jonasroman

Jag tror nån har svaret, tex de som kan allt om ICP. Men då skall man nog fråga en oberoende som ej har affärsintressen. Känns som vi borde hyra in en föreläsare från icke vinstgivande företag som objektivt pratar om ICP o andra analysmetoder. Vi har ju ICP-OES, ICP-MS...där MS har betydligt högre noggrannhet o är egentligen tvunget om man skall kunna mäta tex järn, där NSW ligger under level of detection för ICP-OES metoden. Det är troligen bara en prisfråga, samt fråga om det finns ekonomi för ett företag att tillhandahålla varianter på ICP för att spetsa analysen. /Jonas

Skillnaden är ju att vattnet står inte still kring eller i en strumpa, det tränger igenom för vattnet står inte still utanför, du har ju den i karet eller sumpen. En rektor med avstängd motor är nåt helt annat. Då är det ju samma vatten hela tiden. Biofilmen stoppar inte flödet så mkt tror jag. Rowaphos mm är ju oerhört poröst. Det blir inte en sten av det direkt, vattnet kommer in. Såklart strömmar det långsammare igenom än bredvid, men du pratar ju om ett sådant dåligt utbyte så det skulle bli helt overksamt längre in..det tror jag inte stämmer Lasse.

Lasse, Rowaphos är ju inte direkt vattentätt. Det kommer nog allt in vatten in i dess innersta också(utan båtmotor..). Det är ju ingen direkt solid massa vi pratar om. Kornen är oerhört små och det måste allt rinna vatten mellan dessa in till dess mitt, om än även såklart långsammare än i en fluidiserande. Testa tex med lite färgindikator (metylenblått o dyl) o se vart vattnet tar vägen.. Det första du skrev är vi överens om, det var ju exakt det jag förklarade. /Jonas

Kanske det är isåfall ett mätfel, dvs att metanolen/etanolen, korsreagerar så du får falskt utslag med ICP maskinen??

det skulle jag tro, men vet inte säkert:-)

nä, vb en strumpa i en av bafflarna

låter väldigt konstigt att Nopox skall innehålla molybden. Nopox är methanol o möjligen nåt mer kolväte pgr av icke helt rent methanol. Sen är det ju så lite man doserar med kolkälla så där tror jag inte alls du har källan. Man vet ju aldrig men det känns ologiskt.

Tror inte du behöver fundera så mkt kring flödet runt mediat. Mediat har en total absorptionskapacitet baserat på mängden media(o fabrikat). När de är mättat slutar det förstås ta upp fosfat o du får byta ut det. Flödet genom avgör mest hur lång tid det kommer ta för mediat att mättas. Är det placerat i högt flöde får det hela tiden nytt fosfat till sig snabbare o mättas snabbare då ett media omgivet av fosfatrikt vatten tar upp mer fosfat per tidsenhet än om mediat är omgivet av vatten som har lägre fosfsathalt, vilket ju blir fallet om vattnet passerar mediat väldigt långsamt. Så det handlar nog mest om hur snabbt du vill sänka halten. Detta kan alltså vara nackdelen med reaktorer, som pgr av ovannämnda resonemang tar upp fosfaten snabbare pgr av effektiv cirk genom mediat (men också såklart mättas fortare). Kan bara se en nackdel med för långsam genomströmning: Om den sker så långsamt så det blir klumpig, för då minskar du ju kapaciteten. Jag har aldrig fattat varför man köper dyra o skrymmande plaströr med motorer o elände, när man kan lägga det i en strumpa i sumpen där vattnet såklart alltid byts ut ganska snabbt. Det går väl aldrig veta säkert när mediat är mättat...gör en överslagsräkning: Se hur mkt fosfaten sänkts i karet sen du bytte media, räkna ut hur fosfat mediat "in best case" då har tagit upp. Rowaphos anger hur fosfat den kan absorbera/media. För säkerhets skull ta sen lite marginal o låt mediat ligga i nån dag ytterligare, släng det sen. I övrigt så: Kokälla: tar N o P i ungefär kvoten 16/1 förutsatt att det fungerar som det ska, då det går via bakterierna assimilering Alger: Makroalger tar N o P i kvoten 80/1, så där kan man räkna med att GFO behövs som stöd när nitrat börjar sjunka Skummare: Skummare är dåligt på att exportera N o P. Inte många har löst sitt N eller P problem med större skummare. tro mig. Finns studier i AA att en skummare tar aldrig mer än 30% av karets lösta organiska förenignar. Dvs större skummare hjälper inte! Den blir bara klar snabbare med de 30%-en. Mekanisk filtrering: I hajakvarium på universum mm så kan det nog behövas, läs sandfilter, men i ett revkar, tror jag det gör mkt liten nytta för export av N o P, o i vissa fall är det helt kontraproduktiv med kraftig mekanisk filtering i form av alla dessa filtersockor o rollermates...där tror jag man tar bort sådant som mikrolivet vill ha för att trivas. Make it simple...;-) /Jonas

så här ser det ut funktionellt

Min tanke är att gå tillbaka till mer lowtech, och slippa kolkällor o nitratreaktorer (algerna exporterar o importerar så i bästa fall kan dom ersätta både DSB/nitratreaktor o extern tillförsel av AS o kolkälla). Sen tar algerna CO2 så divesorb åker också ut. Vidare kommer Balling ersätta reaktorn så den enda teknik jag kommer behöva är 1) Ballingstation 2)Alkatronic 3)Ljus till refugiet 4) Kraftfull skummare. /Jonas

Framitdsplanering: Kanske jag bygger denna sump i vår, för att utveckla karet en smula. Blir alger i refugiumdelen, 130 liter, dvs 20% av karets volym i alger. Jag skall prova det konceptet. Men först får vi se, en rätt stor sump så det gäller o hitta nån smidig lösning. En ny skummare blir det isåfall får ytterligare gasutbyte. Kalkreaktorn säljer jag nog. Sen blir det Balling ( såklart med min kommande Dosetronic o nuvarande Alkatronic), o sen ingen mer teknik faktiskt. Apexen kommer bli vansinnigt underutnytjad, men kommer nog ha kvar den, då ju Alkatronic kan prata med Apex, så ur en supportsynvinkel behåller jag den nog. Skummaren lutar åt en ATB, måtten i sumpen ni ser är anpassade efter den, men rymmer såklart andra rätt så stora modeller också:-) Vi får se:-) /Jonas

Gällande molybden kan ju komma från: antingen från saltet tillsatser med spårelement, eller oren Balling? korallmat(läs, blir kvar stora mängder i systemet) flytande mat(se ovan, blir kvar) eller kanske mat men mat tror jag minst på om du inte doserar flytande som sagt. Fast föda tar fiskarna upp det mesta, o isåfall snarare lagrar upp det i sin egen vävnad(??). Så motfrågan blir: Doserar du inget av ovanstående? Ngt flytande prep? Vilket salt? Sen en fråga mer till alla: Har också hört men mer som ryktesspridning, att GFO kan släppa Barium...stämmer verkligen det? Är det alltså orenheter i järnoxiden/hydroxiden???....eller hur skulle det annars kunna ske? Stämmer det till att börja med?? /Jonas

Om din reaktor står still klart att det kan ske, det är ju en helt onaturlig situation. Är inget konstigt med det. I alla fall jag pratar om den vanliga setupen: en strumpa, eller en reaktor som såklart inte står still, med GFO. Har du i sen sådan setup fått sådan anareobism så den läcker fosfat? Det är min fråga. Jämvikten skrev jag för att du i dina första inlägg inte förklarade hur du tänkte utan bara skrev "lagar", där jämvikten är en sådan. I enlighet med den läcker det inte tillbaka bara för att omgivande vatten är fosfatfritt. Du kanske trodde det, därför kommenterade jag det. Sen finns det biologiska, och jag känner till dom, att svavelvätebildning kan frisätta fosfat. DEN mekanismen vet jag o köper av direkt, och har aldrig sagt emot. Det jag betvivlade var om det sker sådan anareobism så dessa kända biologiska mekanismer inträder? Och där är jag fortfarande inte överbevisad att så skulle ske i normala skeenden. Stannar en reaktor är nåt helt annat. SEN är jag dock av samma uppfattning att man skall byta GFO ofta, för att det helt enkelt inte skall va där när det inte längre gör nån nytta. Tror många har i den för länge. Sen är det väl möjligt Lasse, i ett extremfall, om du lämnar strumpan i månader, att det kan ske det du säger....men det är inte heller en normalsituation. /Jonas

Jag tror ändå inte att det är den jämnvikten som är orsaken till dygnsvariationer stig. Skälet till att jag tror så är ju att den jämvikten är extremt förskjuten år fosfatens bundna form, så det kärvs lägre pH än de naturliga för att lösa ut o in fosfat på det sättet. Den variation vi ändå kan se tror jag beror helt på biologiska orsaker, som att alger tar upp mer fosfat på dagen osv. Mvh Jonas

Du kan ju haft en obalans från början. Kalkreaktorn, om du inte har ngt väldigt märkligt dåligt media, ger ifrån sig KH o Ca i relationen nästan 1/1, dvs när kalkreaktorn tillfört 1dKH till karet har den tillfört 8 ppm Ca. Dosera upp ca med Kalciumkloriddihydrat, dvs det kalciumet du har i en vanlig Balling. När du har cirka 400 i calcium så sluta, och sen borde det hålla sig i balans förutsatt att KH då ligger i paritet, dvs runt 7-8.

Därför att fosfat är för lågt. Skall kolkällemetoden funka behövs en hyfsat normal N/P kvot. Du är inte den förste som inte fått biopellets att fungera;-)

Det är inte samma sak anser jag, en strumpa med Rowaphos är avsevärt mer porös än en sten, o dessutom menar jag att LS är inte särskilt fenomenal på att denitrifiera för den är FÖR kompakt, dvs näringstransporten fram o tillbaka (nitrat in, kvävgas ut) sker för långsamt för att stenen skall va effektiv. Jag tycker mediat snurrar runt o är rätt säker på att vattnet letar sig fram en del genom kornen, så det inte blir alls anareobt. De klart, har du en enorm strumpa, så det blir liksom en kärna, kanske, men det skall nog mkt till. Inte ens i en kalkreaktor med en stillastående kolonn med finpackar grus med bara en genomströmning på 1-2 liter i timman sjunker redox nämnvärt. Kanske en dålig jämförelse, men vi (du om någon, men jag med) som jobbat med nitratreaktorer vet ju att det är inte helt enkelt att få anareobism av den graden o det tar dessutom tid. GFO byter du ju ut med jämna mellanrum o isåfall stör anareobismen. Hur har du påvisat att fosfat läcker tillbaka från GFO vid normal användning? Mvh Jonas

ja men det blir väl inte anareoba förhållanden i en påse/strumpa med rowaphos i sumpcirkulation?? eller i en reaktor?...du gräver ju inte ner din rowaphos i sanden? Jag tror inte det blir anareobism i första taget.

intressant. Det är kanske så att arter reagerar olika?

Det stämmer Lasse som du säger, just fosfathämningsteorin bevisas inte med en enda observation. Men då jag tror den teorin stämmer sedan tidigare blev denna iaktagelse en bekräftelse. Sambandet var tidsmässigt extremt tydligt. Jag skall se om jag kan reproducera det...kruxet e att jag kanske inte vill släppa upp fosfaten så högt igen...att jag hade så högt var inte medvetet utan en incidentell upptäckt;-) föresten skall jag passa på att göra ett test o se om jag kan visa att/ifall rowaphos inte läcker tillbaks fosfat till ett vatten med 0 i fosfat. Jag tror inte det som sagt till följd av löslighetskonstanten. Vi har en jämnvikt , ja, men den är förskjuten enormt mkt åt järnfosfatsidan så jämnvikten tror jag står still så att säga under dessa förhållanden. Mvh jonas

För högt Fosfat tror jag hämmar kalkbildningen: Här fick jag ett bevis på att mäta alkalinitet kontinuerligt är inte bara bra ur korallhälsosynvinkel utan det lär oss en del om andra biologiska skeenden. Se på kurvan. Vid pilen så har jag tillfört Rowaphos då jag innan pilen hade fosfat på 0.2ppm!!! Perioden med 0.2 ppm som jag inte vetat om då jag ej mätt fosfat på länge har samexisterat med en långsamt stigande KH kurva som indikation på minskad kalkbildning. Min tolkning är att med så högt fosfat hämmas kalkbildningen. Redan dagen efter jag lagt i Rowa, så halverades fosfaten och direkt började KH kurvan sjunka samtidigt som ni ser, orsakat alltså troligen av en ökad kalkbildning i karet som i sin tur berodde på de lägre fosfatvärdet. Väldigt intressant. Man kan lära sig mkt av att observera hur KH ändras sekundärt till andra förändringar. Och detta talar ju också för teorin hur högt fosfat har en hämmande effekt på kalkbildning o koralltillväxt. Teorierna kring detta är bl.a. att fosfat binder på kalksubstrat likt mg gör och försvårar därmed fortsatt precipitering av kalk. Vidare binds Ca direkt i vattnet till calciumfosfat o därmed också färre ca joner att agera som kalkbildare. En del , bl.a. kemisten Randy Holmes, anser att fosfatens kalkhämmande effekt börjar redan vid ett fosfat på 0.08ppm. Min kH kurva bekräftar teorierna. Det intressanta var att det var via KH mätningen som jag fick anledning att misstänka högt fosfat och med rowaphos löstes problemet med stigande kH. /Jonas

Tror faktisk inte på att det skulle i en strumpa med rowaphos som ju är placerat i hyffsad cirka bli så lågt redox så du får svavelvätebildning i dess innersta, o därmed inte heller nån risk för återfrisättning av fosfat i GFO i första taget. När jag jobbade med min nitratreaktor, samt även ju har en DSB sen länge, lärde jag mig att det bildas inte så lågt redox o därmed svavelväte i första taget. Att det skulle ske i en GFO-klump, det tror jag inte alls. Däremot vet man att mediat kan klumpa ihop till följd av CaCO3utfällning, i sin tuyr beroende på lokalt stigande pH (som i sin tur beror på att järnhydroxid släpper hydroxidjonerna o tar upp fosfat), o denna ihopklumoning kan förbruka viss alkalinititet, samt minska effekten av rowaphos. Det är inte samma sak som att mediat läcker tillbaka, utan helt helt det faktum att effekten bara avtar pgr av minskad yta, o då stiger ju fosfat igen. kanske detta du sett?. /Jonas

de biologiska/kemiska lagarna exakt...och dessa är om jag inte fatta allt fel, att det handlar om kemisk bindningsstyrka och löslighetskonstanten för det bildade ämnet, i detta fall järnfosfatföreningar. Hur har du visat på att den bildade järnfosfaten löser tillbaka under akvarieförhållanden? (dvs pH i alla fall inte under 7.7 etc). Klart att det kanske löser ut nån enstaka atom, men det skall ju ha signifikant betydelse. Är det Aluminiumbaserat du kanske menar? Där är jag inte säker på löslighet osv, kanske lägre o därmed större möjighet att läcka tillbaka. Men tittar du på löslighetskonstanten för järnfosfat är ju den lägre än för en del annat som inte spontant löser ut vid saltvatten med normalt pH. Faktiskt rätt svårt att hitta nån som verkligen reproducerat detta, så om du har det, dela med dig av resultaten, så vi kan värdera detta. Mvh Jonas

Tyvärr har jag inte uppdaterat denna tråd på länge. Mycket arbete med Alkatronic ;-) Så, här är 3 nya bilder, och jag tror att ett stabilt KH har betalat sig i bra utfärgning, tillväxt och faktiskt inte mer dino och / eller cyano. Stabilt och inte för högt dKH tror jag är en av nycklarna. Jag säger dock "tro" som ett utslag för viss ödmjukhet inför biologins komplexitet och multifaktoriella egenskaper. Systemet är ungefär som tidigare i mkt korta drag: • Kalciumreaktor, men jag är i en övergångsfas för att konvertera till Balling. • DSB och macroalgrefugium. • LED-belysning. • 20-25 fiskar (4 kirurger, 4 "stora" kejsare, 1 liten kejsare, 8 anthias och 3-4 andra "små" fiskar) • Och naturligtvis övervakaren Alkatronic ;-) Happy reefing Jonas Roman

Ser att tråden är inte helt ny, men 0.6 ppm i fosfat är väldigt högt. Det är ju 15-30ggr högre än naturens. Har du dessutom möjligen lågt nitrat, så är alltså kvoten N/P kraftigt förskjuten åt fel håll, dvs alldeles för låg. Vi tror ofta att förutom de absoluta värdena så är inte minst kvoten N/P viktig, och det är just för låga N/P kvoter som möjligen kan framkalla cyano. Jag hade försökt få ner fosfaten ordentligt, och faktiskt varit lite försiktig med dosering av "alggillande" spårämnen som järn. Sen om du bara har det i sumpen bör du också ta upp chaetin o skölja av den i sötvatten. Det tål chaeton.