jonasroman

varannanvecka. Den mäter för lågt med tiden (min i alla fall)

problemet med svaveldriven denitrifikation är att du kan inte styra den på samma sätt för den behöver ingen kolkällla, o därmed förlorar du "volymratten". En annan nackdel är att på utvattnet, bildas svavelsyra, som alltså sänker alkaliniteten i karet naturligtvis. Vill du motverka detta måste detta utvatten droppas, gå via en bädd med kalkkross. Då kan du kompensera denna negativa effekt till viss del. Men det blir ju lite mäck och som sagt, denitrifikationskapaciteten blir svår att påverka då den går på den fart den går (baserat på mängd svavel i reaktorn). Jag valde bort detta alternativ av dessa skäl. Dessutom tror jag den tar längre tid på sig att starta upp, men där är jag osäker.

Och egentligen inte PAR heller utan PUR, dvs den delen av PAR som ligger inom de områden som zooxanthellen fotosyntetiserar, dvs klorofyll a o c´s absorptionsområde...450nm samt 660nm ungefär

du skall inte bli av med zooxnathellerna!, det är korallens livlina, hela biologin bygger på dessa. Man vill dock ej ha för många=för brun korall. Men för få=för ljus korall som till slut svälter ihjäl/dör eller snabbare i RTN/STN. För att få lagom mängd zooxantheller krävs som regel relativt låga näringsvärden men ej för låga. Jag skulle säga enligt min erfarenhet i alla fall, att nitrat bör ligga på 0.5-5, och fosfat ej under 0.02, men ej över 0.04...då har korallen förutsättningar att få en ganska lagom densitet på zoox=lagom ljus,mörk=snygga färger på korallen då dessa andra pigment (solksyddspigment) rent visuellt kommer fram. För övrigt tycker jag inte bilden beskriver en särskilt ljus korall, men det kan ju va bilden som ljuger lite. sen spelar ljuset in, starkt ljus=ljusare koraller då zoox regleras ner, tvärtom vid svagt ljus.

Förklara, förstår ej...detta med att vissa reagenser ej är lösliga i vatten...vad säger/betyder det?. En del av dom skall lösas i etanol vid spädning av pulvret. men bromocresolgrönt etc är lösligt i både etanol o vatten., Men vad har det med saken att göra?? Förstår ej vart du vill komma.

jag menar bara att pH reagenser är irreversibla, sen hur dessa insatser ser ut vet jag inte. Jag bara allmänt kommenterade att en ph reagens förbrukas inte. men en sticka gör det, men det beror väl mer på dess fysikaliska egenskaper att reagens försvinner rent mekaniskt från pappret? Jag har inte sågat , jag är kritisk, det är helt olika saker o jag anser mig få vara det, tills jag blir motbevisad. det är min metod att finna sanningen, vi får jobba olika, men vi är ju rätt lika där Lasse, komiskt nog...säkert därför vi tjafsar så ofta;-)...på gott:-) jag tvivlar på att dom avslöjar nåt via mail...när det inte står flaska nånstans bur den fungerar. Har letat, hittat artiklar på AA etc, men inget om grundtekniken, bara vad den gör, men inte hur.

Stig är klockren när det gäller att rätt pulver är rätt. Det är viktigt att de som säljer lösvikt av kemikalier kan kontrollera sin källa i sin tur, samt vet i detalj de basala grunderna bakom en Balling classic så man själv kan stå för kvalitetskontrollen. Synd att Stig ej svarar, där skulle jag känna mig 100% säker.

Och, nej, jag skulle inte blanda in andra filtermedia i en nitratreaktor, absolut inte. För: media i en nitratreaktor skall du ej röra, den kommer snabbt bli full med bakterier som skall va ifred. Ett kolfilter eller rowaphos måste ju tas upp o bytas. Dessutom är det bra att det finns lite fosfat åt bakterierna i reaktorn, förutom den nitrat som dom skall bryta ner genom reduktion av nitrat till kvävgas.

jag skulle satsat på en klassisk denitrifikationsreaktor som styrs med externt tillförd kolkälla, dvs ingen svavelreaktor och inga biopellets. Mha ett sterilt media från början, dvs bara plast med area, kan du mkt enklare styra farten på bakterierna genom dosen på tillförd extern kolkälla. Biobollar funkar utmärkt. Bra area o inga små porer som täpps till. min reaktor är en AM som innehåller deras klassisk biobollar o den fungerar hur bra som helst. Matar reaktorn med nopox. Allt är mkt enkelt, det handlar bara om att ha ett flöde genom hela reaktorn som är tillräckligt långsamt så du får syrefrihet i reaktorn o därmed denitrifikation. Som ett riktmärke kan man kanske ha AM, som är en reaktor som rymmer 10 liter bkobollar, o då kan hålla denna syrefri upp till ett flöde genom reaktorn på 4-6 liter i timman. Detta klarar ett akvarium upp till 2000 liter vid "normal" nitratbelastning. Sen är det bra med en liten svag intern circulation, denna syftar bara till att syrefriheten skall vara lika i hela reaktorn så det inte blir svavelväte lokalt. Den interna cirkulationen räcker att den är på 100-200 liter i timman.

Tusen:-) Jag blir jätteglad, det är ju sån här fin feedback som håller mitt intresse vid liv;.-) Tack! Ja, mitt mål är att få ut den som en kommersiell produkt, och jag har ett företag som jag nu jobbar med. Vi är på ett mkt tidigt plan, men så fort vi kommit lite längre kommer en official annonsering om detta:-) Ditt kar är helt fantastiskt! vilket vittnar om att mannen bakom spakarna vet hur psalmerna går:-) Jonas

Jag tycker bilderna visar på det jag skrev, så det var en bra illustration Lasse:-) Första bilden är gulfosforbelagda blåa dioder, dvs den ena tekniken att få vitt ljus från en diod: Gul fosfor på en blå diod. Resultatet blir som bas en del blått ljus + en del gult ljus=vitt ljus. Relationen blått o gult varierar mellan de tre varianterna du visar, och om jag förstått det rätt så styr man det med vilken blå våglängd den blå dioden skall ha samt den gula fosforns tjocklek. Din kurva illusterar detta, och är ett skäl att jag tycker man skall ha vita dioder, för att på det sättet smidigt få med det gula och så att det gula inte får så smalt spektra. Sen var det intressant att läsa Stigs inlägg att det finns andra fosforbeläggningar som gör att den gula delen drar åt grönt o rött osv, för att få ett bättre CRI antar jag(?). Den andra kurvan exemplifierar ju det andra sättet jag skrev om att skapa vitt ljus, med tre dioder som är Röd, Grön o Blå. Bristen på den tekniken är avsaknad av gult=lågt CRI. Därför är det smart att man lagt på en gul diod separat som du visar i kurvan. Slutresultatet blir ju då att båda sätten blir rätt likvärdiga teoretiskt beträffande CRI skulle jag tro, och det är väl ganska hugget som stucket om man väljer att foga in lite gult med en gul diod eller men en vit fosforbelagd..eller? Det blir väl ungefär samma slutresultat?? En fördel med den vita dioden är kanske ändå att den gula kurvan blir bredare o därmed ännu mer likt ett ljus som från solen, MHI osv, läs mer naturligt.

Korallen har sammakrav som alger eftersom det är algen inuti korallen som vill ha ljuset, så googla klorofyll a,b,c.

Fina inlägg:-) En sak till detta om Kelvintal som vi slarvar med: Det går endast att tala om kelvintal/grader rörande ljus som kommer från en värmestrålande kropp, dvs en glödtråd, MHI-lampa, stearinljus, brinnande träbit, eller andra ljuskällor där ljuset beror på att ett medium, materia eller kropp har en viss värme. (solen är ju ett sådant element också). Sådana ljusaltrande källor producerar alla ett ljus där alla våglängder finns med. Endast för sådana ljuskällor är det möjligt att prata om kelvintal, och det är för denna typ av spektra som kelvindefinitionen skapats. För lysdiodsljus, som ju består av enstaka isolerade våglängder och inget däremellan, går det ej prata om kelvin, och är alltså en helt ointressant uppgift. Visst, ett riktmärke på hur vi uppfattar ljuset kan man få, men det är egentligen inte ett äkta Kelvintal vi får fram. Samma gäller lysrör då ju dom också består av flera våglängder ihop med luckor mellan.

En parallelltråd här gav mig inspiration att skriva lite om ljus, LED, RGB, vitt ljus osv. Många kan mkt om detta, så fyll på, och om ni anser jag skrivit nåt fel, så påpeka det:-) I en korall har vi som vi alla vet en zooxanthell, och det handlar om att den zooxantellens klorofyll skall belysas med de våglängder som stimulerar till fotosyntes. Vi har olika sorters klorofyll och dom har lite olika våglängdsområden som dom reagerar på. Så länge vi i ljuset har dessa våglängder, så har vi nått vårt mål med ljuset rent biologiskt. Allt annat utöver det är i huvudsak estetik, dvs adderandet av ytterligare våglängder utöver dom som stimulerare till fotosyntes, är för att vi skall uppfatta alla färger korrekt genom den reflektion av ljuset som ett föremål avger. Tex om en gul fisk skall se gul ut, måste det finnas gula våglängder direkt från ljuskällan. En del kanske inte vet skillnaden med att skapa en viss färg på ljuset med sk additiv metod jämfört med om aktuell "färg/våglängd" strålas direkt från ljuskällan. Ett exempel: Om vi blandar blått och rött ljus(alltså ljuset från en blå diod och en röd diod) uppfattar ögat detta ljus som gult. Gult ljus är ca 580nm. Men denna typ av gult ljus är inte äkta gult ljus, dvs detta ljus innehåller inte våglängden 580nm!!, det är bara ögat som uppfattar det så, dvs om vi har en organism som skulle vilja ha precis 580nm så kommer den organismen inte få det trots att ljuset ser gult ut, och en gul fisk kommer ej se gul ut trots att ljuset ser gult ut! Det är enkelt egentligen; oavsett vilken färg ljuset ser ut att ha av vårat öga, strålar ljuskällan bara med de våglängder som lysdioderna avger. Om vi tex blandar Rött, Grönt o Blått (alltså tre lysdioder med dessa färger, RGB teknik) kan vi för ögat få vilken färg som helst på ljuset, inklusive vitt, genom att ha olika effekt på dessa tre färger (där lika stor effekt på rött, grönt o blått ger vitt ljus), MEN om vi mäter våglängderna som de fakto strålar från en sådan ljuskälla, oavsett vilken färg det färdiga ljuset ser ut att ha, är det fortfarande bara de tre våglängderna, rött, grönt o blått, som finns i spektrat. Dvs inga andra färger än just rött, grönt o blått, kan heller återges korrekt. Det är därför som en gul fisk under en ramp utan vita dioder(tex PS, SMT-ramp som bygger på RGB tänket med additativ teknik), trots att ljuset är inställt så det är helt vitt(eller till o med gult!), ej blir gul. Denna alltså sk additativa metod lurar ögat. Således blir CRI(se nedan) mkt dåligt med RGB-framställt vitt ljus. Man talar i sammanhanget om ljusets CRI, colour rendition index, som är ett mått på ljust hur bra ljuset återger alla färger jämfört med solljus. En vit lysdiod har delvis samma problem som ett RGB-sammansatt ljus, men inte i samma utsträckning. En vit lysdiod (om den inte bygger på rgb teknik enligt ovan) bygger på att gul fosfor belyses med blått ljus. En del blått ljus passerar o förblir blått, en del tas upp av fosforn o fosforn avger gult ljus. Och grundprincipen bygger sedan på att gult ljus + blått ljus=vitt ljus(newton kom på detta). Fortfarande alltså en additativ effekt, så ett föremål med en färg utanför gult och blått, kommer återges dåligt. Det uppstår alltså ett vitt ljus men här enbart bestående av blåa och gula våglängder. Denna vita ljuskälla har dock bättre CRI jämfört RGB-tekniken, men ändå långt ifrån bra. CRI på 70-85 är vanligt. Så det är framför allt de röda våglängderna som saknas i detta vita ljus. Men här har man i alla fall möjlighet att med olika fosforblandningar, tjocklek(och med olika blått ljus från lysdioden) modifiera hur det vita ljuset blir i slutändan, och därmed nå ett högre CRI. Om man nu då till dessa vita dioder som bygger på fosfortekniken, lägger till ngr enstaka dioder med andra färger för att höja CRI(framför allt rött eftersom det saknas i de vita fosfordioderna), samt en del blåa dioder med olika våglängder för att med större säkerhet täcka in klorofyllets absorptionsmaxima, så har vi ju precis det receptet som alla moderna led-ramper är bestyckade med idag: Vita fosfordioder som bas(= vi får gult och höjer CRI), en del blåa extra med olika peakar(säkerställer att klorofyllpeaken ej missas), samt ngr få gröna o röda(för att höja CRI då dessa två våglängder ej finns i vita fosfordioder). Gula anser jag är ologiskt, (varför har Radion lagt in detta??), då den våglängden finns i det vita ljuset från de vita fosfordioderna. Eftersom dessutom det rent biologiskt handlar om att klorofyll skall träffas av en viss våglängd med ganska snävt intervall, så finns alltså alltid risk med ett LED-ljus (oavsett vilket färg ljuset ser ut att ha för ögat, inklusive helt vitt, och oavsett hur det vita ljuset skapas, och oavsett hur du ställer in dina kanaler) att missa den våglängd som klorofyll/zooxanthellen vill ha. Därför är jämnheten i diodernas våglängdsmärkning viktig, där det finns första-sorteringar där det påstådda våglängdstalet stämmer bättre med verkligheten. PAR-värdet kan med andra ord vara missvisande om man missar dessa rätt snäva våglängder. Ett fint ljus, till synes vitt, eller oavsett färg för ögat, kan i sådana fall gå till spillo en hel del. Givetvis är dessa förstasorteringar dyrare, vilket man väl får förutsätta sitter i alla de dyrare moderna LED-ramperna idag. //Jonas Roman Följande länk är riktigt bra som förklarar grunderna jag försökt återge ovan. http://www.photonstartechnology.com/learn/how_leds_produce_white_light

Klokt:-)

hörsägen alltså...varför står det inget på hemsidan? hur kan den va så billig då?...nåt stämmer inte...en reagens kan fungera flera ggr om, om o om igen, för den förbrukas inte så som du säger(ja kanske till slut): En pH-färgreagens är egentligen en syra/bas som har ett visst pka-värde. Molekylens basform har en viss färg, o molekylens syraform har en annan färg. När omgivande vatten har samma pH som reagensens pka-värde så befinner sig reagensen till häften i sin bas"färg" och till hälften i sin syra"färg". Därför är tex bromocresolgrönt just grönt vid pH 5.0(minns ej exakt värdet nu), då hälften av molekylerna är blå, hälften är gula. Reagensen är som sagt en syra/bas så den kan gå tillbaka till sin ursprungliga färg, och förbrukas alltså inte.Jämför med tex ett salifert KH test (eller vilket som helst). Efter färgomslag, om du då droppar ner akvarievatten igen så äbdras färgen tillbaka. Därför kan man nog allt bygga en sån här enhet med reagensvätska som håller över en viss tid. Jämför förresten de sk CO2-mätarna som finns för sötvattensakvarister som är en glasbubbla med pg-reagens som ändrar färg utifrån luftens Co2-halt. Det är samma reagens som ändras fram o tillbaka hur många ggr som helst. Det kan hända att det finns nån sorts nedbrytningstid förvisso för ämnbet då det är en stor organisk molekyl(som jag förstått det), men det är över en längre tid. oavsett, en ph reagens är repetitiv i båda riktningar flera ggr om. ... Så, jag skulle vilja se eller läsa nånstans om det finns nån beskrivning av vilken metod dom tillämpar.Om det är den andra mer sofistikerade tekniken med fluoroscerns,, varför finns ingen info om det?. Det vore väl det första man vill berätta om sin produkt, om den baseras på en sådan ny o spännande teknik?. Jag får leta vidare, jag är kritisk, för att jag helt enkelt inte sett nånstans trots letande, hur den fungerar. Helt naturligt, så arbetar du med;-). Vidare bord den kosta en hel del då, så vad ligger priset för denna?

Var hittar du de uppgifterna??, jag såg inget på hemsidan om det, som är väldigt icke informativ, men jag kan ha missat det, så kan du hjälpa mig o visa exakt var du sett den infon, ej bara länk, för jag har läst länkarna. Vore mkt tacksam för den infon. Jag har en vän som haft en sådan här mojäng, o utifrån den beskrivning jag fått lät det mkt typiskt vara en ph reagens(mätt med fotometer). Jag väntar med spänning på vad du sett eller hört detta.

Sen en sak till, ni skriver att handhavandefel är uteslutet. jag skulle vilja vända på det o säga att det är handhavandefel, fast ni inte vet om det. Reagensen, den är samma från gång till gång åtminstone när ni mäter en serie inom en kortare tidsperiod. Det som varierar är mängderna man drar upp, där framför allt mätmängden varierar från gång till gång. det beror på att det är svårt att med en icke kalibrerad plastspruta dra upp exakt samma mängd varje gång. Skall ni lyckas med det får ni ha en dyr labpipett för flera hundralappar. Kärlet ni mäter kan också va orsak till felkälla, där tex en av er ovan skriver att ni sköljer mätkärlet innan med akvarievatten. Torkar ni ur kärlet sen? Om inte så har ni direkt 1-2 droppar (0.05-0.1ml) vatten kvar dvs ni får en för stor mätmängd. med tanke på den lilla totala mätvolymen så utgör en droppe en stor skillnad i mätresultat. Det är väl 2 ml man mäter på?(rätta mig om jag har fel...jag mäter mg mkt sällan)...då gör en kvarvarande droppe av saltvatten att värdet blir cirka 30 ppm för högt...om du har en droppe osmosvatten kvar i testkärlet får du ju cirka 30 ppm för lågt...redan där har vi alltså ett fel på 60 ppm. Om man gör exakt likadant varje gång, kan man nig få en hyffsad precision (kanske +- 30 ppm). Beträffande accuracy, där vet vi inte, för då måste vi ha en referensmetod eller känna Mg-halten exakt. Där handlar det om att reagensvätskan är stabil, och håller den konc. man räknat med. Det gör den om man inte kontaminerat den med sprutspetsen.

Dessutom är inye mg värdet så himla noga dvs det tillåtna intervaller är rätt stort. Åtminstone inom 50-100ppm är variationer helt ok. Helt onödigt (o riskfyllt pgr av mätfel) att överagera på Mg värden så länge dom ligger inom 1290-1450 skulle jag säga.

Mim första reflektion är att skillnaden mellan 1290 och 1320 är ingen alls dvs jag hade inte reagerat alls på detta. Det räcker att du har en droppe kvar i mätkärlet på plastytan (läs osynlig) så ändras värdet med 40 ppm! Drar du upp reagensen med bara ett halvt skalstreck fel (0.005ml) så får du ett fel på 10 ppm om jag minns rätt. Dina mätningar ligger definitivt inom ramen för metodens precision. Om ett mg test mäter +-50 ppm så får man va nöjd. Det är hyffsad noggranhet med tanke på metoden. Så dina två resultat skulle jag tolka som samma värde helt enkelt.

Hej igen. Jo jag tror mig ha förstått länkarna, o läst det du skrivit, och läste om hur syre blockerar eller fördröjer ett fluoroscenssvar. Jag gissar att det går att göra liknande mätningar med andra molekyler som du tipsade mig om att söka på, men vad står vi idag da rörande att med denna teknik mäta NO3, PO4, H..osv? Sökte där med men där blev resultaten mer spretiga..., korsinteraktioner måste ju kunna förekomma osv? pris? noggranhet? etc. Kan du berätta det du vet? Beträffande min kritik så var det faktiskt enbart gällandes maskinen, som tråden handlar om, då den levererade väldigt konstiga pH-värden(det tyckte du med) samt verkar bygga på vanlig ph reagens som mäts av med fotometer, dvs inget nytt rent mättekniskt. Men detta med fluoroscens är ju spännande, o nåt helt annat(förstår att det är denna teknik mindstream jobbar med) och vet du om det finns ngn reviewartikel om vilka ämnen vi idag kan mäta på det sättet? Jag hittade inte så mkt om pH men alltså en del om syre. Det är ju inte svårt att skicka ut ljus o mäta reflektion...jag har faktiskt köpt en sådan sensor som både skickar ut ljus o mäter "returen" o ger ett svar i form av R G B med ett värde på varje kanal mellan 0-255...(jag hade denna ifall jag trots allt skulle välja fotometrisk metod att mäta pH med i min KH-maskin), så den tekniken är billig. Dt svåra måste väl vara att tolka resultaten, veta vilka våglängder man skall jobba med för respektive atomer etc??...för pH är det ju enkelt för där har vi ett standardiserat färgomslag där tex bromocresolgrönt har sin största varians i absorption vid ljus på 610nm. Dt är därför lysdiodn i en Hanna-checker som mäter alk(det är egentligen en pH-mätare) är orange. Dock har jag kommit fram till att det är mkt osäkrare att mäta pH med fotometrisk metod pgr av att det finns fler artefakter. Dock kan det vara mer praktiskt kanske o slippa en pH elektrod i vissa applikationer så båda metoderna har ju sin plats o sina indikationer

Läste länken...är ju det jag sa, vanlig ph reagens som ändrar färg, o färgändringen läses av av en fotometer. det är inget nytt. Här används ju inte ngn fluoroscensmetod. Men jag kollar vidare på de andra länkarna, men gällande huvudfrågan vilken teknik som SENYE använder så verkar det ju vara denna kända basaltekniken, vanlig pH reagens. Eller?

Angående detta med att som du skrev @Lasse "ha fel" i en kritisk ståndpunkt. För min del är det inte viktigt att ha rätt eller fel på vägen bara man i slutändan har lärt sig nåt. Dvs jag har gärna fel för oftast brukar det snabbare leda till att lära sig nåt...kritiskt tänkande leder till nyfikenhet. Som i denna tråd, jag är kritisk, o nu måste jag bara därför läsa på om fluoroscens;-) dina länkar verkar mkt intressanta men misstänker att det finns skäl att mindstream aldrig verkar bli nåt. Jag är sån att jag måste förstå tekniken på djupet för att kunna förstå den alls så jag skall läsa på:-) teknik är fantastiskt.

---skrev dubbelt

jaja, @Lasse, du vet väl om nån, som är en av de mest kritiska här, att det är bättre att vara skeptisk o bli överbevisad än tro på allt;)...jag ångrar inte min skepticism över mindstream osv, men skall läsa på dina länkar sen när jag har tid. Jag tror fortfarande att produkten som tråden inleddes med inte håller måttet då pH värdet känns osannolikt. Beträffande pH så var väl min reflektion ändå korrekt?, att det är vanlig pH reagens dom pratar om??...det sista du skriver om att mäta pH med luminescent technology etc...de får jag läsa på...jag återkommer om jag behöver fråga nåt. Det där fattar jag inte utan att djupdyka i det. Sen beträffande grundtekniken, den kan jag lära mig mer om, det var i första hand inte den jag dömde ut;-) Men, du har väckt min nyfikenhet.