Lasse

Måste vara en av de bättre felskrivningarna - skall nog vara mm - eller rättare sagt - det är mm MVH Lasse

Aldrigt sett något sådant som Dykarn rapporterat - orsaken till min förlust av 5 var en klantighet från mig när jag skulle bekämpa plattmaskar. Jag hade då byggt upp det stimmet under ca 7 månader och även haft lek. Vad gäller en annan kardinal - pyamaskardinalen så har jag haft 13 stycken i mitt Percula 120 i 3 år nu - inga förluster pga revirstrider. MVH Lasse

Det är den mest underskattade fisken i världshistorien - enorm om det blir lite fler av den. Jag hade 7 i mitt RSM innan jag gjorde något som jag inte skulle ha gjort - nu går det 2 kvar. Planen är införskaffandet av ca 20 kompisar. det som är synd med denna är att den precis som de flesta kardinalerna är känslig för långa transporter - väl acklimatiserade - inga problem. MVH Lasse PS - det är skillnad på stim och en j-a massa fisk!

Det finns tonvis av erfarenhet att det måste till andra metoder än bara LS för att inte få ackumulerad nitrat. Det är bara att fråga omkring här. Märk väl att de olika zeovitmetoderna är i basen kolkällemetoder. Det finns pålitlig forskning om det - om vad som behövs för en bra denitrifikation. Hela kommunala sektorn kring reningsverk svämmar över av sån forskning. De krav som sätts upp där svarar LS dåligt mot. Jag bryr mig inte om vilka du namndroppar eftersom det finns tonvis av myter som uppkommit efter någon mening i en bok. Jag har sett korallakvarier av bra klass - utan ett uns LS. Däremot skulle jag själv inte köra utan LS eftersom jag vill ha alla fripassagerarna. MVH Lasse

Innan du hävdar att LS är en fantastisk nitratnedbrytare vill jag nog se faktiska bevis för det - inte bara i en evighet upprepad ramsa! Mitt bevis ligger i åtskilliga kar med både LS och koraller som hela tiden ackumulerar nitrat om man inte sätter in annan behandling som kolkälla, nitratfilter eller DSB. SG är full av trådar där folk har nitrat när de bara kör ren Berlinmodell. Om det skulle vara så enkelt som du påstår så skulle vi inte ha alla de kompleterande metoderna för att avlägsna nitrat som vi har idag. MVH Lasse

Observera alla elektronikexperter - följande kanske inte är helt korrekt men skrivet så att till och med jag förstår den stora svängarna Skall försöka förklara lite hur man läser spec på LED chip och drivrar. Börjar först med frågan om serie och parallellkoppling. Inom den vanliga svagströmselektroniken så är parallellkopplingar vanliga. Orsaken är främst att det räcker med att en detalj går sönder i en seriekoppling så slocknar alltihopa. Exempelvis om man har en serie med normala Edisonlampor (snart onormala ). Går den ena sönder så slocknar alltihopa. den gamla klassiska ljulgransbelysningen är ett exempel. Om man i stället parallellkoplar samma lampor så kommer de som inte är sönder fortsätta att lysa - exempel är belysningen i en vanlig lägenhet. Lampan i hallen kan gå sönder - de övriga lamporna fortsätter att lysa. Har man en seriekoppling så adderas också motståndet över varje källa medans strömmen hålls konstant. Den klassiska Oms lag U(V)=R(Ω)*I(A) ger att om motståndet ökar ®, strömmen är konstant (I) så kommer spänningen (U) att öka. Vid en parallellkoppling så kommer strömmen att delas upp mellan de olika grenarna beroende på vilket motstånd varje gren ger. Spänningen kommer dock att bli densamma över varje gren. För att kunna ha ett effektivt elnät där parallellkoppling är vanligast så har man valt att ha en konstant spänningskälla men att strömmen kan varieras efter den last (läs motstånd) konstruktionen har. Har man ett spänningsaggregat på låt oss säga 12 V så anger wattalet hur stor strömmen kan bli som mest (vilken ström aggregatet kan leverera vid max belastning) Effekt (W)=U*I. Har agregatet en effekt på max 12 W så är max ström 1 A. Belastar man dock bara med hälften så kommer fortfarande spänningen vara 12 V men strömmen halveras till 0,5 A (500 mA). Allt detta som jag skrivit här gäller när Ohms lag är linjär - är den ickelinjär så kan det få oönskade effekter som strömrusningar och annat. Då tittar vi på en diod - det har per definition ett olinjärt förhållande mellan U,I och R. Enkelt kan man säga att motståndet ® är i princip oändligt till en början men vid en viss spänning blir det väldigt lågt och strömmen ökar kraftigt. Denna spänning är den som brukar kallas FV (Forward Voltage - framspänningsfall) En liten ökning av spänningen kan medföra mer än fördubbling av strömmen. En LED är en diod i princip. En viktig parameter är då LED chippets FV. Det varierar med strömmen och brukar därför anges som två värden - exempelvis 30-36 V. Det är inte helt riktigt eftersom man även får chippet att lysa vid mindre strömmar och lägre spänning men det är ett riktvärde. Det viktiga är dock att det är strömmen som "dödar" eller bränner upp LED:en. En liten ändring av spänningen kan få katasrtrofala följder vad gäller strömmens styrka om den får ändras efter belastningen. Det här problemet blev uppenbart när man började att ta fram LED med större effekt - sk Power LEDs. Man beslöt då att vända på steken och tillverka aggregat med en konstant ström (Constant Current) i stället och därför låta spänningen variera. På det sättet kunda man garantera att man inte fick för höga strömmar - för den var ju given. Rent konstruktionsmässigt fick man då "uppfinna" något som brukar kallas Constant Current Region, dvs mellan vilka volttal som drivaren kan upprätthålla denna ström. Detta medför då att FV hos chippet måste ligga inom denna Constant Current Region. Nu uppstod ett annat problem - parallellkopplingen. Vid en parrallellkoppling så delas ju strömmen mellan de olika "benen". Säg då att vi har två LED som klarar 500 mA utan att friteras. De har ett FV på 9 V vid 500 mA. Då måste vi ha en drivare som ger 1000 mA för att få 500 mA över varje LED. Dessutom måste den ge detta vid 9 V. En drivare som ger 1000 mA mellan 5 - 48 V skulle alltså fungera men inte en som ger 1000 mA mellan 3-8 V. Om det skiljer några tiondels V mellan de olika LED:en FV så får man en snedfördelning av dessa 1000 mA - kanske 600 mA i ena benet och 400 mA i andra. inte bra - och så bränner man det som fick 600 mA -> 1000 mA till det kvarstående (kom ihåg drivaren ger konstant ström) Det kvarstående brinner upp också. Då tog man den förkättade seriekopplingen till nåders. i och med det så hålls strömmen konstant och framspänningsfallet (FV) blir summan av ingående LEDs individuella FV. Vi kopplar in 3 st 10 watts LED i serie, var och ett har FV på 11 V vid 1000 mA. Totalt FV blir då 33V. dessa 10 watts klarar max 1000 mA. Vi skall därför titta på en drivare som klarar att ge 1000 mA i området max 33V. Vi hittar en som kan ge dessa 1000 mA i ett område 25 - 54 V. 33V ligger i området och därför funkar drivern - dessutom skulle vi faktiskt även kunna koppla in ytterligare ett chip i serien ( max 44V) men inte ett femte (max 55 V ligger över 54V) Men eftersom FV är beroende på strömmen också så skulle det gå att ha 5 i serie om man hittar en drivare som exempelvis bara ger 800 mA men har samma konstantströmområde och underdriva chippen. Jag hoppas det klarnade för en del - ställ gärna frågor och ni som vet bättre - kompletera så man kan ha detta som en liten handbok. MVH Lasse

Nope - för lågt FV. Du måste ha en Constant Current Region som omfattar 30 - 36 V. ELN-30 - 48 (P eller D) skulle passa men ger bara ca 20 watt/kanal (en till varje kanal). ELN- 60 -48 (P eller D) skulle dock passa och kan ge upp mot 1300 mA per styck. MVH Lasse

Det är giftinformationcentralen som bör sammordna sådant här. Jag tror de redan känner till SG. Nu har ju också alla trådar om giftigheter en egen avdelning så det är lätt att hitta dit - Övrigt - Faror med saltvattensakvarium. ett generellt råd till de som stuckit sig. Så snabbt som möjligt in med det stuckna stället i varmt vatten. Vattnet skall vara så varmt att man nästan inte klarar det. Tid 20 minuter. Gäller inte korallförgiftning bara när man stuckit sig. Gifterna är oftadt proteingifter och denatureras av värmen. Jag vet av egen erfarenhet att detta är effekltivt. MVH Lasse

Tja - vi kör ju ofta med 230 V växelström över karen så det är väl flera som har dåliga idéer Jag ville bara säga att man skall vara försiktig om man har högre volttal även på likspänning. MVH Lasse

Då får du ett sammanlagt FV på mellan 60 - 72 V (två kanaler) och det är få drivrar som klarar det. Meanwell har några men då är 700 mA som ström den begränsande faktorn. Kommer du upp över 60 V så försvinner de fördelar man har med lågspänning - över 60 volt kan orsaka personskador. MVH Lasse

Döljer mina med BTN-moduler och klippskrevor. Och det är skitfult med tekniken synlig! Håller med där. MVH Lasse

Du skulle kunna klara dig med 6 drivers - 3 till varje chip. Lägg dig säkert i strömmar. Förslag: LPF-90D-42 till två parallell kopplade kanaler blå eller vita - samma chip (eg kanal 1 + 5, samt 2 + 4) samt en LPF - 40D -36 till varje actinic kanal. ´För de vita och blå kommer du att få en teoretisk ström på 1075 på varje kanal och på actinic - 1120 mA MVH Lasse

Jag antar att du avser konstant ström agregat från Meanwell - inte det agregat jag använder till Jannes kort. Ja - i princip men då måste man ta till otäckheter som parallellkoppling. Parallellkoppling innebär att man riskerar att få hela drivarens ström genom en kanal eller chip om en falerar. Har kanalerna olika FV så kan också en viss snedfördelning uppstå. Man kan ju lösa detta om man väljer en ström som gör att båda kanalerna körs på sin nominella effekt (ca 20 watt och 700 mA/kanal för 100 LED chippet samt 10 Watt och 350 mA för 50 LED chippet) Eftersom kanalerna tål det dubbla så händer ingen direkt olycka om en kanal skulle fallera (om man kör med 2 kanaler per drivare). Man kan ju skydda sig genom att lägga snabba säkringar i serie med kanalerna och det finns något som kallas "mirror circuits" som motarbetar framföra allt "thermal runaway". Om man parallellkopplar två kanaler på samma chip så sker inte detta men om man parallellkopplar kanal 1, chip 1 med kanal 1, chip 2 så kan arbetstemperaturerna skilja sig och man får en termisk påverkan på strömstyrkan i de olika parallella kretsarna. MVH Lasse Glömde - den här tråden tar upp mycket om drömchippet

Någon makroalg av något slag - tar inte kirurgen dem? MVH Lasse

Om du väljer att laga baksidan så gör du ettdera så som picko1 säger för att hindra sprickan att gå vidare eller så knackar du ut sprickan till en kant och limmar en ny ruta ovanpå som Krille 55 säger. Viktigt är att ta bort plastfilmen och att den nya rutan täcker hela sprickans omfattning (när den är utknackad) MVH Lasse

För en gångs skull är jag väldigt belägen att hålla med Ingemar Du som jag - blir inte yngre och smärtare! MVH Lasse

Hej Nu verkar det som AC-RC har börjat leverera sista sändningen Dream Chip. Jag har beställt ett 50 watts för att testa MVH Lasse

Och backtonature moduler MVH. Lasse

Vilken dimmer använder du till den rampen? Och hur har du kopplat den? MVH Lasse

@petnym Addo sammanfattade väldigt bra. Nollar man nitratet och kör med kolkälla så riskerar man omedelbart svavelvätebildning i syrefria områden. Bakterierna man göder med kolkällan vill ju fortsätta att leva. De har kapaciteten att gå över till syrefri metabolism om syret försvinner. De måste dock ersätta syret i sin metabolism och det man använder i stället för syre blir i första ledet nitrat (om nitrat finns i vatnnet). Finns inget nitrat så använder man sulfat som elektronacceptor i citronsyracykeln och avfallet blir svavelväte. MVH Lasse

De ytterfilter som jag sett som innehåller ett UV är mer att klassa som leksaker än något annat. I ett nano behöver du inget UV. MVH Lasse

Järnbaserat kan ibland bidra till järngödning av alger - men använder du Al baserat så är inte det orsaken. MVH Lasse

Det räcker väl här...... MVH Lasse

Onödig kostnad att öka fosfatmediat. Är det järnbaserat? MVH Lasse