Jallajalla

Ang Jordfelsbrytaren: Har kollat med elektrikern nu och egentligen ska alla uttag som sagt vara skyddade av JFB i ett privathus, främst av "barnsäkerhetsskäl", men om man kan fixa det skyddet på annat sätt ska det gå bra att undanta några uttag från JFB-täckning. I mitt fall består skyddet av att själva akvarieteknikrummet kommer hållas låst samt att uttagen vid själva akvariet byggs in i "möbeln" så att de blir oåtkomliga.

Stiligt. Gillar ditt bakgrundsbygge! Vad är det för skiva du använt som bas för Ardex och DLS? Ser ett PVC-rör i underkant på bakgrunden också. Är det ett utblås för allmän cirkulation eller ut-/insug för något annat, typ UV?

Tackar! Aha, självbärande... intressant! Varför 5cm-mellanrummet; är det för att få cirkulation där bakom? Samlas det inte mycket skit där ändå? Några fiskar eller andra djur som lyckas leta sig dit? Har en instinktiv motvilja mot att avsätta dyrbar akvarievolym till dödutrymmen, så om möjligt skulle jag också i så fall ställa den dikt an glaset. Korkad fråga kanske, men är det omöjligt för dig att rucka på den nu i drift så att du kunde "knuffa bak" den?

Ser ut som en bra princip. Tror att den ligger väl i linje med hur mina uttag redan är installerade, förutom att jag nog inte kan ha två fast installerade JFB per grupp/fas då matningen redan är dragen (inte läge att göra om nu). I så fall får jag skippa installationen av fast JFB i elcentralen och köra med lokalt monterade i respektive uttag istället. Sen skulle jag väl enligt Lasses ursprungsförslag inte ha någon JFB alls på cirkulationspumparna och ev returpump. Ska fundera lite till på detta vad som blir bäst samt stämma av med elektrikern igen som sagt. Tack Christian och Lasse för era bidrag! Mvh Mats

Japp, den kemiska problematiken är jag väl bekant med. Gäller ju i princip samma regler i sötvattensfilter som jag är van vid, men detta är första gången som jag på allvar försöker bygga bort risker via tekniska lösningar. Får se senare om det blir något filter överhuvudtaget denna gång - i så fall verkar denna gå att pula dit i befintligt apparatdosa: http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=58890564 Ska kolla med elektriker så får vi se...

OK, tackar för svaren. Unionskopplingar på strategiska ställen blir nog basreceptet då med andra ord.

Är det sååå lätt alltså?? Var mest ute efter om det fanns några smarta tricks som jag inte kände till ifall ifall... Kanske ska ta och bjuda hem några garvade rördragare till mig på granskningsmöte INNAN jag limmar helt enkelt. Snabbkopplingar då, någon som använder det? (I mitt fall tänker jag mig att kanske sätta sådana t.ex. i övergången mellan PVC-rör och dammslangar som jag kommer ha för dragningen mellan över- och undervåning i huset. Detta eftersom jag enkelt vill kunna komma åt och rensa eller byta ut endast slangarna om något skulle fastna i dem t.ex.)

Just nu ser det inte ut alls. Håller som bäst på att planera ett rejält rördragningshärke, och med större komplexitet ökar risken att man inser att man behöver göra om något i efterhand.

Hej Lasse, Tack för tipset, jag ska tänka över det där och se hur det bäst låter sig göras i praktiken. Jordfelsbrytare är ju obligatoriskt nu för tiden, så det jag menade ovan är att jag sett till att få en extra JFB installerad vilken är dedikerad för just akvarieprylarna. På så sätt så slipper jag i alla fall att akvariet stannar pga någon annan apparat i huset eller utomhus. Vet inte på rak arm om det är "lagligt" att undanta några uttag från JFB helt och hållet... Någon annan som vet? Förresten, är det inte idé att lägga in även returpumpen ihop med cirkulationspumparna utanför JFB? JFBn kan ju lösa när jag inte är hemma, och det verkar dumt att låta sumpen vara utan cirkulation alltför länge också, iaf om man har mycket levande organismer i det av någon anlednin. Eller? Ang filter och "tvingat manuell start" eller vad jag ska kalla det: Tänker du i termer av någon form av reläbrytare då? Finns det sådana som man kan plugga in i ett vanligt eluttag senare, eller bör jag bygga in en permanent redan nu när husets el är under installation? Tack & bock!

Hur gör ni för att enklast ta isär era limmade PVC-konstruktioner t.ex. vid ombygge eller underhåll utan att delarna går sönder eller blir oanvändbara på annat sätt? Någon som använder snabbkopplingar eller liknande?

Hej Marcus, Du har ett enormt coolt kar! Undrar lite hur du upplever Riffkeramiken nu när ditt kar varit igång ett tag; bl.a. eftersom jag själv funderar på att skaffa motsvarande. Svårt att se på bilderna, men verkar den ha blivit koloniserad så att den fungerar som levande sten nu, och ser den "helt äkta" ut? Hur har du förresten fäst den mot glasrutorna? Är den limmad eller vad? Slutligen, det ser ut som att den är relativt "tjock", dvs tar relativt mycket plats i karet. Kan du bekräfta det, och ser du det som ett problem eller något som förhöjer äkthetskänslan? Mvh Mats

Japp, är stamkund där och på några andra likartade trådar. :-)

Liten uppdatering... Husbygget fortskrider med bra fart nu; hoppas på inflytt under andra halvan av mars. Slutlig planlösning innebär att akvariet kommer placeras på paradplats i vardagsrummet på huvudentrévåningen, medan mitt akvarieteknikrum hamnar på souterrängvåningen under, några meter åt sidan (se bifogade skisser). Kommer att ha ett golvavlopp under akvariet för att ta hand om eventuellt läckage. Dessutom dras 4 st rör (2 à 50mm, 2 à 70mm) i taket på våningen under in till teknikrummet. I dessa rör kommer jag dra slangar (enligt tidigare inlägg i denna tråd) för avrinning/retur samt sladdar för elmatning från teknikrummet. Elen i teknikrummet ligger på två olika grupper i elcentralen. En egen JFB för detta rum installeras. Ett par av eluttagen är dessutom förberedda för att kunna anslutas till reservkraft (en liten bensingenerator som pluggas i ett uttag på väggen utanför) om jag så beslutar senare. En rostfri vask och blandare med separat utgång för vattenmatning till RO-anläggning installeras. Golvet är vattensäkrat och klinkerbelagt. Väggarna kommer målas med typ "stänktålig" färg men inte vara fullt vattensäkrade som i ett duschutrymme. Har börjat skissa på rördragning mellan akvarie och teknikrummet samt även på en preliminär konfiguration av sump och andra burkar (vattenbyte, karantän, osmosvatten osv) i teknikrummet för att se att allt får plats. Ser lovande ut, men kommer att behöva bygga en ställning i 2 eller 3 nivåer, men det ska nog gå bra. Behöver även bestämma hur mycket teknikprylar som är nödvändigt eller troligt att jag kommer ha framöver; t.ex. kalkreaktor, fosfatfilter, zeovitfilter osv; sådant tar ju också plats... Ska inom kort börja räkna på allvar på hur mycket det skulle kosta att bygga det jag vill och därefter göra relevanta prioriteringar. Typ Saltvatten eller Tanganyika till att börja med... Därefter utrustningsval osv; hoppas kunna köpa en del begagnat, men kritiska delar kommer defintivt att köpas nytt. Startar nog kanske en ny dedikerad planeringstråd för att få råd om detta då de rent byggtekniska delarna nog i princip klarats av i och med denna tråd. Gott Nytt År på er alla!

Glömde nämna att jag är säääärskilt nöjd med hur fin trädgården ser ut...

Husföretag = "Hem1 AB" från Karlskrona. De har inga färdiga modeller utan alla hus ritas unikt för varje kund och det ingår i leveransen. Trevligt koncept bl.a. eftersom det är svårt att hitta kataloghus med färdiga akvarierum... Golvbrunn - Check! Vatten t osmos - Grenar av från vaskkranledningen - Check! Vask - Check! Elcentral - Diskussion med elektriker inledd (inkl nödkraft) - Preliminärcheck! Golv - Klinkers - Check! Undrar nu bara hur stort jag ska göra karet... Vill mycket såklart, men har inte bestämt mig för bästa avvägning mellan "me wants" och "me can afford"...

Nu har det hänt lite saker för de av er som är byggintresserade...

Tack för svaren. Ligger rätt så väl i linje med vad jag redan skissat på, fast med mer tyngd på värmaren. Lärdomarna införs i planeringsdokumentet... :-)

Funderar lite på hur länge ett saltkar typiskt kan klara sig vid strömavbrott utan nämnvärd negativ påverkan på ekosystemets olika innevånare? En timme, två, fem, tio, mer?? Förstår att det beror väldigt mycket på belastning, arter och en hel del annat, men om man antar att vi har ett kar i storleksordningen 1000 liter som inte är vare sig extremt högt eller extremt lågt belastat, som bebos av "normalsvåra" arter och som snurrar på med bra värden, hur långa strömavbrott kan man då kalkylera med att klara med hyfsat stor säkerhet? Om man skulle tänka sig att installera någon form av reserv- eller batterikraft som tar över vid strömavbrott, vilka apparater skulle ni då prioritera att koppla in på detta? (Blir för dyrt att driva allting på detta sätt.) Huvudcirkulationspump i sump; streamers; belysning; annat?? Tack & bock på förhand!

Tjae... Har haft ett enormt strul med att få bygglov, men till slut, efter att ha ritat ett helt nytt hus och slagits för det i några månader, så gick det vägen och bygget har startat så smått med markarbeten. Bilden visar hur det såg ut efter fyra dagars jobb för ett par veckor sedan. Som synes är det en bit kvar innan det är dags att pilla konkret med några akvariepryttlar - om man nu har några pengar kvar till sådant vid det laget... Har inte hunnit planera så mycket mer akvariejox heller då själva huset tagit all ledig tid och mer därtill i anspråk. Är i alla fall tillbaka permanent på konceptet med en klassisk rektangulär balja placerad mitt på en vägg på paradplats i vardagsrummet på övre våningen. Kommer också att bli ett akvarieteknikrum om ca 2.20 x 1.50 m på undervåningen, men inte rakt under huvudkaret utan det kommer att dras ett antal nästan horisontella rör dit direkt i samband med husbygget. Dessa placeras under mellanbjälklaget och i dem skall jag sedan dra avrinnings- och returslangar, elledningar etc samt ha översvämningsskyddsavlopp ner till golvbrunnen i teknikrummet. Tanken är att vardagsrummet ganska enkelt ska kunna återställas med parkett och allt ifall man vill lägga ner karet någon gång, eller kanske sälja kåken till någon med fiskskräck... Mvh Mats

Har nu kommit lite längre i husplanerandet efter en massa ändringar sedan sist pga diverse strul med bygglov mm. Förhoppningsvis löser det sig dock inom kort så att vi kan komma igång på allvar med bygget. Har i samband med omritning av huset varit tvungen att fundera lite mer konkret på exakt form och placering av mitt akvarium, och det börjar luta åt att en hörnbalja skulle passa bäst, vilket är en ny tanke för mig. Då uppstår genast en del frågor som det vore lysande att få lite erfarna kommentarer kring. Funderar just nu främst på placering av avrinningskammare och åtkomst (för justeringar, rengöring, reparation osv) till denna och avrinningsrör etc. Om karet ska bli i den storlek jag hoppas på så lutar man sig inte precis över det och längst bak i hörnet och skruvar en bit ner... Undrar därför vad folk här tycker eller, ännu hellre, har för konkreta erfarenheter kring hur man bäst (och sämst) placerar avrinningen i hörnkar? Finns ju som så ofta både funktionella och betraktningsestetiska aspekter på detta ämne... Passar också på att nämna att jag inte är så sugen på att justera dursos resten av livet för att få tyst på avrinningen heller, så jag är oerhört nyfiken på en lösning i stil med den här istället: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showpost.php?p=211357&postcount=4 Mvh Mats PS. Jag föreslog lite halvhjärtat till min fru att bygga en servicelucka i ena väggen bakom karet längst in i hörnet så att jag kunde komma åt det bakifrån via sovrummet. Gissa om det blev tebaks på den idén!

Precis så! Ska bara fundera lite till på ifall akvarievattnet som går genom växlaren ska tillhöra huvudflödet eller få egen loop från sumpen. Skulle gärna undvika den extra cirkulationspumpen om jag kan klura ut en smart lösning utan den som inte bromsar huvudflödet i någon märkbar omfattning, t.ex. med avgrening el liknande. För att avgöra när värme eller kyla ska slås på så tänker jag mig att kanske mäta temperaturen i huvudkaret snarare än någonstans i sumpflödet och sedan låta någon liten temperaturregleringsdosa (möjligen en akvariedator av något slag) kontrollera reglerventilerna.

Kan nog mycket väl vara fallet med mindre modeller. Samtidigt så var iaf de modeller jag gluttat snabbt på hittills avsedda för swimmingpooler, och där torde det väl vara rätt rejält flöde också... Får kolla lite noggrannare inom kort när jag hinner. Vad tror du om att grena av en del av flödet genom sumpen till växlaren för att få mindre flöde om man trots allt skulle vilja undvika separat slinga med den extra pump det skulle medföra?

OK, då förstår jag ditt motiv till att sätta växlarna vid värmepumpen. Jag kommer dock inte ha problemet med att behöva isolera kallvattenslangar på egen hand (hade jag haft det skulle jag säkert ha gjort enligt ditt förslag) om jag sätter dem i akvarieteknikrummet istället eftersom det ändå skall dras kalla ledningar MED isolering för att kyla själva huset, och det blir bara ett extra avstick från dessa till mitt teknikrum i så fall. Exakt så! En slinga för varmvatten från bergvärmepumpen som matar golvvärmesystemet samt en slinga för kall"vatten" som kommer från bergvärmepumpens borrhål som skall mata fläktkonvektorer för kylning av huset under varma dagar. Ett avstick från vardera av dessa in till akvarieteknikrummet, dit med kranventiler, och vips så är det klart för att sätta in värmeväxlare någon gång i framtiden om/när så behövs. Återstår då bara att bestämma var man ska placera växlarna (i sumpens normala till- och frånsystem eller på separat slinga) samt hur bäst styra det hela...

Vi satt visst och skrev samtidigt wrang... Hur som helst: Hmm... OK, vet inte om jag tycker att det skulle göra sig bättre hos bergvärmepumpen då denna kommer stå i tvättstugan... OK, har inte läst in mig på konstruktionen av någon växlare ännu så hade inte funderat på vilka sorters ventiler som kunde bli aktuella. Var bara någon som nämnde magnetventil som ett enkelt sätt att styra växlaren tidigare i tråden, men det var just nämnandet av sådana som gjorde att jag blev fundersam på ifall de lätt hänger sig. Stegmotorkontrollerad ventil borde rimligtvis medföra mindre risk för tokhängning gissar jag. Lär väl behövas en styrdosa av något slag till detta också dock... Vitsen med att ha både kylare och värmare återstår att se i praktiken, men jag vill vara beredd på att kunna koppla in det smidigt OM det skulle behövas (gäller BÅDE värmare och kylare). Att utnyttja värmeväxlare för båda alternativen verkar trevligt ur underhålls- och driftkostnadssynvinkel tycker jag. Förstår det ur värmeöverföringssynvinkel. Mina frågetecken relaterade mer till ev strul med vattenpelare/tryck om man sätter en växlare på tilloppet till sumpen, respektive med tryckfall om man sätter det på returen. (Jag måste ju pumpa upp vattnet uppåt 3 meter eftersom sumpen kommer stå på våningen under, och vill gärna undvika onödigheter som sänker trycket mao.) Ett ytterligare alternativ är att sätta växlaren/växlarna mellan sumputlopp och returpump, men då krävs extern returpump, och det är jag inte säker på om jag ska ha. Med vilket/vilka motiv?? (Nyckelfråga som synes med tanke på ovanstående punkt.)

Dvs att skapa en egen liten loop från sumpen till bergvärmepumprummet med akvarievatten (vilket pumpas ut från sumpen och sedan tillbaka till densamma) som ska kylas eller värmas alltså. Varför skulle det vara en fördel att dra iväg med slangar till bergvärmepumprummet jämfört med att ha allting samlat i akvariteknikrummet menar du Stig? (Jag har ju som sagt möjlighet att enkelt (billigt=???) få både varm- och kallslinga från detta system indraget direkt i akvarieteknikrummet i samband med bygget.) Osmosvatten planerar jag att tillverka direkt i akvarieteknikrummet då jag kommer ha en vask där att slabba i och där jag också kan fixa en permanent grenkoppling på vattenledningen där Osmosanläggningen kan kopplas in.