jonasroman

Jag tror följande har skett: 1) Din grumling samt oerhört snabba återväxt på rutorna är bakterier. Du har alltså pgr av överdos av Nopox(även om du följer dosrekommendationer kan det vara en överdos i ditt fall) fått denna bakterieblomning. 2) Bakterietillväxten har slukat all nitrat. 3) Eftersom nitrat nollats kommer inte fosfat att följa med ner nu, då kolkällan inte längre kan arbeta utan nitrat. 4) Fosfaten på 0.5 är skadligt högt! Det finns ytterligheter o ovanliga undantag där så högt fosfat inte är skadligt, men det är mer troligt att det är skadligt än inte skadligt, så lägg till Rowaphos nu i strumpa, men var beredd på att det kommer mättas snabbt med så högt fosfat. Du kommer säkert få byta media 2-3 ggr med max en veckas mellanrum, innan du absorberat tillräckligt med fosfat. 5) Sluta med nopox 6) När fosfaten nu sjunker o du slutat med nopox kommer nitraten troligen stiga igen med tiden, och när den kanske ligger runt 2-5, och fosfat kommit ner till i alla fall nivåer under 0.1 ppm eller lägre, så är du ganska ok på banan igen. 7) Inte säkert att du behöver gå in med nopox igen efter punkt 6. Följ nitrat o fosfat med 1-2 veckors mellanrum o gå bara in med nopox om både Nitrat o fosfat sticker upp, typfall nitrat över 10 o fosfat över 0.1. Värdena under detta är enklast att inte gripas av panik över. /Mvh Jonas Roman

När det gäller kalkrektorn så bara jag redovisar mina resultat som svar på frågan om nitrat bryts ner i en kalkreaktor eller inte. Om du läste Davids svar så svarar han samma som jag, dvs hans mätningar visar på samma resultat. Sen skälet till att en kalkreaktor ej fungerar som en denitrifikator har jag inte skrivit i sten, pH värdet som delorsak var en spekulation som försök till tes om varför. Du skrev att jag hade fel, men jag har bevisat att jag inte har det, och undrar därför hur dina mätningar ser ut. När svavelvätet skall färdas ngr cm, eller på sin höjd 1 dm, genom GFO mediat, så kan ju fler saker hända, som vi vet från vad som händer med svavelväte i en DSB. Den kan oxideras till sulfat av syre tex(alltså ej av järnfosfaten). Skall järnfosfaten hinna verka som ett oxidationsmedel för svavelvätet o alltså lösa ut sin järnfosfat, så krävs alltså först o främst att det bildas en viss mängd svavelväte centralt pgr av anareobism o nitratbrist. Sen skall den mängden ta sig ut o hinna på den tiden under den korta sträckan reducera bundet järnfosfat? Det låter som om det inte kommer ske med självklarhet. Det kan naturligtvis alltid ske vad som helst under extraordinära förhållanden, men vi pratar ju om den vanliga setupen; vad som händer med en stackars strumpa o ngr dl Rowaphos. Här får man knappt svavelväte i en DSB på 15 cm som varit igång i 2 år, med perioder med noll i nitrat..o du menar att det skall ske i en strumpa mer poröst media placerat i sumpcirk. jag baserar detta också på erfarenhet Lasse. Hur många ggr har hag inte tagit upp dessa strumpor, aldrig känt en lukt av svavelväte. Hela ditt resonemang, oavsett om det bildas svavelväte eller ej, bygger på att du menar att kärnan i en GFO strumpa inte tar upp fosfat då dess mitt förblir overksam pgr av uteblivet vattenflöde där. eller hur? sen för detta med sig då 2 effekter: 1) sämre effekt på att ta upp fosfat per gram media 2) risk för återställning av fosfat av det som trots allt bundits pgr av bildat svavelväte. Så: skall detta stämma måste du visa på att ingen transport sker redan ngr cm in i strumpan? Om jag mäter redox inne i en strumpa längst in, tror du den blir under noll då? Nåt såt måste väl göras för att bevisa din teori? jag gör gärna lite försök om du har förslag på hur dess skall genomföras. /Jonas

Långsammare går det, det är ingen som sagt emot, men som jag fattar dig så menar du att mitten förblir obrukad. Men hur kan den då isåfall som du säger också, sen släppa fosfat?, om den aldrig tatt upp nån där? det haltar för mig.

Nu pratar du om mekanisk filtrering i din madrassmetafor...kemisk drivs av fler krafter, grejen är, om vattnet utanför strumpan hela tiden byts ut, vilket den gör, så tror jag inte det kommer lämna rowaphosens inre kärna oberörd. Du tror ju på att transport sker till o med genom en sten(LS), varför tror du då inte det sker genom ett ännu porösare media som GFO??

Jag har inte fel. Jag har mätt o testat: Jag mätte redox i reaktorn o den var knappt sänkt alls jämfört med karet, cirka +200mv, o nitrat var exakt samma på in som utvattnat! Då var ändå min reaktor rätt stor, packad med mkt fint grus, o ett flöde genom på bara 2 liter/h(och ej luftad på länge). Jag vill mena att en kalkreaktor bryter ej ner nitrat. Säger du något annat, så upp till motbevis, för jag har testat. Resultat är för övrigt ganska förväntat, för det är inte troligt att bakterierna trivs i pH 6.5, med ett KH på 45 etc. Jag hörde Ehsan anse att det skedde denitrifikation, och det var det som fick mig att betvivla detta, och gjorde ngr tester. Reaktorn var då dessutom inte bytt på länge så mediat var inte "luftat" som sagt. Som jag redan skrivit ang fosfat så sker absorptionen såklart snabbare i en fosfatreaktor, men totalmängden som i slutändan absorberats är den samma, det går bara fortare i fluidiserande lösningar. "Inget flöde att tala om", nej, men ett flöde är det, och det räcker. Enda skillnaden är att det tar längre tid att mätta Rowaphosen när den är i en strumpa, eftersom flödet såklart är lägre än i en reaktor, men att flödet skulle vara noll, så mediat i centrum av strumpan förblir overksamt, det tror jag inte på som sagt. Vi talar fortfarande om ett poröst media, och vattnet utanför strumpan byts ut hela tiden, då kommer det ske en transport genom strumpan om än långsammare, men det kommer ske till slut. Så himla kompakt är det inte. Återfällning, som sagt, det skall ju baseras på samma teori om att kärnan är så ogenomtränglig så den blir anareob. Du har fortfarande inte förklarat hur du visat på detta? Har du mätt redox inne i strumpans mitt?. Sen tror jag din teori haltar på en punkt: Om du å ena sidan anser att kärnan är så kompakt så den ej förbrukas, läs tar ej upp fosfat, hur kan den då släppa fosfat, som den ju aldrig tog upp?!;-) Mvh Jonas

Jag har gjort mätningar på kalkreaktor o menar att den denitrifierar ingenting. Jag mätte redox i reaktorn o den var knappt sänkt alls jämfört med karet, cirka +200mv, o nitrat var exakt samma på in som utvattnat. Då var ändå min reaktor rätt stor, packad med mkt fint grus, o ett flöde genom på bara 2 liter/h. Jag vill mena att en kalkreaktor bryter ej ner nitrat. Mvh Jonas

Jag tror nån har svaret, tex de som kan allt om ICP. Men då skall man nog fråga en oberoende som ej har affärsintressen. Känns som vi borde hyra in en föreläsare från icke vinstgivande företag som objektivt pratar om ICP o andra analysmetoder. Vi har ju ICP-OES, ICP-MS...där MS har betydligt högre noggrannhet o är egentligen tvunget om man skall kunna mäta tex järn, där NSW ligger under level of detection för ICP-OES metoden. Det är troligen bara en prisfråga, samt fråga om det finns ekonomi för ett företag att tillhandahålla varianter på ICP för att spetsa analysen. /Jonas

Skillnaden är ju att vattnet står inte still kring eller i en strumpa, det tränger igenom för vattnet står inte still utanför, du har ju den i karet eller sumpen. En rektor med avstängd motor är nåt helt annat. Då är det ju samma vatten hela tiden. Biofilmen stoppar inte flödet så mkt tror jag. Rowaphos mm är ju oerhört poröst. Det blir inte en sten av det direkt, vattnet kommer in. Såklart strömmar det långsammare igenom än bredvid, men du pratar ju om ett sådant dåligt utbyte så det skulle bli helt overksamt längre in..det tror jag inte stämmer Lasse.

Lasse, Rowaphos är ju inte direkt vattentätt. Det kommer nog allt in vatten in i dess innersta också(utan båtmotor..). Det är ju ingen direkt solid massa vi pratar om. Kornen är oerhört små och det måste allt rinna vatten mellan dessa in till dess mitt, om än även såklart långsammare än i en fluidiserande. Testa tex med lite färgindikator (metylenblått o dyl) o se vart vattnet tar vägen.. Det första du skrev är vi överens om, det var ju exakt det jag förklarade. /Jonas

Kanske det är isåfall ett mätfel, dvs att metanolen/etanolen, korsreagerar så du får falskt utslag med ICP maskinen??

det skulle jag tro, men vet inte säkert:-)

nä, vb en strumpa i en av bafflarna

låter väldigt konstigt att Nopox skall innehålla molybden. Nopox är methanol o möjligen nåt mer kolväte pgr av icke helt rent methanol. Sen är det ju så lite man doserar med kolkälla så där tror jag inte alls du har källan. Man vet ju aldrig men det känns ologiskt.

Tror inte du behöver fundera så mkt kring flödet runt mediat. Mediat har en total absorptionskapacitet baserat på mängden media(o fabrikat). När de är mättat slutar det förstås ta upp fosfat o du får byta ut det. Flödet genom avgör mest hur lång tid det kommer ta för mediat att mättas. Är det placerat i högt flöde får det hela tiden nytt fosfat till sig snabbare o mättas snabbare då ett media omgivet av fosfatrikt vatten tar upp mer fosfat per tidsenhet än om mediat är omgivet av vatten som har lägre fosfsathalt, vilket ju blir fallet om vattnet passerar mediat väldigt långsamt. Så det handlar nog mest om hur snabbt du vill sänka halten. Detta kan alltså vara nackdelen med reaktorer, som pgr av ovannämnda resonemang tar upp fosfaten snabbare pgr av effektiv cirk genom mediat (men också såklart mättas fortare). Kan bara se en nackdel med för långsam genomströmning: Om den sker så långsamt så det blir klumpig, för då minskar du ju kapaciteten. Jag har aldrig fattat varför man köper dyra o skrymmande plaströr med motorer o elände, när man kan lägga det i en strumpa i sumpen där vattnet såklart alltid byts ut ganska snabbt. Det går väl aldrig veta säkert när mediat är mättat...gör en överslagsräkning: Se hur mkt fosfaten sänkts i karet sen du bytte media, räkna ut hur fosfat mediat "in best case" då har tagit upp. Rowaphos anger hur fosfat den kan absorbera/media. För säkerhets skull ta sen lite marginal o låt mediat ligga i nån dag ytterligare, släng det sen. I övrigt så: Kokälla: tar N o P i ungefär kvoten 16/1 förutsatt att det fungerar som det ska, då det går via bakterierna assimilering Alger: Makroalger tar N o P i kvoten 80/1, så där kan man räkna med att GFO behövs som stöd när nitrat börjar sjunka Skummare: Skummare är dåligt på att exportera N o P. Inte många har löst sitt N eller P problem med större skummare. tro mig. Finns studier i AA att en skummare tar aldrig mer än 30% av karets lösta organiska förenignar. Dvs större skummare hjälper inte! Den blir bara klar snabbare med de 30%-en. Mekanisk filtrering: I hajakvarium på universum mm så kan det nog behövas, läs sandfilter, men i ett revkar, tror jag det gör mkt liten nytta för export av N o P, o i vissa fall är det helt kontraproduktiv med kraftig mekanisk filtering i form av alla dessa filtersockor o rollermates...där tror jag man tar bort sådant som mikrolivet vill ha för att trivas. Make it simple...;-) /Jonas

så här ser det ut funktionellt

Min tanke är att gå tillbaka till mer lowtech, och slippa kolkällor o nitratreaktorer (algerna exporterar o importerar så i bästa fall kan dom ersätta både DSB/nitratreaktor o extern tillförsel av AS o kolkälla). Sen tar algerna CO2 så divesorb åker också ut. Vidare kommer Balling ersätta reaktorn så den enda teknik jag kommer behöva är 1) Ballingstation 2)Alkatronic 3)Ljus till refugiet 4) Kraftfull skummare. /Jonas

Framitdsplanering: Kanske jag bygger denna sump i vår, för att utveckla karet en smula. Blir alger i refugiumdelen, 130 liter, dvs 20% av karets volym i alger. Jag skall prova det konceptet. Men först får vi se, en rätt stor sump så det gäller o hitta nån smidig lösning. En ny skummare blir det isåfall får ytterligare gasutbyte. Kalkreaktorn säljer jag nog. Sen blir det Balling ( såklart med min kommande Dosetronic o nuvarande Alkatronic), o sen ingen mer teknik faktiskt. Apexen kommer bli vansinnigt underutnytjad, men kommer nog ha kvar den, då ju Alkatronic kan prata med Apex, så ur en supportsynvinkel behåller jag den nog. Skummaren lutar åt en ATB, måtten i sumpen ni ser är anpassade efter den, men rymmer såklart andra rätt så stora modeller också:-) Vi får se:-) /Jonas

Gällande molybden kan ju komma från: antingen från saltet tillsatser med spårelement, eller oren Balling? korallmat(läs, blir kvar stora mängder i systemet) flytande mat(se ovan, blir kvar) eller kanske mat men mat tror jag minst på om du inte doserar flytande som sagt. Fast föda tar fiskarna upp det mesta, o isåfall snarare lagrar upp det i sin egen vävnad(??). Så motfrågan blir: Doserar du inget av ovanstående? Ngt flytande prep? Vilket salt? Sen en fråga mer till alla: Har också hört men mer som ryktesspridning, att GFO kan släppa Barium...stämmer verkligen det? Är det alltså orenheter i järnoxiden/hydroxiden???....eller hur skulle det annars kunna ske? Stämmer det till att börja med?? /Jonas

Om din reaktor står still klart att det kan ske, det är ju en helt onaturlig situation. Är inget konstigt med det. I alla fall jag pratar om den vanliga setupen: en strumpa, eller en reaktor som såklart inte står still, med GFO. Har du i sen sådan setup fått sådan anareobism så den läcker fosfat? Det är min fråga. Jämvikten skrev jag för att du i dina första inlägg inte förklarade hur du tänkte utan bara skrev "lagar", där jämvikten är en sådan. I enlighet med den läcker det inte tillbaka bara för att omgivande vatten är fosfatfritt. Du kanske trodde det, därför kommenterade jag det. Sen finns det biologiska, och jag känner till dom, att svavelvätebildning kan frisätta fosfat. DEN mekanismen vet jag o köper av direkt, och har aldrig sagt emot. Det jag betvivlade var om det sker sådan anareobism så dessa kända biologiska mekanismer inträder? Och där är jag fortfarande inte överbevisad att så skulle ske i normala skeenden. Stannar en reaktor är nåt helt annat. SEN är jag dock av samma uppfattning att man skall byta GFO ofta, för att det helt enkelt inte skall va där när det inte längre gör nån nytta. Tror många har i den för länge. Sen är det väl möjligt Lasse, i ett extremfall, om du lämnar strumpan i månader, att det kan ske det du säger....men det är inte heller en normalsituation. /Jonas

Jag tror ändå inte att det är den jämnvikten som är orsaken till dygnsvariationer stig. Skälet till att jag tror så är ju att den jämvikten är extremt förskjuten år fosfatens bundna form, så det kärvs lägre pH än de naturliga för att lösa ut o in fosfat på det sättet. Den variation vi ändå kan se tror jag beror helt på biologiska orsaker, som att alger tar upp mer fosfat på dagen osv. Mvh Jonas

Du kan ju haft en obalans från början. Kalkreaktorn, om du inte har ngt väldigt märkligt dåligt media, ger ifrån sig KH o Ca i relationen nästan 1/1, dvs när kalkreaktorn tillfört 1dKH till karet har den tillfört 8 ppm Ca. Dosera upp ca med Kalciumkloriddihydrat, dvs det kalciumet du har i en vanlig Balling. När du har cirka 400 i calcium så sluta, och sen borde det hålla sig i balans förutsatt att KH då ligger i paritet, dvs runt 7-8.

Därför att fosfat är för lågt. Skall kolkällemetoden funka behövs en hyfsat normal N/P kvot. Du är inte den förste som inte fått biopellets att fungera;-)

Det är inte samma sak anser jag, en strumpa med Rowaphos är avsevärt mer porös än en sten, o dessutom menar jag att LS är inte särskilt fenomenal på att denitrifiera för den är FÖR kompakt, dvs näringstransporten fram o tillbaka (nitrat in, kvävgas ut) sker för långsamt för att stenen skall va effektiv. Jag tycker mediat snurrar runt o är rätt säker på att vattnet letar sig fram en del genom kornen, så det inte blir alls anareobt. De klart, har du en enorm strumpa, så det blir liksom en kärna, kanske, men det skall nog mkt till. Inte ens i en kalkreaktor med en stillastående kolonn med finpackar grus med bara en genomströmning på 1-2 liter i timman sjunker redox nämnvärt. Kanske en dålig jämförelse, men vi (du om någon, men jag med) som jobbat med nitratreaktorer vet ju att det är inte helt enkelt att få anareobism av den graden o det tar dessutom tid. GFO byter du ju ut med jämna mellanrum o isåfall stör anareobismen. Hur har du påvisat att fosfat läcker tillbaka från GFO vid normal användning? Mvh Jonas

ja men det blir väl inte anareoba förhållanden i en påse/strumpa med rowaphos i sumpcirkulation?? eller i en reaktor?...du gräver ju inte ner din rowaphos i sanden? Jag tror inte det blir anareobism i första taget.

intressant. Det är kanske så att arter reagerar olika?