jonasroman

ursäkta men jag förstår dej inte. hur menar du att aminosyrorna är transportörer för "foder, spår o näringsämnen"...dom är ju näringsämnena självt....bakterierna kan använda dom som kvävekälla, assimilering, o bilda sen de aminosyroro o proteiner som bakterien behöver. men om korallcellen kan detta...de vet jag inte..kan den de??

Ja..för en gång skull är vi överens;)...för bakterier finns inga essentiella as, dom kan bilda alla...så kanske är de enbart kvävetillförseln som säkras denna väg...för bakterier kan assimilera kvävet från aminosyrorna...o dom är till om ed ganska bra på de. Bättre är väl att ligga på en liten säkerhetsmarginal beträffande nitrat...(jag är inte heller vän av att ligga på 0.00 nämligen, men kanske 0.1...) att de befrämjar cyanoblomning är nog inte så konstigt..är ju näringsämne till även cyano...de är ju mer kostsamt att assimilera kväve från N2 än från en aminosyra...eller??..så de är nog tacksamt för cyanon att få lite fina aminogrupper att använda sej av. Jonas

beredd o hålla med dej

Edit: sen behöver ju bakterien mer än kol för att dela sej..så de kan ju va annat som begränar bakterietillväxten. För de anaeroba bakterierna kan de i alla fall teoretiskt vara nitrat, fosfat, sulfat som begränsar, knappast dock för de aeroba, för där används ju syre som elektronacceptor. sen krävs de ju mineraler också, o om de tex råder järn eller Mg brist, växer inte bakterien trots att allt annat finns. Dvs..kolkällan är ju bara en faktor..skall de funka måste allt annat finnas. En del kanske kör med fosfatfilter...kan definitivt hämma kolkällans effekt på bakterieväxten. detta är problemet när vi blandar en massa olika tekniker.

Detta med att vissa burkar svarar eller inte svara på vodka tror jag helt enkelt beror på att alla bakterier klarar inte av violka kolkällor som helst. Kolkällan måste kunna assimileras. de krävs alltså enzymer för att fixa detta. Tex är naphtalene en kolkälla som kan ensamt tillföra allt kol o energi som krövs för heterotrofisk tillväxt, men mkt få bakterier kan bryta ner naphtalene till användbar kolkälla. Glucose däremot, kan dom flesta bakterier använda. Så kolkällan har stor betydelse!

kaliumbrist är mer ovanligt, o jodbrist tillsamans med kolfiltrering vanligare. Men om du tar kaliumjodid, som ju de flesta jodtillsatser är, så får du ju med kalium också! De går ju i o för sej att mäta jod först, men dessa tester är lite svårtolkade. Du har inget att förlora, stänga av kolet o kör jod ett par veckor. PS: hade själv precis detta fenomen för 10 år sen, men ednast vissa koraller blekade, så de kan nog va lite individuellt vilka koraller som råkar ut för zoozanthellförlust vid jodbrist (eller kaliumbrist). Mina kom tillbaka efter 3 veckor med dubbel joddosering. Jonas

Oj....ser ju ut som äkta bleaching...dvs zoozanthellförlust...hur är de med jod?? jodbrist kan ge detta, vilket i sin tur kan bero på alltför kraftig filtrering med aktivt kol. Skulle provat ta bort kolet, o tillsätta lite kaliumjodid. kanske skulle jag också slutat med kolkälla dvs ultraorganic...då den konsumerar näringsämnen som nog korallerna behöver nu.

Patrik...jag skulle vilja återknyta till din teori om att de behövs dosera nitrat för att säkerställa att bakterierna fortsätte att bryta ner fosfat. jag är inte säker på att din teori håller efter att ha tänkt lite(försökt;): Nitraten har ju två funktioner...dels som elektronacceptor i krebbs cykel, dvs oxiderande funktion när syre ej finns...det är ju detta vi kallar för denitrifikakation där nitraten omvandlas till kvävgas. Kallas även för dissimilation. Detta sker ju bara hos de anaeroba bakterierna eftersom de aeoroba tar syre som elektronacceptor istället. Nitratens andra funktion är att omvandlas till amonium o därefter användas av cellen till proteinsyntes etc..detta kallar vi ju för assimilation. Denna senare kedja är inte beroende av nitrat utan i brist på detta kan använda sej av aminosyror (R-NH2)...så där är de ingen fara om nitrat tar slut. Och dissimilationen är ej heller den beroende av nitrat, då den kan använda både sulfat men också koldioxid som elektronacceptor. Så frågan är om de är så viktigt att tillsätta nitrat för att säkerställa en fisfatnedbrytning..?? jag skall läsa lite mer i ämnet o återkomma...men kom gärna med en replik:) Mvh Jonas

[ .Transportörer för kväve menar du ??eller??

Jo..kankse..fast ett överskott gör ingen nytta. en cell har enmaxnivå hur mkt protein eller aminosyror den kan innehålla...sen bryter den ner dessa istället. Glutamat är en sån där aminosyra ur vilken många andra kan bildas, så är de nån aminosyra man skall tillföra är de nog den...men vad vet jag...detta är mkt komplicerat;)

Hej mattias...jag inser att jag uttryckte med inte så tydligt i mitt första inlägg, o tackar dej för att du styrde upp detta:) Mvh Jonas

Tack lasse!..den länken va mkt lärorik...de svarade på en del...aminosyrans roll som kvävetransportör till bakterien...

hej tessan...som jag fattat dej skall du sälja allt levande utan just stenen. Låter klokt. Stenen kan du nog ha hur längre som helst bara den sköts...den kräver ju rätt mkt vatten, kanske 100 liter, o kraftig cirkulation. sen skulle jag nog belyst med lite, lite blåljus så den inte blir så tråkig när du ska använda den igen, samt att du underhåller lite fotosyntes etc. Sen skulle jag då o då slängt i lite biocalcium så de finns någorlunda med Ca o karbonater, Mg...för de är ju kul om stenen frodas av liv o kalkager när du sen skall ha dne igen. Får du ner en proteinskummare o ett fosfatfilter också är de inte fel. Kort sagt..jag tror man skall sköta stenen väldigt noga. kan man inte de av olika skäl, är de npg bättre o sälja även stenen.

de kan beror på att du har så stort kar, o just de faktum att du har TRE kirurger...de är när flavescens är ensam den framför allt blir nervös o aggresiv. Sen om du har mkt annan fisk också, motverkar de beteendet. Sen har jag en känsla av..fast de är bara en spekulation..att de äldre kirurgerna är lugnare.

ja..de gör den faktiskt...minsta ommöblering kan få en gul kirurg att bete sej så o mota in ett nytt revir...sen om de finns fler fiskar i akvariet minskar sannolikheten för då känner den inte att hela akvariet är dess revir. Min nuvarande flavescens beter sej precis så här, men lugnade sej ngt när jag släppte in en imperator..men fortfarande får den "spel" om jag ändrar nåt eller ja faktiskt lägger till en fragg! tanken på att de skulle va nåt fel med vattnet tror jag inte alls på... Jag har haft många sorters kirurger, o min erfarenhet är att just den gula är extra känslig...jag kan inte påminna mej om att jag sett nån acanturusart göra riktigt så. zebrazomaarterna kanske är extra nervösa. Hursomhelst...min tro är att detta är inget att oroa sej för, utan en del i fiskens beteende. med mer fisk o lite tid så lugnar den sej.

tror inte mjukisen släppt ut nåt. revirbeteende som sagt, särskilt tydligt hos fl. alla mina gula genom åren har betett sej så.

denmarkerar sitt revir, helt naturligt.den kommer lugna sej men kan alltid göra sådär ibland.

bara en liten parantes: finns 0.02 på salifert...? min stannar vid 0.03, men du kanske menar att de ligger mellan 0.00 o 0.03 i nyans. frågar då jag tycker själv det är himla svårt att avläsa i dessa intervall;)

deltec har ett rör som heter pure actinic...för att förtydliga vad ett riktigt actinicrör är...de ger ett mer lila ljus, vilket jag tycker ser trevligare ut än de kalla ljusblå rör. detta pure actinic har nästan allt ljus på 350-420nm, så där ligger nog definitionen på äkta actinic.

så beter sej ofta kirurger...inget onormalt eller fel...min håller ofta på så där

Ursäkta mej för OT...skall rätta in mej i ledet;)

Härlig kejsare crille!! man får en känsla av djuphavsbiotop när man ser din mäktiga burk;)

ja..jag är ju inte den som helt tror på detta med lågt nitrat o cyano, utan isfåall mer på fosfatöverskott, samt organiskt material. De kan styrkas av att cyanon mer sällan kommer på sten o oftare på sand, där en misskött sådan kan trigga cyanon. Beträffande nitrattester så får andra säga vad dom vill..men de är ett av de tester jag tycker verkar mäta mkt nära verkligheten...jag får ideligen förväntade värden, sjunker förväntat med cykeln etc, samt stämmer ruskigt bra med proffsmätning med fotometer. Aminosyror som ger nitrat...e de verkligen så?? aminosyror kan ju i for sej brytas ner till ammoniak, o sedermera nitrat, men de verkar va en onödigt lång väg.jag kan ha fel där...för att förstå detta måste man ju veta exakt vad är de egentligen nitrat gör...biokemiskt...de vet säkert nån? elektronacceptor i mitokondrierna har jag fått för mej..dvs på de sättet ett bränsle till cellen...o isfåall kan de inte ersättas med en aminosyra. edit: aminosyran kan på ett sätt ersätta nitrat, då den kan brytas ner till glukos, kolkälla, o därmed ge cellen energi...men behövs inte nitrat ändå som elektronacceptor...hmm...e lite ute på djupt vatten nu...finns nån som kommentera detta??

Tack för dina synpunkter, men du missar min poäng. Den är inte att i detalj göra fysiologin rättvis, utan bara belysa tveksamheten i att dosera massa aminosyror, eftersom fysiologin fixar detta ändå. Låt mej få görqa mej tydligare isåfall: Generna talar om för cellen vilket protein den skall bilda, genom att sätta samman rätt aminosyror så just de proteinet bildas. För detta krävs de ju just byggstenen aminosyran. Dom icke essentiellla aminosyrorna behöver ej tillföras, o där kommer onödigheten in i alla preparat med aminosyror. Organismen bildar de aminosyror som behövs, o de gör de oftast ifrån druvsyra, som är en produkt av socker..och en precursor för bildning av nya aminosyror. Druvsyran genomgår en transaminering så att de bildas en viss aminosyra. Tex bildas alanin från druvsyra o glutamin. Glutamin finns ofta i hög konc o är alltså till för att avge aminogrupper så att de kan bildas mer av de aminosyror som saknas. Därför kan vi sluta tro på tillsatser av alla sorters aminosyror. Sen kan nämnas att processen kräver ett enzym, transaminas, som i sin tur kräver b-vitamin. Så är de nåt vi isåfall skall tillsätta när vi snackar proteinsyntes o aminosyror är de b-vitamin. Sen, när väl rätt aminosyror finns, ja då tar generna vid o pusslar ihop dom till de protein som just den cellen, eller organet är programmerat till...detta vet du också. Sen vill jag korrigera dej i din tro att aminosyror ej kan brytas ner...de kan dom o de görs...precis som bildningen av en AS kallas transaminering, så finns de en motsatt process, deaminering. Detta sker när vi har ett överskott av aminosyror, vilket mkt väl kan ske med alla de preparat vi häller i akvariet. DÅ omvandlas aminosyrorna till energi, nämligen KOLKÄLLA, oftast glucos, men också fetter. Slutprodukten av detta kan bli olika saker, men bland annat bildas AMMONIAK!, samt vätejoner. De finns alltså en fara med att överdosera aminosyror...de är min poäng! Att dosera essentiella aminosyror är en helt annan sak...men vet vi vilka dessa är för korallen??

precis...de gör de ju...jag tillsätter detta o byter vatten..tror inte jag får kaliumbrist i första taget.