Gå till innehåll

Remiss om hårdare tillämpning av artskyddsförordningen och tillstånd att driva verksamhet med EU listade arter (CITES)


Lasse

Rekommenderade inlägg

Man kan även invända mot motiven för ökad kontroll av korallodlare. Naturvårdsverkets vägledning skriver:

 "Handeln är i många fall ett reellt hot mot
arters överlevnad i naturen. Ökade kostnader och tidsåtgång för enskilda
personer ska då ställas mot behovet av att kontrollera handel med hotade växt-
och djurarter. Naturvårdsverket bedömer i sin vägledning att det finns starka skäl
att öka kontrollen av handeln med levande CITES-listade arter, och att dessa
skäl väger tyngre än det enskilda intresset av att få handla fritt med arterna."


Jag tycker inte att ovanstående är tillämpbart på odling av stenkoraller. Svenskodlade koraller skadar inte artens förekomst i naturen; tvärtom bör svensk odling uppmuntras, eftersom den kan minska efterfrågan på vildfångade koraller.  Samtidigt uppmuntrar CITES självt kontrollerad handel med vildfångade koraller, eftersom exportnationerna då ser ett värde i att bevara sina korallrev. Hårdare regler för korallodling i Sverige riskerar att skada svensk akvariehobby, vilket i sin tur kan påverka exportnationernas korallnäring (och på sikt deras naturskydd) negativt. Hårdare regler för svensk akvariehobby skulle alltså motverka CITES i detta avseende.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det måste dom redan nu. Men jag har bara fått det en gång. Kan ni gissa vilken butik ? Det är den alla ondgör sig över ... Men i detta avseende låg dom i framkant. Ska se om jag har kvar pappret. 

Den enda som jag hört gnällas om ordentligt på nätet är zoo.se att de har dålig djurhållning och dålig kvalité, kan det vara de? Annars får du ge ledtråd nr 2.
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

2 timmar sedan, Annelie Nilsson sa:

Var är listan där.man ser vilka sps eller lps inte är tillåtna?

Du kan söka på vetenskapliga namn här och se om de är CITES och i vilken kategori: https://speciesplus.net/species

 

Men för att svara på din fråga så finns ingen sådan lista. Alla stenkoraller är CITES B, punkt. Det finns inga undantag, det kan tyckas lite dumt egentligen, för det tar inte hänsyn till om invidiuella arter faktiskt är hotade eller inte. De har valt att bara klassa alla stenkoraller som samma. Även våra stenkoraller utanför Sveriges västkust är CITES B. Sedan har det inte så mycket med om de är tillåtna eller inte, men faran som ämnet handlar om är att man måste ha rätt papper och tillstånd för att handla med dessa, eventuellt. Vilket ser ut som att om det tolkas på ett visst sätt är besvärligt att få.

Just det här med tolkning är det jobbigaste med ämnet anser jag. Det finns inga klara regler, eller snarare klara regler för hur reglerna tillämpas. Allt ska tolkas. Det hade varit det bästa, fasta riktlinjer man kan hålla sig till och följa som hobby utövare utan att behöva vara orolig för att få böter och en tillsyn från länsstyrelsen.

 

Det här med förökning är med ett problem, även om det är fel så borde det kanske vara bättre om korallerna hanterades i sammanhanget som växter man tar sticklingar ifrån istället för djur? Ett annat alternativ vore ju att klassa det vi kallar en korall för en koloni och varje enskild polyp är ett "djur". Om man använder LPS som exempel så är ju det oftast stora enskilda polyper där.  Caulastrea furcata som exempel, där är det lätt att se ut enskilda polyper, och även köpa en polyp. I normal hantering så delar man inte på en polyp, det är iaf icke önskvärt. Så du kan köpa en polyp, sedan dyker det ju efterhand att den trivs och växer en ny polyp strax bredvid. Tar du loss denna och säljer till en annan person så är den ju egentligen(troligtvis) inte sexuellt förökad. Men det är ju en förökning och det är en ny individ.

Det som egentligen skulle behövas är att korallerna får en egen bedömning mot andra CITES djur där man tar hänsyn till att de växer och förökar sig på ett sätt som inte är typiskt för andra djur och bör därför inte bedömas på samma sätt. Det vore ju önskvärt att hobbyverksamhet undantas nästan helt från CITES kontroller när det gäller handel, samt att det finns en tydlig gräns för när det inte är hobbyverksamhet längre. Där tillstånd och krav bör efterföljas så att en kontroll kan ske då djuren trots allt är CITES klassade. 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

 

2 timmar sedan, Kjelle sa:

Det blir intressant, det borde ju innebära att butikerna måste skicka med ett cites intyg på varje djur som finns upptaget på cites listan. Som köpare har man sedan det intyget att skicka med om man sin tur vill sälja det. Fraggar är ju kopior av moderkorallen dvs. cloner. Så då kan det ju inte vara värre än man kopierar cites intyget x-antal dvs. för varje ny fragg från moderkorallen.

 

Så här är det redan men den här remissen gäller inte egentligen CITES. Den gäller ett förtydligande av den helt svenska artskyddsförordningen där det i Sverige finns ett krav om tillstånd från länsstyrelsen om man vill handla med CITES listade djur. Gäller redan för affärer. Vad man nu vill göra är att i praktiken även överföra detta krav (om tillstånd) på privatpersoner också om det inte gäller enstaka handel per år.

 

58 minuter sedan, Christian J sa:

Jag tycker inte att ovanstående är tillämpbart på odling av stenkoraller. Svenskodlade koraller skadar inte artens förekomst i naturen; tvärtom bör svensk odling uppmuntras, eftersom den kan minska efterfrågan på vildfångade koraller.  Samtidigt uppmuntrar CITES självt kontrollerad handel med vildfångade koraller, eftersom exportnationerna då ser ett värde i att bevara sina korallrev. Hårdare regler för korallodling i Sverige riskerar att skada svensk akvariehobby, vilket i sin tur kan påverka exportnationernas korallnäring (och på sikt deras naturskydd) negativt. Hårdare regler för svensk akvariehobby skulle alltså motverka CITES i detta avseende.

Det här argumentet skall man nog vara väldig försiktig med eftersom det kan slå bakåt i flera nivåer

 

Från bevarandehåll

Ökad tillgång på odlat kan innebära att en ökad efterfrågan på vilda koraller eftersom det blir en efterfrågan på nyheter

Från CITES håll

Ökad odling av koraller i brukarländerna motarbetar CITES syfte med en kontrollerad handel som innebär ett högre naturskydd skrotas i exportländerna

 

MVH Lasse

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

1 timme sedan, Christian J sa:

Hur har då NVV tänkt kontrollera allt detta? Konsekvensanalysen skriver:

"För att kartlägga förekomst av uppfödning, odling och försäljning av CITES-
listade arter krävs att länsstyrelserna aktivt söker kontakt med hobbyutövare och
personer eller verksamheter. Kartläggningen bör även omfatta personer eller
verksamheter som är aktiva på Internet med annonsering eller förmedling av
CITES-arter."


Ovanstående låter väldigt omfattande, men i praktiken är det tydligen bara ett fåtal personer man räknar med att hitta:

"Enligt Naturvårdsverkets uppskattning kan det röra sig om 5-10
personer per län som kan påträffas genom en sådan kartläggning."

 

Observera att dessa 5-10 personer är uppfödare av ALLA typer av listade växter och djur, inte bara stenkoraller.

Här är nog akilleshälen för just det här förslaget. Det är viktigt att visa omfattningen av koraller i akvarier i Sverige idag. Myndigheter som länsstyrelsen, polisen och åklagarmyndigheterna har ju sina egna budgetar att försvara ,

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag förstår väldigt väl att våra myndigheter måste ha kontroll över situationen vad gäller handeln med listade arter - Sverige har undertecknat CITES konventionen och är ett EU-land. Med kravet om tillstånd från länsstyrelsen kommer också kravet att redovisa den handel som sker. Detta gör redan alla seriösa affärer. Om det nu - beroende på vår ökade kunskap - kommer upp en privat marknad med handel av tillståndspliktiga djur och myndigheterna inte har kontroll över detta så lever vi inte upp till de internationella förpliktelserna vi har åtagit oss. När vi argumenterar så måste vi ha i huvudet att CITES konventionen inte är en lagstiftning som i första hand tillåter eller fördömer uttaget av organismer från deras naturliga habitat utan är en lagstiftning för att reglera handeln med dessa djur för att minska trycket på det vilda beståndet och undvika rödlistning av vissa arter och djurgrupper. Lagstiftningen är till för att i första hand vara proaktiv, det vill säga se till att en liten del av produktionen av organismer kan tas ut från de naturliga bestånden och därmed få (och behålla) ett ekonomisk värde. Jämför vår jaktvårdslagstiftning. 

 

Jag kan tänka mig att de som håller på med vissa växter - såsom orkideer - har ungefär samma problem som vi har med hårdkoraller. För mig är det fullständigt klart och uppenbart att vi som hobbyister i många fall inte uppfyller de krav som finns vad gäller hanteringen av CITES listade djur. Vi har två val - ettdera så protesterar vi mot "idiotiska" myndigheter (som nu sker från en del håll när man menar att de inte är tillräckligt tuffa i kampen mot Corona - och från andra (ja ibland från samma håll) håll att myndigheterna är för tuffa) eller också så tar vi en dialog med ansvariga myndigheter hur vi skall göra för att Sverige skall leva upp till de förpliktelser som vi har i och med CITES vad gäller koraller.

 

I första fallet så blir resultatet med säkerhet att hårdkorallerna inom akvariehobbyn kommer att bli mer och mer sällsynta och helt begränsade till de importer som görs.

 

I det andra fallet så är det fullt möjligt att hobbyn kan fortsätta med hårdkoraller i nästan samma utsträckning som nu.

 

Kom ihåg att CITES lagstiftningen inte reglerar vilka arter som får tas ut utan den reglerar själva ägarbytet och det ekonomiska utfallet. Lägg därtill till svårigheten att identifiera hårdkoraller som individer. Ormar, fåglar, reptiler och de flesta djur går att individmärka vid importen och man kan göra en härstamningslista vilket gör att myndigheterna kan känna sig trygga i att det inte rör sig om olagligt handlade djur. Observera - detta gäller B-listade djur. Med koraller är detta idag omöjligt. Det pågår idag ett arbete att lägga upp ett Europeiskt genetiskt register över hårdkoraller men det är bara i sin början och kommer att dröja många år innan det kan vara användbart i spårningen efter olagligt införda exemplar. Och detta är precis vad det är frågan om - säkerhetsställa att ingen olaglig import sker.

 

Svenska myndigheter har valt artskyddsförordningen för att ha denna kontroll över CITES reglerna - rätt eller fel kan kanske diskuteras men så är fallet idag. Punkt. Man har haft detta krav i många år nu vad gäller den öppet kommersiella handeln (affärer). Nu vill man skärpa upp tillämpningen att även innefatta hobbyister eftersom man helt klart upplever en gråzon i detta. Jag tror inte att detta är primärt inriktad på hobbyn med hårdkoraller utan handlar om helt andra saker som reptiler och fåglar. Emellertid - den skrivning som nu föreligger innebär att all privat handel med hårdkoraller med något utbyte - både mellan privatpersoner (fraggbyten och försäljning) och mellan affärer och privatpersoner kommer att mer eller mindre upphöra. 

 

Det kommer också att få konsekvenser för myndigheter av olika sort eftersom den konsekventbeskrivning naturvårdsverket gjort om belastning på tillståndsgivande, kontrollerande och verkställande myndigheter blir betydligt större än vad de räknat med på grund av det är relativt med att odla hårdkoraller och därmed utrymmet för handel är större jämfört med

 

Jag vill understryka att dessa synpunkter är mina strikt personliga och representerar inget annat än mig själv

 

Följ gärna de de punkter som @Andrasidan listar och skicka in till  info@sarfakvarist.org

 

Citat

1 Varför detta orsakar problem för saltvattensakvaristiken

2. Vad hårda koraller har för betydelse

3. Vad hårda koraller är och hur dom förökar sig

4. Hur svårt det är att "odla" dem

5. Varför det är viktigt att det finns saltvattensakvarister

 

 

MVH Lasse

Ändrat av Lasse
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag bifogar här nedan den skrivelse jag tänkte skicka in till Naturvårdsverket. Det är fritt fram för alla intresserade att låna, klippa och klistra om någon del av texten passar dem. Ser ni några uppenbara felaktigheter får ni gärna påpeka dessa innan jag skickar in skrivelsen!

 

Citat

 

 

 

Remissvar/skrivelse till Naturvårdsverkets ärende NV-05976-19.

 

 

 

 

Bakgrund

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till ny vägledning för hur 26 § artskyddsförordningen ska tillämpas kring handel med levande hotade växter och djur, och i denna skärpt synen på när detta anses ske yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte. En konsekvens av den nya vägledningen är att enskilda hobbyutövare i större grad omfattas av regleringarna. 

 

Jag skriver till Naturvårdsverket i detta ärende i egenskap av saltvattensakvarist, det vill säga att vårda och kultivera fiskar, koraller, djur och växter från framförallt korallrevsbiotoper. Jag ser i huvudsak positivt på Naturvårdsverkets ambition att begränsa handel med hotade djur och växter, särskilt när detta sker med viltfångade exemplar. För min egen hobbys räkning innebär den nya vägledningen däremot att hobbyn hamnar i en gråzon som förordar ett förtydligande innan vägledningen antas. Annars riskerar den hobby som jag brinner för att klassificeras som olaglig på felaktiga grunder och/eller vara omöjlig att bedriva i Sverige. 

 

Är syftet att inkludera saltvattensakvaristiken i regleringen?

Utifrån hur den föreslagna vägledningen är formulerad är jag inte säker på att syftet är att omfatta saltvattensakvaristiken, men att hobbyn ändå riskerar att inkluderas om inte vägledningen förtydligas. På sida 4 i konsekvensanalysen uppskattas antalet personer i riket som omfattas av den nya vägledningen till drygt 200 personer. Om även saltvattensakvaristiken omfattas av den föreslagna regleringen bör denna siffra justeras upp med ett antal tusen personer som eventuellt behöver prövning, tillstånd och eventuell tillsyn. Detta då stenkoraller i hobbyn förökar sig på helt andra sätt än djur och växter, som sedmera byts eller säljs till andra entusiaster, läs mer nedan.

 

Varför är saltvattensakvaristik viktig?

Världens korallrev är havens krubba och ger liv och förutsättningar för den första tiden i många marina arters liv. Korallreven täcker cirka 0,1 % av havens yta men hyser uppskattningsvis 25 % av alla marina arter (https://wwf.panda.org/our_work/oceans/coasts/coral_reefs/). Dessvärre är korallreven under ett fruktansvärt hot på grund av den globala uppvärmningen och uppemot 90 % av världens korallrev förväntas vara förstörda till år 2050 (http://www.secore.org/site/corals/detail/coral-reefs-are-dying.23.html). Bara de senaste åren har extrema temperaturer tagit död på enorma arealer korallrev runtom i världen, senast våren 2020 i Australien. Det behöver knappast sägas att detta kommer att orsaka ofattbara effekter på haven i stort samt allt havsberoende liv i förlängningen. 

 

Ett av de viktigaste medlen för arbetet att stävja detta är att bli medveten om vad som riskerar att gå förlorat. Att se ett korallrev i en dokumentär bakom en skärm är en sak, men att se ett korallrev i verkligheten i miniatyr rymt inom ett akvarium är något helt annat. Det ger rum att studera dessa enastående livsformer i detalj, att förundras och fascineras och inse vilken skatt de har framför sig - en skatt som är ger engagemang och vilja att försvara och kämpa för korallreven med alla dess hotade arter. Hobbyn är därför absolut väsentlig för kunskaps- och informationsspridning kring korallrev och hoten de möter idag.

 

Saltvattensakvaristik är därtill väsentligt för forskarna som kämpar på frontlinjen för korallrevens överlevnad. Hobby-fantaster från hela världen samlas och delar sina erfarenheter och metoder i föreningar och sociala medier, som sedermera ger marinbiologiska forskare underlag, teorier och stöd att arbeta framåt. Ett lysande exempel på detta är Jamie Craggs, på Hornimangs museum and gardens i London, forskning på sexuell förökning av koraller. (https://www.horniman.ac.uk/tag/project-coral/) Jamies team är bland de första i världen att framgångsrikt och förutsägbart föröka koraller sexuellt och har haft stor hjälp av saltvattensakvaristiken för att lyckas. Detta arbete kan leda till koralldjur som är mer resistenta mot klimatförändringarna och således bidrar till att rädda korallreven.

 

Därtill vill jag, inte minst, anföra att inom några decennier kommer sannolikt många av världens koraller endast att påträffas i akvarier då deras naturliga habitat tillintetgjorts av klimatförändringarna. Korallerna som finns inom hobbyn är då en ovärderlig genbank för framtidens forskare.

 

Hur påverkas saltvattensakvaristiken av Naturvårdsverkets nya vägledning?

Saltvattensakvaristik är ofta inriktad mot att efterapa ett korallrev med fiskar, koraller och lägre djur (krabbor, snäckor, räkor etc.). Min bild är att just korallerna är det som får saltvattensakvaristik att sticka ut från akvaristiken i helhet, som annars huvudsakligen består av sötvattensbiotoper. Stenkoraller omfattas av CITES-konventionen och ställer i dagslägen höga krav på framförallt importörer och yrkesmässiga handlare. Som jag uppfattar Naturvårdsverkets nya vägledning kommer dessa krav i mycket större grad även omfatta enskilda hobbyister när de säljer eller byter koraller mellan varandra. Detta riskerar att innebära sådana hinder för den enskilda personen av hobbyn inte längre är möjlig att bedriva.

 

Koraller är djur som ofta lever i kolonier. Många koraller bildar ett skelett och kallas därför stenkoraller och det är framförallt dessa som omfattas av CITES-konventionen. Koraller är generellt väldigt svåra att föröka sexuellt i akvariemiljö och forskningen kring detta är fortfarande i pionjärstadiet. Däremot går det med god framgång att föröka koraller asexuellt genom så kallad fragmentering. Detta innebär att en bit av korallen bryts av från kolonin och båda fortsätter sedan att leva och växa fristående från varandra. För den som är helt obekant med koraller kan detta grovt sagt liknas med att ta en stickling från en växt - båda delarna växer sedan vidare som egna individer men med samma DNA. På korallreven är detta en naturlig process för stenkorallerna att sprida ut sig när stormvågor slår mot reven.

Koraller växer under goda förutsättningar snabbt och kan inom loppet av några månader bli så pass stora att de inte längre får plats i akvariet. Många akvarister brukar då fragmentera delar av kolonin och byta eller sälja vidare till andra hobbyister. Detta är i många fall en förutsättning för många entusiaster att vidareutveckla sin hobby med andra korallsorter eller djur. 

 

Det är här Naturvårdsverkets nya riktlinjer riskerar att orsaka bekymmer för saltvattensakvaristiken. På sida 3 i den föreslagna vägledningen sammanfattar Naturvårdsverket tre kriterier varav ett eller flera ska vara uppfyllda för att handeln med djur och växter som omfattas av § 26 artskyddsförordningen ska betraktas som yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte. Första kriteriet innebär att exemplar köps i syfte att säljas vidare - detta är uppenbart en verksamhet och kräver ingen vidare kommentar. De andra två kriterierna lämnar däremot mer öppet för tolkning. Andra kriteriet pekar på att "verksamheten omsätter betydande belopp via inköp och/eller försäljning av levande exemplar". Vad "betydande belopp" innebär i realiteten finns det kanhända praxis kring, men detta bör förtydligas med en avsiktsförklaring från myndigheten. Det tredje kriteriet är att "omfattande byteshandel sker". Likaså här bör myndigheten förtydliga var gränsen går. Bedriver hobbyisten, som fragmenterar sina korallkolonier ett par-tre gånger om året för att de inte ska växa ur akvariet och sedan byter eller säljer vidare, en verksamhet i Naturvårdsverkets mening? Koraller säljs från allt mellan någon hundralapp till tusenlappar utifrån storlek, hur eftertraktade de är samt svårighetsgraden att föröka dem genom fragmentering (sexuellt förökning är som nämnt i princip omöjligt för gemene man i dagsläget). Ett större välskött akvarium med välmående koraller kan under ett år producera stora mängder korallfragment som går att byta eller sälja vidare och det är därför viktigt att myndigheten förtydligar sin avsikt var gränsen går och inte lämnar detta helt till framtida rättsfall. Enligt Skatteverkets regler uppnår däremot få hobbyister skattepliktiga summor och räknas därmed endast som en hobby. Denna byteshandel är som tidigare nämnt ofta avgörande för att den enskilda personen ska kunna vidareutveckla sin hobby och hålla intresset uppe. Att öka utbudet av lokalt tillgängliga koralldjur genom odling eller fragmentering bör därtill ses som något positivt ur ett artskyddsperspektiv.

 

Slutord

Jag menar att saltvattensakvaristiken är en förutsättning för framtidens korallrev och därmed fordrar de bästa förutsättningarna och så få hinder som möjligt från myndigheteternas sida. Det får inte finnas tvetydigheter och oklarheter som riskerar att kasta ned hobbyn i en gråzon med oklara framtidsutsikter. Som svar på den remiss Naturvårdsverket skickat ut anför jag härmed i denna skrivelse att myndigheten bör:

  • Redogöra för om syftet är att omfatta arter som förekommer inom saltvattensakvaristiken samt, om detta är fallet, även motiverar detta. 

  • Förtydligar sina tre föreslagna kriterier så att de lämnar mindre rum för tolkning och även tar hänsyn till saltvattensakvaristikens förutsättningar.

  • Vidare att vägledningen i sin helhet tar höjd för saltvattensakvaristikens förutsättningar för att denna viktiga hobby som bidrar med engagemang, forskning och förvaltning av en av klimatförstöringens mest utsatta biotoper är fortsatt möjlig i Sverige.

 

Ändrat av Karl Holm
  • Gilla 3
  • Tack 5
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

7 minuter sedan, Karl Holm sa:

Jag bifogar här nedan den skrivelse jag tänkte skicka in till Naturvårdsverket. Det är fritt fram för alla intresserade att låna, klippa och klistra om någon del av texten passar dem. Ser ni några uppenbara felaktigheter får ni gärna påpeka dessa innan jag skickar in skrivelsen!

 

 

Bra formulerat!

  • Tack 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Skulle vara bra om vi på något sätt kan visa dem ( med hjälp av bild eller annat sätt ) hur pass snabb tillväxt hårdkoraller faktiskt har i våra akvarium, så de förstår att vi tillslut måste ta fragment av olika anledningar. Att man inte bara fragmenterar för att göra en odling med vinstsyften utan att fragment faktiskt är en ”biprodukt” av att vi har dessa koraller.

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Att annat bra argument med att få byta fraggar med andra i hobbyn är att om man har oturen att akvariumet krashar så finns fortfarande individen kvar i andra akvarium och har på så sätt inte gått förlorad. Detta är en av anledningarna till att jag gärna delar med mig av mina fraggar, så att man skulle kunna få dem tillbaka om något går snett. 

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Sedan är det ju så att vi som hobbyister har väl i stort sett alla våra akvarium och fraggar i våra bostäder, det är nog få om ens någon som har saltvattensdedikerade lokaler för odling av fraggar i Sverige....

Det framgår i materialet att tillstånd inte bör ges om lokalen också är bostad, så det går alltså inte att "göra rätt" om man hamnar över gränsen för när tillstånd ska sökas eftersom man inte kommer få tillståndet.... 

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Till Karl Holm

 

Visst, det är ju bra att du skickar sidovis med bakgrundstext men för att någon skall hålla sig vaken och läsa igenom snabbt tycker jag nog att du skall gå direkt på rödbetan direkt och förklara lite kort vad problemet vi saltvattensakvarister kan komma att stå inför. Annars är det bra skrivet inte snack om det men det kan riskeras att bara bli diarefört och nerlagt i byrålåda. Detta då bakgrundsmaterial har de redan hyllmeter om.

 

 

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

1 timme sedan, Kjelle sa:

Till Karl Holm

 

Visst, det är ju bra att du skickar sidovis med bakgrundstext men för att någon skall hålla sig vaken och läsa igenom snabbt tycker jag nog att du skall gå direkt på rödbetan direkt och förklara lite kort vad problemet vi saltvattensakvarister kan komma att stå inför. Annars är det bra skrivet inte snack om det men det kan riskeras att bara bli diarefört och nerlagt i byrålåda. Detta då bakgrundsmaterial har de redan hyllmeter om.

 

 

 

Såsom remissen är skriven verkar de inte ha något bakgrundsmaterial alls - utom om papegojor. Om det inte är ett avsiktligt moment 22. Redan "hobby" inom parentes antyder att hobbyverksamhet, möjligen, kan tolereras i mycket begränsad omfattning. Texten skall även gälla för växter men det står oftast djur, och djuren förutsätts föröka sig sexuellt...

 

Holms text är bra men behöver byggas ut ytterligare för att peka på brister i remissen. Speciellt skall kontrollmyndigheterna sedan (utifrån den slutgiltiga texten) kunna bedöma vad som är tillåtet och vad som inte är det. Det får inte vara ett godtycke. Alla skall behandlas lika oavsett län. 

 

I och med att detta har gått på remiss måste Naturvårdsverket bemöta och ta ställning till alla logiska argument i remissvaren och redogöra för detta. Först därefter går det att avfärda.

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

18 hours ago, Lasse said:

Det här argumentet skall man nog vara väldig försiktig med eftersom det kan slå bakåt i flera nivåer

Sant, det tål att begrundas noga!

 

18 hours ago, Lasse said:

Från bevarandehåll

Ökad tillgång på odlat kan innebära att en ökad efterfrågan på vilda koraller eftersom det blir en efterfrågan på nyheter

Ja, och så länge CITES önskar en kontrollerad handel så bör en sådan utveckling ses som positiv även av NVV.

 

18 hours ago, Lasse said:

Från CITES håll

Ökad odling av koraller i brukarländerna motarbetar CITES syfte med en kontrollerad handel som innebär ett högre naturskydd skrotas i exportländerna

Fast det vore ett kortsiktigt tänkande. För att hobbyn skall överleva på sikt måste nog CITES aceptera att exportländerna får konkurrens av odlare i brukarländerna. Billiga närodlade koraller är utmärkta för nybörjare som vill prova på SPS men inte vill betala "vildfångatpriser" för sina första koraller. När nybörjare fått mer erfarenhet kan de sedan ta risken att köpa dyrare importade exemplar. Om det däremot bara fanns dyra importerade koraller på marknaden kanske hobbyn skulle krympa så mycket att det drabbade korallnäringen i exportländerna, vilket skulle gå emot CITES önskemål.

 

 

  • Gilla 2
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

3 timmar sedan, Kjelle sa:

Till Karl Holm

 

Visst, det är ju bra att du skickar sidovis med bakgrundstext men för att någon skall hålla sig vaken och läsa igenom snabbt tycker jag nog att du skall gå direkt på rödbetan direkt och förklara lite kort vad problemet vi saltvattensakvarister kan komma att stå inför. Annars är det bra skrivet inte snack om det men det kan riskeras att bara bli diarefört och nerlagt i byrålåda. Detta då bakgrundsmaterial har de redan hyllmeter om.

 

 

 

Då hoppas jag att du också skriver en text som du tycker belyser dina synpunkter. Det brådskar...

 

Själv har jag inget att bidra med... håller på med kalla kar.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Alla era åsikter är av största vikt nu att lyfta till Naturvårdsverket. Nu är vår chans att visa att vi finns och med gott samvete när det här är över, oavsett hur det bär sig, kunna säga att man gjorde det man kunde för att påverka. Ni behöver inte skriva romaner, bara något som får myndigheterna att förstå att de kan riskera att förlora ett bevarande och empatitänk för korallreven hos flera generationer framöver.  

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Då hoppas jag att du också skriver en text som du tycker belyser dina synpunkter. Det brådskar...
 
Själv har jag inget att bidra med... håller på med kalla kar.

Eftersom handlarna redan har kraven på sig så borde det räcka för myndigheterna. Så om det kommer en skrivelse från SARF som tar upp hobbyisternas synpunkter är säkert nog. Då tittar de nog på den och förhoppningsvis lyssnar de också.
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

en frågeställning som vi bör kanske få med är: varför skall vi få ha CITES-belagda djur i våra hem? 

 

 

jag vill uppmana alla att skicka in sin egen version. vi på Saltvattensguiden kommer göra en egen version och skicka in.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

En viktig fråga är att just inom korallrevshobbyn har det mycket tidigt utvecklas både material och kunskap som i dag gör det möjligt att bedriva vetenskapliga och kommersiella återskapningsobjekt utan mycket tidsåtgång. Hobbyn har också ökat den allmänna kännedomen om koraller och deras egenheter. Hobbyn har på många håll i världen skapat underlaget för rekrytering av forskare och har hela tiden legat i framkant med kunskap. Det internationella utbytet är väldigt stort genom stora internationella forum - kunskap överförs mycket lätt och när det gäller djurhållning så har detta varit viktigt för en bas av vetenskaplig forskning. iag - tack vare kunskapsbasen - klarar en 15 åring att hålla känsliga hårdkoraller - för 20 år sedan var det nästan omöjligt även på offentliga akvarier och instutioner. Akvarientresset har bidraget till en rekryteringsbas för högre studier inom många områden.

 

MVH Lasse 

  • Gilla 3
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...