör jag gärna en om DSB. Jag tror din DSB kommer bli för liten och helt ärligt inte med säkerhet kommer reducera tillräckligt mkt av din nitrat. Tänk på att de som började med DSB hade det initialt i visningstanken, dvs en enorm DSB. Dessa kar´s DSB kan oftast i princip reducera all nitrat även i rätt högt belastade system, men idag vill vi ju hellre ha den i ett refugium för det är ju inte så snyggt med en sandbädd på 13-15 cm i visningskaret...då blir det en kompromiss, där man får göra den så stor man kan. Om du har hög belastning så skulle jag säga att du behöver å¨dina 350 liter nästan en bädd på 20dm2. Jag har en bädd på 20dm till mina 690 liter o de räckte så länge jag hade medelhög belastning (de första 1.5 åren) men sen räckte den inte. Jag hade nog faktiskt funderat ute på en nitratreaktor...det blir mer effektiv denitrifiering per volym så att säga...på 350 liter kan det kanske räcka med AM minsta rektor

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tror inte själva ytan spelar så stor roll. En utveckling av DSB:n har varit RDSB - det vill säga remote deep sand bed. De första som konstruerades var bara hinkar där vattnet fick passera och de fungerade bra. Att ha DSB i sumpen - eller som jag har den i ett fack på baksidan av visningsdelen är en typ av RDSB. Min yta är ca 12 dm2. men djupet är ca 25 cm.

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Du kan ju alltid testa, något gör den förstås , så kör igång men var beredd på eller öppen för att den är underdimensionerad, det är min gissning att den kommer va, men verkligheten ger oss svaret med tiden. Det låter helt enkelt väldigt lite. Det handlar om mängden bakterier i slutändan som skall jobba. Mer yta ger mer plats för dom. Men om du har en mkt mkt optimerad situation så kanske det som Lasse säger går att minska mer på DSB, men då gäller det verkligen att den jobbar på dvs får mkt organiskt kol samt är ordentligt anaerob så det växer så mkt bakterier det bara kan per yta. Nackdelen med DSB jämfört med tex en nitratreaktor är ju att DSB funkar ju bara i dess nedre del dvs en totala arean för bakterierna är inte hela DSB. Men i en nitratreaktor är hela rummet anaerobt så hela mediat kommer till nytta. Därför är ju den mer effektiv/volym så vid platsbrist är den att föredra tror jag. 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

1 timme sedan, Lasse sa:

Eller så låter man vattnet i DSB:n strömma sakta nerifrån och upp.

 

Sen är det en fråga om belastning - inte hur stort kar du har. Matar du mycket - större DSB - matar du lite - en mindre DSB

 

MVH Lasse

Sant, då får man säkert som du gjort en ordentlig effektivisering av DSB'N ja en DyMiCo/Lasse-DSB. Tror det är det bästa sättet att utnyttja volymen. Gäller ju bara att tekniskt lösa det men det har ju du gjort elegant Lasse:-)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tack för era svar. Jag inser också att 8dm2 är för lite. Dock har jag ganska lite fisk. Men som ni skriver så är det ju bara att prova, karet har varit igång i 2,5 år nu utan DSB alls så allt den kan bidra med är ju bara bra. Jag ska hålla koll på nitratnivåerna och så återkommer jag med uppdatering, men jag inser att det kommer ta månader innan den är fullt funktionell.

 

Ser fram emot tutorial om DSB ;)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

2 timmar sedan, suezen sa:

Tack för era svar. Jag inser också att 8dm2 är för lite. Dock har jag ganska lite fisk. Men som ni skriver så är det ju bara att prova, karet har varit igång i 2,5 år nu utan DSB alls så allt den kan bidra med är ju bara bra. Jag ska hålla koll på nitratnivåerna och så återkommer jag med uppdatering, men jag inser att det kommer ta månader innan den är fullt funktionell.

 

Ser fram emot tutorial om DSB ;)

i framtiden tror jag mer som Lasse (ni hör, vi är överens...), att man med fördel bör höja DSB´ns verkningsgrad genom att inte bara lita på passiv diffusion av näringsämnen genom bädden utan forcera transporten av näringsämnen med ett aktiv flöde genom bädden, MEN som är så lågt så tillräckligt lågt redox bibehålls, vilket kommer innebära att pumpen son sköter flödet genom bädden stänger av o sätter på, precis som i en nitratreaktor. Då kan man säkert ha en mindre DSB med samma verkningsgrad, samt dessutom på köpet få en frisättning av kalcium, KH...ja en DYMICO helt enkelt. Det tror jag är framtiden, men ligger en bit fram.

 

Det känns positivet att vi mer o mer kommer ifrån den enligt mig obiologiska o kassa Berlinmetoden, o börjar inse att huvudfiltreringen i ett kar skall vila på biologisk sådan, och att teknik såsom skummare, rollermate, osv har en ganska  liten effekt att exportera N oP utan mest kapar topparna . Hur många ggr har vi inte sett kar med näringsproblem trots monsterskummare, kraftig mekanisk filtrering med rollermate, filtersockor, etc......men så får man ordning på biologin, kanske mer LS, sand i karet, ja alla tänkbara sätt som premierar kvävecykeln o biologisk filtrering...o så sakteliga  sjunker N o P o karet skiner upp o saker börjar sluta dö. 

Ändrat av jonasroman
  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag för min del ser Berlinmetoden som en biologisk metod. Levande sten som är ett självrensande nitratfilter introducerades med Berlinmetoden. Dessutom förökar sig diverse smådjur i stenen som är en grund för att hålla vissa fiskar som vore mycket svåra annars.  Skummarens förtjänst är ju inte att exportera N och P utan att se till att vattnet är väl syresatt för djurens välmående och att lufta ur ammonium så att nitrat inte bildas. Men visst får vi problem med för stora skummare som strippar vattnet på näringsämnen.

Att exportera N och kanske P vore ju onödigt om vi bara kunde lära oss att inte överfylla karen med fisk.

Rollermate ser jag mest som ett sätt att ta hand om detritus så att karet inte slaggar igen. Old Tank Syndrom.

 

Visst ser jag Dymico som mycket intressant men jag vet inte hur man får bort detritus i längden där. Synd att inga 10 år gamla Dymico kar finns så man får veta om sanden slaggar igen med tiden. Men det finns några offentliga akvarier som lämnat metoden så helt enkel att driva är den nog inte.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

2 timmar sedan, stigigemla sa:

Jag för min del ser Berlinmetoden som en biologisk metod. Levande sten som är ett självrensande nitratfilter introducerades med Berlinmetoden. Dessutom förökar sig diverse smådjur i stenen som är en grund för att hålla vissa fiskar som vore mycket svåra annars.  Skummarens förtjänst är ju inte att exportera N och P utan att se till att vattnet är väl syresatt för djurens välmående och att lufta ur ammonium så att nitrat inte bildas. Men visst får vi problem med för stora skummare som strippar vattnet på näringsämnen.

Att exportera N och kanske P vore ju onödigt om vi bara kunde lära oss att inte överfylla karen med fisk.

Rollermate ser jag mest som ett sätt att ta hand om detritus så att karet inte slaggar igen. Old Tank Syndrom.

 

Visst ser jag Dymico som mycket intressant men jag vet inte hur man får bort detritus i längden där. Synd att inga 10 år gamla Dymico kar finns så man får veta om sanden slaggar igen med tiden. Men det finns några offentliga akvarier som lämnat metoden så helt enkel att driva är den nog inte.

Dymicon behöver ju ett visst mått av dedtritus som ju blir dess kolkälla, men jag tror du har rätt utifrån det jag läst om metoden ( o deras manual) att man bör ändå kombinera med ett mekaniskt förfilter särskilt i början innan bädden har tillräckligt med bakterier som kan bryta ner dedtritusen. 

 

Gällande LS så håller jag inte med, jag vet också hur man teoretiskt säger att den syrefattiga kärnan skall denitrifiera...men hur lätt sker transport av näringsämnen genom en sten i sådan takt så vi får signifikant denitrifiering? Kolkälla skall in i stenen, koldioxid skall ut, nitrat skall in i kvävgas ut osv...det finns mätningar på det hur många gram kväve per centimer/s som går igenom en sten och det var inte en imponerande läsning. Jag tycker det stämmer bra med i alla fall min erfarenhet, där jag sett akvarium som ej varit överbelastade och har massor med LS men lik--annat....har högt nitrat. Jag tror givetvis som du att man skall ha LS, det är jättebra ur andra synpunkter, men just som denitrifikator tror jag inte på det.

 

Skummarens förmåga att mest vara en gasväxlare tror jag också på, även om jag inte tror att just ammoniumutvädringen har någon särskilt signifikant effekt på slutnitrat...ett akvarium jag känner till med högt nitrat kör med TRE high end skummare, med bibehållet 100ppm i nitrat...tex.  Jag räknade på det för ett tag sedan o kom fram till (men kan tyvärr ej hitta uträkningen nu) att det var inte så mkt ammonium trots allt som vädrades ut så det betydde nåt för nitratvärdet i slutändan. Hade också en diskussion med Randy om det, men vill du så kan jag försöka hitta artikeln igen. Jag vet att Lasse tror på ammoniakutvädring men det kanske är skillnad på fiskodlingssystem med enorm belastning?...för han säger ju att han tom kan känna ammoniaklukt...ja då kanske det betyder nåt, men det känner man ju aldrig över en skummare i ett hobbykar. Men att vädra ut CO2 är den ju bra till, såvida luften inte har för mkt.

Rollermate är jag tveskam till, för jag tror att ett akvarium behöver dedtritus (läs kolkälla) för de olika systemen skall fungera.  I alla fall om man som te i mitt fall har en DSB, jag vill ju ha ner dedtritusen där. Klart det kan bli för mkt, men allt handlar ju om balans, o det finns risk att med en del moderna uppfinningar som jag inte är så imponerad av, driver karet i fel riktning, till synes rent, men i längden biologiskt instabilt. 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...