jonasroman

Hej vänner Som nybliven redaktör inledde jag med att idag spela in en ny tutorials till vårt arkiv/er. Handlar om mitt favoritämne...alkalinitet. Håll till godo vänner:-) Mvh Jonas Roman

Stigs svar var klockrent:-)

Vill bara visa er något som jag ser kanske ett samband i: Jag har en nitratreaktor, i den mäter jag redox, o matar den med kolkälla (nopox). Efter ett år nu så har nitraten äntligen gått ner från 25 ppm till 0.25 ppm så nu gör verkligen nitratreaktorn sitt jobb. Den matas med Nopox 1 ml 2 ggr dagligen o då går den nästan 24/7 med 4 liter i timman. Sista tiden inte helt oväntat har det kommit lite cyano på sanden. Detta sätter jag i samband med det låga nitratet(men kanske egentligen lågt redox, se resonemang nedan). Därför stängde jag helt av kolkällan till nitratreaktorn häromdan. Den går naturligtvis trots det på viss hastighet med betydligt lägre sådan. Kanske ger totalt sett 1 liter i timman istället för 4 liter. Bara två dar efter det ser jag: 1) redox i reaktorn är naturligtvis högre, det var förstås förväntat 2) men vad mer intressant är, redoxen i karet har stigit tydligt från cirka 340 till över 420. 3) OCH cyanon är borta! 4) nitrat i karet ligger fortfarande kvar på 0.25 ppm Jag får här stöd för min tidigare tes att kolkälla när den drar ner näringsvärdena (o då framför allt nitrat) till ultralåga värden får man lättare cyano. Det som är intressant här är att cyanon försvann samtidigt som redoxen steg i karet o redoxen i karet steg samtidigt som jag stängde av kolkällan till nitratreaktorn. Så att cyanon försvann verkar inte vara en direkt nitrateffekt utan mer en redoxeffekt. Men på sikt kommer säkert nitrat även stiga något då jag stoppat kolkällan till reaktorn. Mitt mål är nog att ligga ett snäpp högre än 0.25 ppm i alla fall. se bild, den visar hur redox i karet stiger samtidigt som redoxen i reaktorn stiger (reaktorn har negativ redox så tänk ett minus framför dessa siffror=den gröna linjen) Sambandet lågt nitrat o cyano som vi ibland ser men ibland inte: kan det vara så att det i själva verket är ett sjunkande redox som ger cyano, o inte den låga nitraten?, men att det ofta går hand i hand med lågt redox o lågt nitrat eftersom nitrat är ett mkt potent oxidationsmedel. Vad är hönan o ägget?...kanske det låga redoxet som gör att oxidationsreaktioner får det svårare att utföras...o lågt redox hör ofta ihop med lågt nitrat eftersom vägen till lågt nitrat är att mata med kolkälla (som sänker redox då vi tillför organiskt ämne som skall oxideras, dvs en reduktor). Min cyano försvann ju betydligt mer prompt än vad nitraten ändrades...den följde redox och kolkälledosen mer direkt, men inte nitrathalten så direkt. Det är lurigt med kolkälla...svår balans...och det är långsamma processer att styra näringsvärden upp o ner. Mvh Jonas

Hej ärade saltvattensvänner:-) Som ni vet har jag fått förtroendet att bli invald som redaktör i SG-styrelsen, och detta blev jag väldigt glad över. Jag har inte ännu hittat den exakta formen hur jag skall jobba men det kommer. Men jag började i alla fall med att idag titta igenom de artiklar vi redan har i arkivet under fliken "artiklar". Jag vill slå ett slag för att titta där, det finns redan en hel del mkt bra artiklar, skrivna av oss själva. Undertecknad har nog inga ytterligare klara utan jag har redan postat alla mina egna under fliken arkiv, så from nu handlar det om att producera mera och nytt. Har ni en artikel, egenskriven eller hittad, så kontakta mig på PM, så ser jag till att den kommer in på rätt ställe, samt läser igenom den och lägger till en kort sammanfattning till den på svenska, samt gör en blänkare på sidan att ny artikel lagts in. Men som sagt, ta er gärna en titt i arkivet, redan en fin samling, och ett bevis på detta gränssnitts överlägsenhet eftersom vi kan både lagra o söka information här på ett helt annat sätt än på andra typer av sociala medier. Välkomna att fylla på vår sida med era erfarenheter och kunskap:-) Mvh Jonas Roman Redaktör/SG

Tack för förtroendet:-) Min tanke initialt är att dels publicera ut till SG de artiklar jag skrivit själv(ligger ute redan en del här på SG) och YT tutorials, samt försöka producera ngr tutorials då o då. har en på g om alkalinitet specifikt:-) Sedan, och det viktigaste, läsa artiklar och presentera dom för er med en kort sammanfattning, samt länk till artikeln. utöver detta är jag öppen för förslag och ideer vad och hur ni vill att jag skall jobba, så det blir som ni vill:-) Mvh Jonas

Uppdatering 2: Nu är vi på g på allvar. Det fabrikstillverkade kretskortet är klart. Tidsschemat håller. Jonas

Uppdatering:-) Demo av hur min kh-maskin kommer reglera en Ca reaktor. Det är vi först med;-) Jonas

bump

jag måste väl fortfarande veta just den lösningens ändtitreringpH?, annars vet jag ju inte när jag "kommit fram"..... Jag har som sagt en bra kal.rutin, som ej kräver referensvätskor, utan bara en knapptryckning o ett mätglas:-) Tro mig, den är smidig:-)

exakt, det var det jag menade, o där ser jag en mängd svårigheter, o en stor kostandsökning. Detta vägt mot att den halvautomatiska kalibreringen är busenkel o går fort, gör att jag inte i version 1.0 kommer implementera det. MEN, jag skall fundera på din ide, jag gillar den, och det kan ju tänkas att vi kan göra en PRO-version som har detta, till ett högre pris:-) Grejen är att när man skall kal. reagenspumpen så gör man det med mkt mindre vätska (för att inte slösa på reagensvätska inte minst), så kärlet blir för stort även om man har en smal tratt upptill. Mätvolymen är nämligen 50 ml, så mätkärlet måste rymma 100 ml av säkerhetsskäl. Akvariepumpen kan man nog kalibrera på detta sätt i befintligt kärl, men avsmalnad upptill, men reagenskalibreringen jobbar med 10 ml (vill ej öka den får att inte slösa med den vätskan). Då min maskin´s kal-algoritm funkar så lovar jag er att den biten kommer ni inte bli besvikna på eller tycka är jobbigt. Det tar ungefär samma tid som att tömma en skummarkopp. En viss manuell skötsel av ett akvarium tror jag vi alltid måste ha kvar. Har aldrig förstått tex vitsen med en svindyr skummarkoppsrengörare?.... Saker som däremot skall ske ofta, kanske flera ggr per dygn, DÄR har man en vinst med att datorisera, tex som att mäta KH;_)...eller pH, temp, vattenbpåfyllning för avdunstning, tillförsel av ballingvätskor såklart etc etc....men en del saker har nog skapats mest för att det går, än för att det behövs. Jag är noga med i mitt arbete med denna maskin att tänka som en akvarist o praktiskt, dvs att inte införa onödiga finesser. Jag vill hålla det till vad det är: En maskin som mäter helautomatiskt flera ggr per dygn karets KH samt fungerar därtill som ett säkerhetsbälte, dvs knuffar tillbaka KH om det mot förmodan skulle glida utanför ditt inställda refernsvärde:-), och detta till ett resonabelt pris, med låg driftkostnad. Jag har infört till detta en hel del av de ni önskat, såsom w-lan, blåtand, usb, app i telefonen, mjukvara i datorn, samt möjlighet att vi en molntjänst nå den utanför hemmet. Detta skall bli hur spännande som helst, och tack för ert stöd och alla goda tips. Fortsätt ge mig tips o idéer, jag lyssnar på alla:-) Mvh Jonas

Tack från mig också. En fantastiskt trevlig samvaro vi har. Oerhört viktigt för hobbyn att träffas live. Och jättefina föreläsningar från er alla. Jag håller med Lasse; oerhört intressanta ämnen den här gången. Fotoföreläsningen var väldigt givande och behövdes verkligen. Mycket bra gjort av Torsten och ett bra ämne. Moose, utmärkt presentation på ett trevligt och avspänt sätt och uppvisning av ditt fantastiskt fina akvarium. Björn, kolossalt intressant forskningsprojekt som verkligen tillför hobby något. Mias föreläsning och entusiasm bakom fiskodling är oerhört imponerande. Detta är på riktigt och på riktigt hög nivå. Fantastiskt. Och inte minst David och alla som ligger bakom detta. Väldigt bra jobbat. Och till sist Lasse , lova att fortsätta vara konferenciär, ingen kan göra det bättre än du, vi gillar när du trycker på lite fel knappar ;-) Jonas

Stannar du på 7.0dKH utan att göra några åtgärder så har du säkert en balans mellan nitrifikation och denitrifikation samt dessutom kanske lite upplösning av bottensubstratet det vill säga en långsam naturlig kalkrektor. Naturen fungerar ju så , den har landat på ca 7 i kH just på grund av jämvikt mellan luftens koldioxid och de biologiska processerna i havet samt mängden kalk. Det är oerhört komplicerat att matematiskt föra i bevis varför havets Alkalinitet just ligger på 7, men det går naturligtvis. Nej jag tror inte att ett algrefugium påverkar alkalinitet indirekt på det sätt du frågar. Generellt så tror jag grundregel håller: att alger vid sin fotosyntes påverkar inte Alkalinitet så heller ej ett ATS. Mvh jonas

Tack för intressanta idéer och tips. Det blir lite för komplicerat och kanske lite för avslöjande för mig att bemöta idéerna i detalj här. Men jag förstår vad ni menar och är tacksam för tipsen och tar emot gärna fler. För närvarande så kommer jag inte att implementera en helautomatisk kalibrering av ganska många olika skäl. Jag kan säga just nu är att min maskin är oerhört enkel att kalibrera manuellt och kalibreringen är på sätt och vis halvautomatisk. Det är två pumpar som behöver kalibreras med någorlunda frekvens, den tredje kan man kalibrera väldigt sällan och den fjärde behöver aldrig kalibreras. Kalibreringen gå till så att man stoppar ner röret från den aktuella pumpen ner i ett mätglas som jag bifogar och sen trycker man bara på en knapp och maskinen går av sig själv en viss tid. Man behöver inte passa på den stigande vätskenivån utan maskinen stannar automatiskt efter en viss tid. Därefter avläser man helt enkelt vätskemängden och skriver in den och trycker på save och allt är klart. Det hela tar 1 minut. En optisk avläsning blir komplicerad för du måste lossa varje plaströr för respektive pump och placera den ändå i ett separat mätglas ...det blir en manuell procedur och då kan du lika gärna trycka på en knapp ..det är enda skillnaden. Stigs idé om referensvätska fungerar naturligtvis men det är ännu enklare att helt enkelt veta koncentrationen på reagensvätskan. Den är absolut sann och är en konstant eftersom jag beställer den från ett laboratorium. ( just nu blandar jag själv ). Sen kan det bli lurigt stig att använda borat som buffert för den har andra PK världen och alltså inte samma ändtitrerings punkt. Om jag skall ha en referens vätska så måste den nog måste vara av just bikarbonat för det är ju bikarbonatens ändtitreringspunkt vi söker när maskinen arbetar. Och där får vi ett problem till : saltvatten har en annan sådan titreringspunkt så referensvätskan måste vara marint saltvatten beträffande övrig J onsammansättning. Jag beställde en sådan referens vätska från FaunaMarine men jag fann att den verkade inte särskilt exakt. Men som sagt detta är inget problem : jag har en enkel kalibreringsrutin som går på 1 minut, användarvänlig och reagensvätskan är en konstant så det hela fungerar fint och maskinen har en precision nu på nu 0,05dKH:-)

KH sjunker oftast snabbt om du inte tillsätter karbonater. Naturligtvis snabbare med mycket koraller men även om du inte har några koraller så skulle det sjunka ner till sju så småningom och då mest på grund av bakterieraktivitet och kalkalgsbildning. Hur snabbt det sker i olika akvarium är omöjligt att säga, det varierar, men rent generellt så går det fort oavsett vilken organism som förbrukar kh. Orsaken är bland annat att vi har ganska lite karbonater i förhållande till kalcium. Om vi skulle ha lika mycket karbonater som kalcium i relationen 1/1 så skulle vi ha ett kh- värde någonstans runt 37 dKH. Obs siffran taget ur huvudet har inte tid att räkna ut nu men någonstans där ligger det och det är därför KH sjunker snabbt. Vattnet har helt enkelt ingen stor KH reserv. Och : när nitrifikationsbakterier förbrukar KH så är INTE det på grund av att de kan konsumera bikarbonat istället för koldioxid då de är autotrofer. Där är nämligen grundregeln samma oavsett om en organism konsumerar koldioxid eller bikarbonat som oorganisk kolkälla: konsumtion av bikarbonat av alger eller autotrofa bakterier har ingen effekt på Alkaliniteten då denna konsumtion av bikarbonat samtidigt konsumerar en vätejon. Summa summarum blir plusminusnoll ur alkalinitetssynpynkt. Skälet istället att alkalinitet sjunker när nitrifikationsbakterier arbetar är att de frisätter vätejoner när dom skall oxidera ammonium. På samma sätt ökar alkaliniteten när denitrifikationsbakterier skall reducera nitrat. Då konsumera de vätejoner. Det produceras dock mer vätejoner om en ammoniummolekyl skall oxideras än vad det tillförs H joner om en nitratmolekyl skall reduceras Det vill säga: om nitrifikation och denitrifikation går lika snabbt får vi ändå en nettosänkning av Alkaliniteten!

Skulle gjort exakt likadant som Lasse säger.

Låt dig inte nedslås av denna motgång. Jag skulle gjort så här: . Agerar inte för mycket nu, fortsätt möjligen som du gör. Undvik ultralåga näringsvärden. Undvik kolkälla och undvik aminosyror och undvika överhuvudtaget preparat som du är inte helt säker på vad de gör för eventuell nytta. Var faktiskt rätt försiktig med aktivt kol också. Låt vattnet bli en aning " smutsig ". Låt sedan de koraller dö som "skall" dö , rensa bort allt dött byt ordentligt med vatten sedan med ett bra salt och börja lite om från början. Kör en period utan någon särskild " metod ". Håll bara koll på KH och kalcium samt byt regelbundet vatten och använd dina ögon och sinnen med att observera akvariet. Kanske något Tritontest också på vägen så du inte helt skevar ut eller får någon metallförorening. Försök att skapa en diversifierad bioFlora o var inte rädd för att ha lite tjockare sandbädd ..det brukar vara välmående det finns många trevliga djur som trivs där som hjälper akvariet att få fin balans. Köp naturligtvis inga nya koraller för en allt är helt stabilt. Räknar med att det tar tid kanske först efter sommaren?.

Tyvärr är det långsamma processer att vända särskilt när det gäller själva korallhälsan. Zoox återbildas inte särskilt snabbt så oavsett rätt åtgärder så kan korallerna fortsätta dö tyvärr. väldigt tråkigt detta :-(väldigt tråkigt detta :-(

Tillsätt inte kolkälla. Det är det värsta du kan göra när du redan har problem med lågt fosfat döda koraller och cyano. .kollälla är kontra indicerat.

Här har Lasse och jag alltid haft en ganska samstämmig syn. Jag har förvisso alltid tyckt att ganska(OBS ganska) låga näringsvärden ger de mest stabila akvarierna. Men jag tror absolut inte heller på ultralåga. Jag har sett så många problem genom åren i akvarium som driver ultralåga näringsvärden i form av vävnadsförlust, dålig koralltillväxt, bleka koraller och cyano. Som jag skrev inledningsvis så tror jag att det är det ultralåga fosfat som är grundorsaken till ditt korallproblem. Jag ser att tråden har fortsatt och jag har inte läst de sista inläggen , så om den har spårat in på något annat ämne så ber jag om ursäkt, jag försöker bara återknyta till grundfrågan. Mvh jonas

Jag avsåg inte att jämföra orsaken till korallblekningera så helt rätt påpekat av dig :-) På barriärrevet bror den som du säger på temperaturförändring och förhöjt koldioxid. Men man kan ju få korallblekning av andra skäl som i ditt fall för lågt fosfat ( kanske ). Jag menade inte att jämföra orsakerna :-).

Absolut :-) du får gärna komma med förslag kring automatisk kalibrering redan nu eller via mejl. du får gärna komma med förslag kring automatisk kalibrering redan nu eller via mejl. Intressant :-)

Du har helt rätt i det och jag försöker posta det mesta på svenska. Men en del nyhetsuppdateringar sker på det engelska forumet och jag har inte riktigt tid att göra dubbla versioner hela tiden. Men jag lovar att att all formation även kommer på svenska här. Ett bra påpekande , jag skall tänka på det :-)

Vid kvävebrist kan vi få bleka koraller då zooxanthellen tillbakabildas. Inte sällan har jag sett då hur nitratdosering ej hälper. Skälet till detta tror jag är detta: Nitrat som direkt näringskälla för zooxanthellen är mer energioekonomiskt. Dels krävs en omvandling inne i korallen till ammonium, vilket tar tid o kräver energi. Dessutom kan ju nitrat mkt enklare (om denitrifikationen är etablerad i karet det vill säga, vilket den oftast är eftersom detta scenario utspelar sig i kar med lågt nitrat) denitrifieras till kvävgas istället för att assimileras/tas upp, av en alg/zoox. Därmed kommer alltså nitrat hinna denitrifieras till kvävgas innan någon alg hunnit få chansen att assimilera nitraten. Dvs man eldar åt kråkorna, den doserade nitraten går upp som kvävgas,och ger ger energi åt denitrifikatonsbakterierna, i detta fall icke vår önskvärda effekt. Jag har sett många exempel på när man doserar nitrat i kar pgr av nitratbrist, men bara ngr timmar senare är nitraten förbrukad(enligt mätning före o efter) på ett sådant sett att det inte kan bero på assimilering av alger ,utan dissimilering av bakterier. Därför tror jag mer på att ha i mer fisk vid kronisk N-brist, för då får man ett ammoniumtillskott, på dessutom ett kontrollerat sätt, och ammonium kommer zooxanthellen o microalgen till gagn direkt och möter ingen konkurrens av denitrifikationsbakterierna. Detta är en teori jag sytt ihop får att få ihop ekvationen varför man ser då o då att nitrattillsättning liksom inte tas upp av algerna trots dosering. Klinisk observation alltså, korallen mörknar inte o knappt att det blir mer mikroalger heller, samt att nitraten försvinner igen så snabbt så det endast kan bero på dissimiliering(=denitrifikation, som alltså borde gå mkt snabbare än assimilering), hur mkt man än doserar (till viss gräns såklart). Hälsn Jonas Roman

Jag tror fortfarande att orsaken till din korallohälsa är för lågt fosfat, du har ju i princip inget alls, vilket är lika med total svält för zooxanthellen, a la barriärrevet..=bleaching=koralldöd till slut.år Det låga fosfatet kan också bidraga till cyano. Dino däremot borde må dåligt av lågt fosfat, fast där har hag sett motsatsen, o förstår inte helt varför dino inte går tillbaka på lågt fosfat. Sen varför fosfat inte stiger nu när du slutat med GFO och matar, det är mysko, men till slut kommer det stiga. Att dosera fosfat kan absolut vara rätt i detta akuta läge. Vid kvävebrist kan vi få bleka koraller också då zooxanthellen tillbakabildas. Inte sällan har jag sett då hur nitratdosering däremot ej hälper. Skälet till detta tror jag är: Nitrat som direkt näringskälla för zooxanthellen är mer energioekonomiskt. Dels krävs en omvandling inne i korallen till ammonium, vilket tar tid o kräver energi. Dessutom kan ju nitrat mkt enklare (om denitrifikationen är etablerad i karet det vill säga, vilket den oftast är eftersom detta scenario utspelar sig i kar med lågt nitrat) denitrifieras till kvävgas istället för att assimileras/tas upp, av en alg/zoox. Därmed kommer alltså nitrat hinna denitrifieras till kvävgas innan någon alg hunnit få chansen att assimilera nitraten. Dvs man eldar åt kråkorna, den doserade nitraten går upp som kvävgas,och ger ger energi åt denitrifikatonsbakterierna, i detta fall icke vår önskvärda effekt. Jag har sett många exempel på när man doserar nitrat i kar pgr av nitratbrist, men bara ngr timmar senare är nitraten förbrukad(enligt mätning före o efter) på ett sådant sett att det inte kan bero på assimilering av alger ,utan dissimilering av bakterier. Därför tror jag mer på att ha i mer fisk vid kronisk N-brist, för då får man ett ammoniumtillskott, på dessutom ett kontrollerat sätt, och ammonium kommer zooxanthellen o microalgen till gagn direkt och möter ingen konkurrens av denitrifikationsbakterierna. Detta är en teori jag sytt ihop får att få ihop ekvationen varför man ser då o då att nitrattillsättning liksom inte tas upp av algerna trots dosering. Klinisk observation alltså, korallen mörknar inte o knappt att det blir mer mikroalger heller, samt att nitraten försvinner igen så snabbt så det endast kan bero på dissimiliering(=denitrifikation, som alltså borde gå mkt snabbare än assimilering), hur mkt man än doserar (till viss gräns såklart). Hälsn Jonas Roman

Update and info:Sorry for my constant talk about accuracy and precision, but I think it is important to give some visual evidence also. Precision and accuracy (both) seems to be 0.05 now after som refinements as I said, and let me demonstrate it here. Here is only 4 measurements in this demo of practical reason (the water for instance from my aquarium will change slowly so If I do a lot of tests the true value could have changed. These tests are at same occasion). The most important thing is the precision, thus the ability to show up almost the same value if doing several test on same water. The accuracy is important but not like the precision. It really does not matter if you have 8.23 or 8.30, as long as the machine do the same "error". But here you can see that we also have very spoton accuracy. The reference value 8.23 (see the video) is taken by 3 consequent manual titration procedure with an acid of known concentration, and that give us a value of 8.23. So here we go: