Raketforskaren

Jag tänkte jag kunde lägga in ett svar som jag skrev på en annan sida. Frågan behandlade egentligen UV-filter, men svaret är ganska allmänt och det kanske är av intresse för någon, knappast men kanske. Det är bara våglängden på ljuset som talar om hur stort energiinnehållet är hos strålningen. Våglängden för en foton är proportionerlig till dess energi. Energiinnehållet skall vara tillräckligt stort (tillräckligt kort våglängd), för att kunna värma upp, och på andra sätt skada, de celler man vill bli av med (parasiter, algsporer etc.). Olika rör har givetvis olika våglängdsspektra. Om ett rör har en högre "topp" i spektrumet, för den intrassanta UV-våglängden, än ett annat rör, så betyder det att intensiteten för den våglängden (den energin) är större i det första röret än i det andra. Lägg märke till att intensiteten inte säger något om energiinnehållet, den visar bara hur stor del av det totala ljuset som alstras i det aktuella våglängdsområdet. Om man, i det intrassanta våglängdsintervallet, tar arean under kurvan för våglängdsspektrumet och dividerar med arean för hela spektrumet så får man ett mått på hur stor andel av ljuset, som lysröret producerar totalt, man kan utnyttja. En tredje faktor som spelar in är så klart lysrörets effekt. Effekten säger hur stort ljusflöde som kan förväntas av röret. Detta förutsätter att olika effektstarka rör har samma verkningsgrad. Om man skulle kunna öka effekten på ett lysrör utan att ändra dess egenskaper så skulle det innebära ett intensitetsskifte uppåt för hela spektrumet. Formen på "våglängdskurvan" skulle alltså behålla sin form, men hela kurvan skulle förskjutas uppåt. Det finns alltså tre aspekter att bedöma en ljuskälla med; 1: Våglängden [nm] (energin [J]) - Olika användningsområden kräver olika våglängd 2: Intensiteten [enhetslös] (för en specifik våglängd/våglängdsintervall) - Detta är höjden/arean hos "spiken" i våglängdsspektrumet. Denna area i förhållande till arean för hela våglängdsområdet talar om hur stor del av det totala ljuset som är användbart. 3: Effekten [W = J/s] hos lysröret - Säger egentligen bara hur mycket elektrisk energi röret "förbrukar" per tidsenhet. Oftast vet man dock rörets verkningsgrad och då kan man enkelt beräkna hur stor effekt som enbart går till ljus (resten blir värme). Effekten bestämmer höjden på våglängdsspektrumet.

Ljus är ljus vare sig det kommer från T5 eller MH. Ljuset når alltså lika långt ner i vattenkolumnen (i medelvärde), oavsett vilken ljuskälla som används. Dock, MH är en punktformig ljuskälla. Ljusflödet från en MH kommer alltså vara koncentrerat över en mycket mindre yta, än vad flödet från ett lika "ljusstarkt" T5-rör kommer vara. På ett godtyckligt djup i vattnet (centrerat under ljuskällan) kommer ljuset att vara starkare från MH:n än från lysröret. Det man i gengäld vinner på att använda lysrör är att ljuset sprids mycket jämnare i karet. Det kommer inte finnas några mörka partier (förutsatt att man har en heltäckande lysramp). En annan skillnad mellan MH och T5 kan vara verkningsgraden, alltså hur mycket ljus man får per krona el. Jag tror dock att verkningsgraden ligger ganska lika mellan MH och T5. (Rätta mig gärna här, den som vet mer).

Att det råder ett jämviktsförhållande mellan fosfat, löst i vattnet, och det som är bundet i "removern" är i sig inte något kontroversiellt. Det är snarare ett faktum att alla typer av "removers" (och för den delen alla kemiska reaktioner) har någon motpart. De två parterna är i jämvikt med varandra (efter tillräckligt kång tid). Den viktiga frågan är, som Lasse mycket riktigt diskuterar ovan, hur jämviktsförhållandet ser ut. Ju mer fördelaktigt det är (energimässigt) för fosfatjonen att binda till removern, desto mindre fosfat kommer finnas kvar i vattnet efter jämvikt. Det kommer också vara svårare för fosfaten att "läcka" tillbaka till vattnet. Men en effektiv remover innebär också en snabbare minskning av fosfatnivån i vattnet. En "optimal" remover tar alltså bort all fosfat ur vattnet omedelbart, detta är både omöjligt och icke önskvärt. Removern är alltså konstruerad att lagom snabbt binda fosfaten tills jämvikt har uppnåtts, sen är removern oanvändbar. Om fosfaten har sänkts till jämviktsnivån, och man på ett annat sätt fortsätter sänka fosfathalten i vattnet (t.ex. genom makroalger) så kommer fosfat att börja läcka tillbaka till vattnet från removern. Detta gäller oavsett vilken typ av remover man använder sig av. Dock kommer den typ av remover som band fosfaten snabbast, läcka tillbaka fosfaten långsammast.

Du låter pumpen för UVt ta vatten från botten av karet. Vattnet förs till ingången av UVt. Ingången skall vara lägre belägen än utloppet. UVt skall alltså luta "uppåt" (eller helst vara helt vertikalt?). När du trycker in vatten i UVt nerifrån så kommer hela filtret fyllas med vatten. Det kommer bara finnas marginellt med luftbubblor i vattnet. Detta sköter tyngdkraften eftersom vatten är tyngre än luft. Om man i stället hade haft inflödet i överkant så kan det skapas större luftfickor i UVt. Dessa luftfickor kan inverka negativt på UVts verkningsgrad (genom totalreflektion och andra optiska fenomen). Man kan få en känsla för ovanstående genom att ta en genomskinlig slang coh pumpa vatten genom. Om man pumpar nerifrån och upp kommer flödet vara laminärt, och vattenpelaren är "intakt". Pumpar man uppifrån och ner så kommer det bildas turbulens, luftfickor etc. (tänk dig en miniatyrbäck i röret). Detta gäller om returen inte är trycksatt, vilken den inte är för de flesta.

He he, är det ett ömsat skal?

Tack för detta klargörande.

Ja, det där svaret från Stig var mycket klargörande.

Det är väl bara att testa, det är ju alltid kul att experimentera. Jag undrar dock om mervärdet av att ha extra rött ljus uppväger det faktum att det totala ljuset kommer upplevas gulare och inte lika "fräscht" som de flesta vill ha i saltkar. Längre våglängder förmår inte heller tränga ner lika långt i vattenkolumnen. En större del av ljuset kommer att gå till "spillo" än vad det hade gjort för ett motsvarande blått rör. Vore kul att höra om Stig ville utveckla sig lite mer. Han sitter ju på enorma erfarenheter, och hans kommentar ovan är antagligen inte ogrundad.

Det är väl riktigt att en av de fotosyntesaktiva våglängderna ligger i det röda området. När det gäller fotosyntesen så tror jag dock inte att ett, eller något enstaka, rött rör gör så stor skillnad. När man brassar på med så mycket "vitt" ljus från MH, så får man alltid med röda våglängder också. Edit: såg precis att pwin kanske kör med ett rött rör. Med tanke på hur hans kar ser ut så skulle man ju kunna planka hans upplägg rakt av. Han måste ju göra det mesta rätt.

Ett rött rör kommer nog ta fram de röda färgerna lite extra i fiskarna, men tror du inte att det räcker med ljuset i dina MH? Det kan vara på sin plats också att förtydliga att om den röda färgen på fisken/korallen kommer från fluorescens så hjälper det inte att använda ett rött infallande ljus. Du behöver då ett mer energirikt ljus (alltså mer åt det blåa hållet), som genom olika "reaktioner" i djurets vävnad tappar energi. Det infallande "blåa" ljuset är då "rödare" när det når ditt öga.

Som Calle (Cutekid) tidigare nämde så är jag också på. Har noll och ingenting att erbjuda i form av fraggar eller liknande, men det hade varit jäkligt kul att träffa lite andra nördar här nere i trakterna.

Ja, vad skall man säga... världsklass helt enkelt!

Jag kan göra ett litet tillägg, att då man kyler akvarievattnet genom att fläkta på ytan så ökar man samtidigt avdunstningen. Luftfuktigheten kommer alltså att stiga i rummet om du inte har bra vädring.

Det värsta var att det såg så enkelt ut när du fotade. Bara att kasta upp slavblixten lite nonchalant på akvariekanten ock knäppa av, utan stativ.

Vad har du för dimensioner på rören till durson respektive retur? Har du någon "bypass" på returen eller går pumpens hela flöde genom returen?

Mycket fina foton! Kul att du inte snålar på antalet bilder, det är alltid en stor inspiration för nybörjare (som jag).

Det där ser ju riktigt juste ut! Korallerna färgar ut bättre nu va? De såg i alla fall väldigt färggranna ut på bilderna.

Zoogiganten fick en sändning i dag vid 12.

Oj Oj, de där korallerna var bland det sjukaste jag har sett.

Bubble Master med de nya pumparna har väl Fredrik (Fiend) precis köpt, han kanske kan ge ett omdöme. Jag tror att Svärd precis har skaffat sig en Fauna Marin (Jag kan ha fel).

ID-mästaren slår till igen. Om man Googlar på namnet så liknar den bild #1 väldigt mycket.

Kul att du är tillbaka Svärd, vi är många som har saknat dig här den senaste tiden. Det är ju helt riktigt att man har trumf på hand om man har praktisk erfarenhet av att driva ett akvarium, speciellt om man har ett så jättefint akvarium som du har. Jag har verkligen NOLL praktisk erfarenhet, eftersom jag håller på och planerar mitt första kar. Dock kan jag se ett nöje att diskutera terorier, såväl vedertagna som kontroversiella. Jag är kanske lite skadad som akademisk student. Jag kommer nog fortsätta ta del av diskussionerna här, men jag kommer med största sannolikhet köra på gamla beprövade metoder när jag själv sätter igång. Kraftig cirkulation och massvis av T5-rör är redan inhandlat och monsterskummare står på önskelistan. Jag tror inte att det är någons mening att verka mästrande och försöka pracka på andra sina åsikter (hur välgrundade de än må vara). Men de flesta som hänger här på guiden brinner ju verkligen för den här hobbyn, och då är det lätt att diskussionerna både kan bli livfulla och hetsiga.

Ha Ha. Inget underverk av verkningsgrad alltså?

Vi håller väl inte på med den här hobbyn för att det skall vara roligt? Seriöst och lite halvtråkigt skall det vara. Allvarligt talat så är nog det mesta av teoretiserandet inte nödvändigt för att lyckas få ett vackert och välmående akvarium. Den dagen jag väl sätter igång mitt kar så kommer jag satsa på gamla beprövade metoder och erfarenheter. Dock är det några på guiden, jag själv inkluderad, som ser ett egenvärde i att hålla intressanta diskussioner. Om det sen resulterar i något praktiskt användbart för hobbyn så är det ju bara en bonus.

Om man jämför innehållet i Wrangs preparat ovan, med det som PatrikS (med hjälp av J.Svärd) presenterar i Capotes tråd, så ser man att innehållet är minst sagt snarlikt. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=10170&page=25 Skillnaden är att aminosyrorna i det senare preparatet har prefixet L-. De aktuella aminosyrorna kan ha två olika molekylkonfigurationer, D och L. Dessa är spegelbilder av varandra. Frågan är ju alltså vilken av konfigurationerna som är aktuell för koraller. Jag tycker mig ha funnit lite information som tyder på att L-konfigurationen är vanligast i levande organismer. Här lägger dock min bättre hälft (som snart skall disputera i molekylär-/mikrobiologi) in en brasklapp om att hon tror sig minnas att D-konfigurationen finns i bakterier och annat "smått". På Wikipedia kan man läsa mer om aminosyror. http://en.wikipedia.org/wiki/Amino_acid När man Googlar på "corals" + "L-amino", får man ett antal träffar som handlar om att åldersbestämma korallskelett. Som jag förstår det så görs detta genom att mäta förhållandet mellan D- och L-konfigurationen i skelettet. En levande korall har L-amino, men så fort korallen dör så "sönderfaller" aminosyran i D-konfiguration. Gör ett litet utdrag ur följande länk. http://www.earth.utah.edu/geoantiquities/ancient-evidence/dating.htm Nedanstående länk kan kanske också ge lite intressant läsning.Min tanke: Om nu koraller vill ha samma aminosyror som vi människor (vilket det åtminstone finns indicier för), skulle man då kunna använda sånt "bulkpulver" som det hänvisas till ovan. Det lär ju i alla fall vara billigare än motsvarande akvarieprodukt. OBS! Detta är bara ett tankeexperiment, och jag uppmanar på inget sätt någon att pröva detta, förutom PatrikS så klart. http://www.detectingdesign.com/aminoaciddating.html