Gå till innehåll

Metanol denitrator


Kim Rosenqvist

Rekommenderade inlägg

2 timmar sedan, Lasse sa:

Ja - det är ett av de sätt som finns för denitrifikation. Kan du ge en länk vart du har läst det här. Metanol är träsprit - vanligast är nog att använda etanol.

 

MVH Lasse

Hej Lasse 

 

Dels pratade dom om detta på ReefDudes senaste avsnitt och läste sen mer på 

http://reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2381987&page=1

Jag är inte född i farstun men är samtidigt långt ifrån en kemi/biologiexpert, tycker mig förstå processen och själva anläggningen verkar inte jättesvår att tillverka. Dock vet jag inte vart man skulle få tag på rätt bakteriekultur. 

 

Låter mycket intressant hur som helst och är nyfiken om någon prövat på detta i Sverige. 

Ändrat av Kim Rosenqvist
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det finns många som kört detta i Sverige - och i Norge. Gör ett sök här på "denitrifikationsfilter" Själv har jag en variant i mitt akvarium med min motströms djupa sandbädd. Jag har också konstruerat denna typ av filter för fiskodlingar men med intern produktion av kolkälla. Bakteriekulturen infinner sig automatiskt. Det är en hel del bakterier som klarar att gå över från syre som electronacceptor till nitrat för samma sak. Att använda just metanol som organisk kolkälla känns onödigt - går bra med etanol och etanol är också ofta rekommenderad.

 

Skummat igenom tråden du länkade till - komplicerat sätt att göra en enkel sak på. Körs tydligen i batch mode också

 

Här har du en betydligt enklare variant - DIY. Tyvärr dog trådskaparen i en drunkningsolycka i sitt hemland för några år sedan men tråden lever vidare

 

https://www.reef2reef.com/threads/poor-man-nutrients-control-donovans-nitrate-destroyer.302685/

 

MVH Lasse

Ändrat av Lasse
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

10 timmar sedan, Lasse sa:

Det finns många som kört detta i Sverige - och i Norge. Gör ett sök här på "denitrifikationsfilter" Själv har jag en variant i mitt akvarium med min motströms djupa sandbädd. Jag har också konstruerat denna typ av filter för fiskodlingar men med intern produktion av kolkälla. Bakteriekulturen infinner sig automatiskt. Det är en hel del bakterier som klarar att gå över från syre som electronacceptor till nitrat för samma sak. Att använda just metanol som organisk kolkälla känns onödigt - går bra med etanol och etanol är också ofta rekommenderad.

 

Skummat igenom tråden du länkade till - komplicerat sätt att göra en enkel sak på. Körs tydligen i batch mode också

 

Här har du en betydligt enklare variant - DIY. Tyvärr dog trådskaparen i en drunkningsolycka i sitt hemland för några år sedan men tråden lever vidare

 

https://www.reef2reef.com/threads/poor-man-nutrients-control-donovans-nitrate-destroyer.302685/

 

MVH Lasse

Tack Lasse! 

 

Denitrifikation är fortfarande nytt för min del så detta uppskattas. Det får bli mitt nästa steg i min saltvattenskarriär 😊 har ju en bra nivå på po4 men mitt no3 vägrar sjunka lägre än 20-25. 

 

Det var rätt mycket poröst material som skulle in i dessa reaktorer. Har för mig att jag läst att bitar som siporax mm bör undvikas då dessa kan brytas ned (om vissa förhållanden uppstår) och är då ganska skadliga för karet. Känner du igen detta eller har jag fått det om bakfoten? 

 

Hans reaktorer känns spontant, precis som du skriver, lite mindre komplicerat att göra. 

 

Mvh Kim 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

1 timme sedan, Kim Rosenqvist sa:

Det var rätt mycket poröst material som skulle in i dessa reaktorer. Har för mig att jag läst att bitar som siporax mm bör undvikas då dessa kan brytas ned (om vissa förhållanden uppstår) och är då ganska skadliga för karet. Känner du igen detta eller har jag fått det om bakfoten? 

Det kan man nog säga eftersom jag var bland de första att varna för siporax och anaerobiska (syrefria) förhållande. Jag skulle inte använda siporax i en Donovan denitrator. Det finns andra liknande rör som är keramiska istället och de borde kunna användas. Först konstruktionen av min DSB bestod av Siporax längs ner. Detta resulterade i en nivå av Si (kisel) i mitt akvarium på ca 20 000 µg/l (100 till 200 är den normala koncentrationen). Jag har skrivit om det i mina trådar både här och på Reef2Reef

 

MVH Lasse

Ändrat av Lasse
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

1 timme sedan, Lasse sa:

Det kan man nog säga eftersom jag var bland de första att varna för siporax och anaerobiska (syrefria) förhållande. Jag skulle inte använda siporax i en Donovan denitrator. Det finns andra liknande rör som är keramiska istället och de borde kunna användas. Först konstruktionen av min DSB bestod av Siporax längs ner. Detta resulterade i en nivå av Si (kisel) i mitt akvarium på ca 20 000 µg/l (100 till 200 är den normala koncentrationen). Jag har skrivit om det i mina trådar både här och på Reef2Reef

 

MVH Lasse

Jag försöker fortfarande lära mig att navigera smidigt här i forumet, men har du en tråd angående din nuvarande DSB? 

 

Försöker fortfarande sätta mig in i och förstå biokemin, men saknar nog vissa grundläggande bitar för att förstå delarna som bygger helheten. Hoppar in och läser olika steg, men har svårt att se vad som är kapitel 1 och vad som är kapitel 10 😅

 

Jag tror dock jag förstått det rätt med att jag behöver skapa en större anaerob miljö - eller en väldigt effektiv anaerob miljö - i mitt system. 

 

Ett enkelt men ineffektivt sätt vore väl att sänka ner ett par lådor med keramiskt material i sumpen där vattnet får flöda fritt och mata med kolkälla som späds ut i hela systemet. 

 

Det andra vore en reaktor med rätt media (hur fan vet man vilka keramiska ringar och plattor som inte kommer läcka kisel?) som matas med kolkälla, mer effektivt men känns som en ökad risk för att det tjocknar till och täpper flödet. Poor man's nutrient control med två reaktorer handlar om att den aeroba miljön käkar syret för att den anaeroba sen effektivt käkar nitratet? 

 

Ett annat alternativ vore som metanolkammaren, mindre material nödvändigt men vattnet stängs in och spolas ut när nitratet ätits upp. Låter efter fortsatt efterforskning inte så omständigt med tanke på alternativen. 

 

En annan typ av kammare är ju som sagt en DSB? Det känns dock som otroligt avancerat där det behövs en hög nivå av kunskap kring biokemiska processer för att det både ska bli effektivt och inte destruktivt? 

 

Beklagar alla frågor och eventuell amatörnivå på reflektioner. Tack Lasse 👍

 

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

10 minuter sedan, Lasse sa:

Här är en tråd på Reef2Reef och här är min tråd på SG Tråden på R2R är mer uppdaterad.

 

Innan du börjar bråka med det här - vad är din nitratnivå nu - och framförallt hur trivs dina koraller?

 

@Dimorbkan du inte falla in med dina erfarenheter av denitrifikation?

 

MVH Lasse

Tack Lasse. Ska gå in och läsa. 

 

Hann tidigare till sida 4 i tråden med Dimorbs nitratreaktor, men kommer läsa vidare. Jag behöver som sagt göra avstickare för att läsa djupare om de biokemiska processerna för att förstå hur det hela hänger ihop 😊

 

Ska in i stadsbiblioteket också för att se om det finns lite biokemi for dummies. 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Grunderna för denitrifikationsprocessen är ganska enkla.

 

Det rör sig om vanliga heterotrofa bakterier som normalt använder syre som elektronacceptor i elektrontransportkedjan. När syret är borta så försöker dessa bakterier att använda nitrat (NO3) i samma syfte. Det är ofta samma bakterier som bara växlar beroende på vad som finns. Om det inte finns nitrat heller - så går man över till sulfat. Där är det dock så att det troligtvis är andra - strikt anaeroba bakterier som spelar roll. Men slutresultatet där är svavelväte och det vill man inte ha. Som tur är har det visat sIg att ca 2 ppm nitrat i vattnet effektivt hindrar svavelvätebakterierna att fungera.sedan finns andra vägar också när även svavlet är slut. Se här - en ganska bra artikel

 

Elektrontransportkedjan behöver inte bara en acceptor - den behöver donatorer också. det är här tillsatsen av etanol eller metanol spelar roll. Det är en form av löst organiskt kol (DOC) som lätt tas upp av heterotrofa bakterier som organisk kolkälla men som i den klassiska denitrifikationen också fungerar som elektrondonatorer i de sista stegen av elektrontransportkedjan

 

Detta är då den klassiska synen på denitrifikation och givetvis så har det gjorts nya upptäckter som ibland ställer allt på ända. Det kan ske en autotrof denitrifikation med hjälp av vissa svavelbakterier och rent svavel. Det kan ske en denitrifikation - heterotrof av purple sulphur bacteria och även av purple non sulphur bacteria (hittar du i blandningen effektiva mikroorganismer - eller bokasha som det också kallas)

 

Nu skall vi göra det ännu värre och också införa de anaeroba bakterier som kan ta nitrat och göra det till ammonium - DNRA

 

Kan det bli jävligare - for sure - nu inför vi Anammox också 😅 De jäklarna tar ammonium med hjälp av nitrit och direktomvandlar det till kvävgas.

 

Och allt det här har och göra med hur vi får kväve som kvävgas i luften

 

Lycka till med fördjupningen  🤣

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

7 timmar sedan, Kim Rosenqvist sa:

Tack Lasse. Ska gå in och läsa. 

 

Hann tidigare till sida 4 i tråden med Dimorbs nitratreaktor, men kommer läsa vidare. Jag behöver som sagt göra avstickare för att läsa djupare om de biokemiska processerna för att förstå hur det hela hänger ihop 😊

 

Ska in i stadsbiblioteket också för att se om det finns lite biokemi for dummies. 

Bara å ställa spørsmål. Har inte läst igenom hela tråden men kan svara på allt utifrån erfarenhet och har gått från förtvivlan och frustration till glädje och avslappning.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

56 minuter sedan, Dimorb sa:

Bara å ställa spørsmål. Har inte läst igenom hela tråden men kan svara på allt utifrån erfarenhet och har gått från förtvivlan och frustration till glädje och avslappning.

Jag ska läsa vidare som sagt, dumt att ställa frågor som kommer klarna när man läser om processen 😊 

 

Min farhåga är ju inte att konstruera något som inte funkar utan snarare att jag tar mig vatten över huvudet, missar något, och dödar allting i karet 😅

 

Funderar vidare på om det skulle räcka med en DSB i mitt refugium. 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

8 timmar sedan, Christian J sa:

Här är en betydligt enklare konstruktion: DSB in a bucket for nitrate control jag har visserligen inte provat om det funkar, men behövs det verkligen mer komplicerade anläggningar än så?

Det är i princip så min DSB fungerar genom att den ligger inte i själva karet. Vad jag har gjort för övrigt där är att jag placerat en vanlig bottenfilterplatta i botten och att jag med hjälp av en pump kan köra en motsatt ström av vatten genom filtret (från botten till toppen). Jag kan också tillföra kolkälla i botten. På detta sätt får du ett aktivt filter istället för ett passivt.

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

12 timmar sedan, Christian J sa:

Här är en betydligt enklare konstruktion: DSB in a bucket for nitrate control jag har visserligen inte provat om det funkar, men behövs det verkligen mer komplicerade anläggningar än så?

 

@Lasse

 

Jag svär över funktionerna att skriva i detta forum 😭 har råkat skriva över ett långt tidigare inlägg nu. Får skriva om det sen och lyckas inte ta bort varken citat eller ping på Lasse. 

 

Återkommer 

Ändrat av Kim Rosenqvist
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

4 timmar sedan, Lasse sa:

Det är i princip så min DSB fungerar genom att den ligger inte i själva karet. Vad jag har gjort för övrigt där är att jag placerat en vanlig bottenfilterplatta i botten och att jag med hjälp av en pump kan köra en motsatt ström av vatten genom filtret (från botten till toppen). Jag kan också tillföra kolkälla i botten. På detta sätt får du ett aktivt filter istället för ett passivt.

 

MVH Lasse

12 timmar sedan, Christian J sa:

 

 

@Lasse

 

Ja, jag verkar samla på mig en massa ping och citat. Låt gå då 😊

 

Tack Christian! Jag har börjat snegla mer och mer på en dsb. Insåg att jag hade en del fördomar pga bristande information. 

 

Jag tror även att en denitrifikationsreaktor eller kammare är något overkill för mitt blygsamma system om 400 l med kanske något över medel belastning. Har ju kunnat hantera fosfat kontinuerligt men nitratet kommer inte under 20-25. 

 

Funderar på två (eller kanske tre) alternativ. 

1. Använda en 10cm (?) dsb i mitt refugium som mäter 48x36x26(djupt) cm. En hink är ju inte upplyst men har inte hittat information om detta spelar någon roll för en dsb? Fördelen här är väl ytan och mängden, fyller jag 10 cm så blir det dryga 17 liter sand, eller spelar volymen ringa roll? Är det djupet man vill komma åt? 

Fördelen är väl också att småkryp snabbare kommer kunna bosätta sig här och hjälpa till att hålla sanden i "rörelse"?

Nackdelen är väl om jag skulle behöva "städa" eller byta dsb, har läst att vissa behövt göra det. 

Innan refugiumet finns en clarisea som rensar det värsta, tänker att det är positivt för att debris och annat inte ska ansamlas. Efter refugiumet kommer skummaren så gissar på att det är positivt ur syresättningsvinkeln? 

2. Skapa en extra kammare med min 15 liter ato-behållare som ligger och skräpar. Antingen via overflow och tyngdkraften eller via retur/separat pump. 

Fördelen här är väl att det är lätt att städa/byta vid behov. Nackdelen är väl att jag behöver ordna utrymmet i fiskrummet samt att det inte kommer vara massa kryp i sandbädden? 

3. Jag sänker ner ato-behållaren i refugiumet. Den ryms under ytan. På så sätt får jag enkelheten i att kunna lyfta ut den vid behov. Men mindre yta, dock djupare partial kammare. 

 

Jag lutar dock åt hela refugiumet, alltså alternativ 1.

Vad säger proffsen?? 😊

Ändrat av Kim Rosenqvist
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

11 minuter sedan, Lasse sa:

Från här och några sidor framåt beskrivs konstruktionen av min reversed dsb. Siporaxen togs bort efter något år

 

https://www.reef2reef.com/threads/lasses-dream-build.246188/#post-2891811

 

MVH Lasse

Tack Lasse! 

Jag började på din andra tråd men den var ju på 121 sidor så hann inte igenom allt 😅👍

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Förlåt @Lasse men vet inte om såg du mitt inlägg ovanför ditt sista, om de tre alternativen jag ser som aktuella för min del. Det kan ha blivit att jag redigerade ett gammalt inlägg, som då "försvann" i flödet. Lär mig fortfarande 😅👍

 

En tweak som eventuellt skulle kunna göras, då det är en gammal Red sea reefer ato-behållare, är att ställa behållaren på egg crates i refugiumet så kanten kommer över vattennivån. Vatten trycks in i ventilen som finns i underkant (där kan även en ventil fixeras med t-korsning och backventil för att kunna mata in kolkälla?) och sipprar sen sakta uppåt, rinner över kanten och mer i refugiumet. Skulle det ge samma effekt eller har jag missat något? 

 

Fortsätter läsa på men siktar på en dsb som det känns nu. 

 

 

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vi har både funderat och gjort protyper av något liknande. Det jag tror bäst på är att ställa behållaren så djupt och med hög kant att akvariet och filtret bildar kommunicerande kärl och sedan pumpa med en doseringspump vatten från ovansidan av filtret och ut i akvariet igen. 

 

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Efter många timmars läsande och irriterande suckar från en negligerad fru har jag bestämt mig för att köra på det enklaste (in my view) alternativet. 

Kommer köra en ca 13 cm dsb i mitt nuvarande refugium och låta det vara belyst med alger ovanpå. 

 

Här kommer jag få som mest yta på en tillräckligt djup sandbädd. Den må förbli något passiv men för min del saknar jag för mycket biokemisk kunskap för att börja laborera med plenum filter och annat.

Det mekaniska filtret i kammaren före samt mikrofaunan i refugiumet kommer förhoppningsvis göra att det inte blir en näringsbomb. 

 

En bucket/remote dsb skulle funka men det blir lite extra jobb med både pvc, borrning och snickrande för att få in det på rätt plats. Och då vet jag inte ens om det kommer bli mer effektivt än i refugiumet. Idén lockar dock, bara för att få expandera systemet med ett till fack. Men det känns snarare som lockelsen att bygga ut är starkare än logiken i lösningen 😅

 

 

Jag ska nu då bara välja finkornig sand helt enkelt. Ska läsa på lite om "aragonite sand" då jag förstått att detta kan stabilisera mitt pH, som svänger med ca 0,4 morgon respektive kväll. 

 

Kan man på något sätt boosta starten av dsbn? Det tar ju tid innan den kommer igång, men kan man påskynda processen på något sätt? Sätta ner en bit levande sten läste jag att någon gjort, men vet inte om detta är placeboeffekt eller inte 😊

 

Spelar det förresten någon roll om det är grovkornig sand i botten så länge den övre halvan är finkornig? 

Ändrat av Kim Rosenqvist
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

3 timmar sedan, Lasse sa:

Det är en typ av korallsand och korallsand i saltvatten är standard i Sverige. Amerikanarna använder lite av varje 🤣

 

MVH Lasse

Jag har ju använt ATI Fiji White till visningskaret men detta verkar inte vara av argonit. Funderar på att köra Red sea reef white, kanske kan ta den i översta lagret och ATI där under, för att tjäna några kronor och ören 😅

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...