jonasroman

ja men då har du ju uppfyllt minst 1-2 av de kriterier jag nämnde väl?..Hög fotsyntes? och så kör du väl kalkvatten?

Jag måste få fråga, med risk att verka korkad, jag har aldrig hört talas om denna Seneye...googlade fram en produkt jag ej förstår ett dugg av. Vad är det för slides? Jag är grymt skeptisk, och bara denna tråd indikerar ju starkt att en sk Seneye´s pH-mätning är likvärdigt med att spå i kaffesump. Vill nån förklara hur den är tänkt att fungerar och vilken princip den arbetar med för att "mäta" pH? men till trådskaparen, agera för Guds skull inte på värden från denna mojäng. Ta reda på med en riktig pH-probe vad du har i pH. Det är en bra investering inte särskilt dyrt. Det går också ganska enkelt bygga en egen pH mätare med en noggrannhet på 0.05 för cirka 500 kr, o då är den riktigt riktigt bra o stabil. Jag har byggt en själv som utgör basen för min KH-maskin;-) En hyfsas pH probe kostar 600-700 kr o räcker i 1.5 år eller ibland 2.

Jag skulle tills motsatsen är bevisad inte tro på den pH-mätningen. Om du inte har massiv algväxt med massor av ljus, eller tillsätter calciumhydroxid, eller tvättar skummarluften o har en monsterskummare, eller byggt ett hus med luft ifrån förhistorisk tid...så är det inte möjligt att komma över 8.2 i princip.

Överväg alltid som orsak för mkt av ngt spårelement, särskilt om du tillämpar en produktserie med mkt tillsatser. Håller med Lasse, skicka in ett Tritontest...jag tror detta kommer svara på din fråga. Näringsbrist tror jag mindre på, LPS brukar trivas rätt ok i näringsfattigt vatten trots allt, dom kommer ju ifrån ett sådant i naturen...men visst, vid för låga värden där inget trivs, alltså inte heller sps, så trivs såklart inte LPS heller. Dvs, jag tror inte LPS vantrivs i låga näringsvärden(jag menar ej ultralåga), men däremot har dom högre tolerans mot höga jämfört med tex sps.

oki, tack för länk:-)

En fråga till: Hur styrs elektromagneterna? Vilken spänning jobbar dom med? Är det med profiluxen du styr? Och vilken ut/styrsignal har du då?

Så häftigt projekt med datorstyrt val av luft med olika CO2-innehåll beroende på pH!:-) Riktigt intressant även ur ett DIY-perspektiv. En undran bara, varför vill du ha ett helt jämnt pH över dygnet? Variationerna finns ju i naturen med. Det är oerhört häftigt projekt och en mkt sinnrik lösning, men undrar mest över själva huvudsyftet? Fast de klart, om dina variationer är FÖR stora, läs betydligt större än i naturen, då kanske det är bra att minska på variationerna , men en helt jämn kurva behöver vi väl inte? Mvh Jonas

Hehe;-)....men lova att fråga om det är ngt du ej förstår...jag gillar att försöka förklara svåra saker enkelt, men ibland misslyckas jag med det, och då försöker jag gärna igen:-)

tack för bild, jag tror jag har en sådan:-) Vad står det på din? min kallas polyethylene LDPE

Bra inlägg och det verkar som du har helt rätt. Tack:-)

Exakt, lysande förslag:-)! Jag testade faktiskt en styvare slang typ en liknade den wrang håller upp, innan jag hann läsa era svar och det verkar som ni har rätt:-) Med den nu styvare slangen ser jag ingen luft. Den andra som klassats som en silikonsladng verkar permeable för luft/gas en hel del. Kanske bra o vet för all för vilka har inte siliconslangar till sina doserpumpar, det har ju alla?.... Ja, jag har förstås silikonslang i själva pumpen, och nedströms pumpen har jag kvar silikon men av annas sort o där verkar det inte släppa igenom gas.... SÅ det verkar finnas olika siliconslangar...hur tusan skall man veta vilken slang som är ok eller inte?.....nåväl, det verkar funka, o kanske jag isåfall har löst den sista issues med maskinen o kan sätta in den i ett riktigt långtidstest nu...hoppas:-)

Jag hittade detta tex: For gas-sensitive fluids, particularly solutions that need to be protected from oxidation, or for anaerobic cell cultures, users should consider the tubing's permeability. Silicone generally is the most gas-permeable material, and thermoplastic materials tend to be relatively impermeable. A less permeable material will help prevent problems associated with exposing the fluid to air. Så då undrar jag: kan det helt enkelt va så att en viss slang, tex billig silicon slang? kan släppa in gas? särskilt då när det uppstår ett undertryck i slangen..??Kan man kanske försöka byta den del av slangen som innehålls mest luft till en pvc slang? Och kanske man skall testa att pamps med lägre hastighet på rotorn? leder det till ett lägre undertryck o därmed mindre luftinsug?

Nu behöver jag er hjälp. @stigigemla kanske har ngr tips. Min KH-masknin som jag kanske tjatar lite om;-)...är i princip klar och så länge slangen som går mellan reagensvätskan och slangpumpen är fri från luftbubblor kör maskinen riktigt bra resultat. Jag är i princip klar med testen av själva maskinen, hårdvaran o mjukvaran, MEN har en issue kvar: I slangen alltså där det transporteras reagensvätska, så i partiet mellan röret som sticker ner i reaensbehållaren och pumpen, ansamlas med tiden små luftbubblor. Dessa får inte vara där...i början märks inget men med tiden så blir ett resultat en smula fel pgr av att luften töms...Nu till min fråga: Kan själva slangens material påverka? alltså släppa in gas? Jag kör naturligtvis med en siliconslang, 4/6. I själva reagensvätskan syns inga bubblor o ej heller på regansflaskans vägginsida. Ej heller i slangsystemet medströms efter pumpen förutom då o då när den luft som ansamlats i ovan nämna passage skall passera. CO2 slang finns ju...dvs kan det vara så att just denna silicon slang släpepe sin gas?? Finns ngr knep att evakuera luft? jag såg nånstans ett litet luftfilter med membran där all gas kunde tömmas o slangen efter detta filter var alltid bubbelfri. Tips hur man löser detta med luftansamling Mvh Jonas

Tack för alla input. Min maskin har redan det mest av det ni önskar, det jag nu byggt på är en ny prototyp, som drar mindre vatten(50ml) än förra o mindre reagensvätska. Noggrannheten ligger ofast runt +- 0.05dKH, men något enstakavärde kan lägga sig inom +-0.1dKH(jobbar på att minimera detta), men sällan, så jag tycker maskinen är stabil o ger tillräcklig noggrannhet. Ett salifert ger i allra bästa fall +- 0.15dKH men oftast +- 0.2dKH, och det räcker ju gott det med, så mellan 0.05-0.1 dKH är jag va nöjd med. Det är en prisfråga...det går ej tekniskt bygga en sådan här maskin med ännu större noggrannhet (onödig noggrannhet) med mindre än att priset blir betydligt högre än 10000kr. Knakse 20000kr...det krävs en helt annan typ av pumpteknik, sådan som sitter på precisonslabinstrument, Syringe-pumpar. Det ser jag som inte en god ide att gå på den vägen. Vilket slutpriset blir för min maskin är svårt att säga idag, men 2000kr finns inte en möjlighet, det kostar i bästa fall bara komponenterna om man köper stora kvantiteter. KHG (den som nämns ovan i text) ligger på 12000kr med en driftskostnad på 350kr/månad samt en noggrannhet på +-0.3dKH, och för en ännu dyrare version +-0.1dKH. Jag har naturligtvis som målsättning att kraftigt kunna konkurrera med det priset och KHG-maskinen, både avseende maskinen och driftskostnaden. Det tror jag absolut jag skall klara av. Mitt mål är dessutom att driftskostnaden skall vara så låg som möjligt så man inte blir det minsta hämmad av att mäta. Likaså kommer min maskin inte att pytts tillbaka reagensen till karet som KHG gör!. Okej, förvisso rör det sig om mkt små mängder men det kommer innebära att akvarister tvekar att göra den där extra mätningen. Vidare kommer min maskin att kunna kontroller en 220V-socket=solenoid till kalkreator(som en override till den befintliga kontrollsocketen) förutom att också dosera HCO3 vid för lågt KH. Således är det min målsättning att göra en maskin som är mer noggrann, billigare, lägre driftskostnad, samt mer reglerande funktioner än KHG. Och egentligen har jag redan gjort detta..den står just nu o långtidstestas vid mitt kar;-)....men steget nu från detta till kommersiell produkt är mkt stort, där andra utmaningar måste övervinnas. Jag har också en ide om att lägga på wifi, så man kan nå den via sin pc/mac/telefon, och styra den därifrån via nåt trevligt gränsnitt. Då kan man minska på en dyr display. Det kommer inte bli aktuellt att jag privat bygger maskiner, det tar för mkt tid, o lönar sig inte. Det bästa är att få ut den som en kommersiell produkt. Då ökar säkerheten, och maskinen blir snäppet vassare byggtekniskt naturligtvis. Jag kommer vara med som designer och konstruktör, med mitt namn på produkten, och se till att den blir så som jag vill ha den, i sin tur baserat på hur Ni vill ha den...den är till för er:-) Jag kan säga såpass att jag har en plan. Vad det blir av det kan jag inte gå ut med än, för jag vet inte själv än, men om/när det blir ett kontrakterat samarbete med ett företag, kommer ni få veta, så ni kan anpassa er till en rimlig tidsplan. Jonas

ja, gaser löser sig sämre vid högre temp, det är Henrys konstant som ändras med tempen. Men att använda det som metod att driva ur CO2 ur ett biologiskt system tror jag inte går, det är alldeles för liten effekt inom de små tempvarationer vi pratar om. Googla på det så hittar du säkert en tabell:-) Jonas

Det kan alltid vara saltet, när jag mätte senast på ett salt( ej det du nämner) fick jag 0.015 ppm i fosfat på det saltet, så det kan allt förekomma i vilket salt som helst, men bör naturligtvis höra till ovanligheten om det skall vara ett bra salt. Som vanligt handlar väl allt om pengar, rena kemikalier är exponentiellt dyrare än icke rena, och alla företag måste i första hand tjäna pengar. Inget företag skulle erkänna att dom har en dålig produkt utan där finns många mer eller mindre fantasifulla bortförklaringar när man pressar ett företag på ett salts tvivelaktiga kvalitet. Vi har ju idag förmånen att lite mer kontrollera dom med ICP-OES test, även om detta också har sina brister, så får vi utan tvekan en hel del info den vägen vi aldrig fick förr. Just om det salt du nämner, har jag hört detta tidigare. Det är väl ganska billigt va? There is nothing such a free lunch...

Stig, vilken år mekanismen bakom det? Med Hanna kalibrerar man ju mot samma vatten utan reagens.

Jag vet;-)..tacksam för det tipset:_) Jag fortsatte sen med experiment, titreringskurvor o beräkningar o kom fram till: Citronsyra är olämpligt då den ju har tre pka-värden som ligger rätt nära varandra och där inte ens det lägsta ligger tillräckligt långt under pH 4.2:, 3.15, 4.77, 6.4 . Därmed slätas "backen" ut som skall påvisa var vi har ekvivalenspunkten 4.2. Därför blir felet större med sådan svag syra. Även om det är helt ok med fler pka-värden så vill vi isåfall att de lägsta pka värdet skall ligga så långt under 4.2 som möjligt, och om det finns ett pka värde till skall det antingen ligga också långt under 4.2 eller såpass mkt ovanför 4.2 så man kan försumma det i beräkningen. Saltsyra är naturligtvis enklast, enprotonig syra som till 100% har dissocierat vid pH 4.2, alltså enkelt att räkna 1/1. Skall jag räkna på citronsyra får jag ta fram Hendelsohn.-Hasselbach formel och se hur mkt av varje proton som bidrager till att surgöra vid pH 4.2, och denna faktor får sen användas för att omsätta värdet M till N. Svavelsyra är ju treprotonig, men de två första protonerna har i princip till 100% protolyserats vid pH 4.2, så den syran kan man räkna rätt av som att X Molar= 2X N. Dessutom är dessa båda pka värden så långt under 4.2 och det tredje så långt över, så kurvan får en fin brant vid ekvivlanespunkten. Oxalsyra blir lite som citronsyra, med dessa nackdelar. Fosforsyra funkar, men dess första proton är inte riktigt till 100% protolyserade vid pH 4.2, så där blir det inte så att X Molar = X N utan kanske X Molar= 0.95 N. Hendelsehn Hasselbach används för att få exakt relation. Dessutom innehåller ju denna fosfor så det krånglar till ett behov av extra sköljning. Ja...det finns alltså en syra som vinner..svavelsyra, och den används vid all alkalinitetstitrering som jag sett, såväl i hobbytester som professionella. Mvh Jonas

trevligt:-) då skickar jag nåt på pm nån dag:-)

Och här är konstanterna för den intresserade, jag har alltid dessa framme.

Här @Lasse är formeln jag trixat fram(den skall stämma, kollat med en riktig kemist). Slår man in vattnets KH(alk) (i Mol/l) samt CO2(aq) som är luftens pCO2 x Henrys konstant (0.029 cirka), så får man H-jons-koncentrationen. Denna ekvation tar EJ hänsyn till annan alkalinitet än karbonatalkaliniteten, men den utgör ju 95% av den totala så den förenklingen är okej. Men det kan också va förklaringen till att formeln ger ett pH på 8.09 vid pCO2 på 400 ppm. Adderar vi tex alkaliniteten från borat osv kan man ju tänka sig att värdet stiger lite lite till, så 8.15 låter mkt sannolikt.

hehe, såklart inte att dom har fel, det är ju bara att räkna. Slarv av mig. Sorry. Jag har själv härlett en formel för hur man räknar ut pH om man känner pCO2 i luft och KH i vattnet(uttryckt i Mol/l), en andrgradsekvation där konstanterna är pka för H2CO3 och HCO3, henrys gaskonstant, pco2 på 400(0.0004atm)...när jag räknar på 400 ppm co2 i luft stämde det bra med dina siffror...varför minns jag så fel som 8.3??...det var pinsamt;-)...skall jag va helt ärlig så räknade jag en gång till mer exakt o fick typ 8.0923...men där kommer felkällor in som att pka värdena varierar lite med olika salthalt o temp osv...så 8.15 köper jag rätt av:-). Jag har lagt in detta i hårddisken o ber om ursäkt för den felaktiga siffran (som dock inte ändrar nåt av mitt huvudbudskap i tråden.;-))

Fin tillväxt och exakt så här blev det för mig när jag höjde pH med Divesorb, fast det blev mest tydligt på min Acropora enzman, som satte 40-50 skott på bara 1-2 veckor. Överhuvudtaget fick jag tydligt mer tillväxt. Eftersom topparna växte så bra så försvann också det bruna jag hade innan på mina enzmantoppar. Därefter förkastade jag också förklaringen att högt KH ihop med låga näringsvärden skulle ge brända toppar pgr av för snabb tillväxt av skelettet i topparna. Där tror jag mer på teorin att högt KH kan ge högre fotosyntes hos zoox som i sin tur ger mer fria radikaler som i komb med låga näringsämnen skadar korallen. Men vem vet? Oavsett, snygg hystrix, och det gröna man ser, kan det inte bero på att du har lite för mkt järn kanske? Det finns en hystrixvariant som heter stellata, den växer mer som en stjärna som du beskrev. Sen tycker jag tjockleken på grenarna kan bli väldigt olika där mer cirk ger tjockare växtsätt. Mina tillväxtzooner är kritvita o kommer över hela stammen som vita prickar. Jag har märkt att gränsen mellan fint rosa färg o lite mer beige handlar mest om ljus o inte så mkt om näringsvärden. Mkt ljus gör denna korall mkt färgstark även vid lite högre näringsvärden. Den klonen jag har kommer från ett djup på 6 m tror jag, och denna är mkt enkel att hålla vid liv. Tidigare hade jag svårt att hålla hystrix, och det tror jag beror på att jag hade en klon som kom från annat djup. Fina bilder Lasse o ett välmående fint kar:_) Du är en riktig akvarist!, det är så roligt att se hur du tänkt igenom även scapen o inte bara slängt ner en hög med sten som man ibland ser, samt inte bara vill ha dyra "fin"-koraller mm, utan ser till helheten. Sen är ju det bakomliggande biologiska tänket väldigt trevligt. Får man komma förbi nån gång o kika? Mvh Jonas

Ja, det stämmer, du skall försöka vädra ut din CO2. Beträffande KH skall du bara se till att du ligger rätt, det skall man ju göra ändå. Köp inte sk "pH-höjande bla bla". Det är för amatörer, vi vill veta vad vi gör på den här nivån;-)

Nu har jag räknat på det och det stämmer Lasse, jag får det tom till pH 8.1, men 8.15 kan säkert stämma. Det har dock inget o göra med de sambanden jag skrev, men rätt ska va rätt, 8.15 är närmare det pH som blir vid utjämning mot utomhusluft, om man har ett KH mellan 7-8 dKH.