Gå till innehåll

DSB

Stödjande medlem
  • Antal inlägg

    1 350
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    11

All aktivitet

  1. Jag gör en dsb enligt den beskrivning som finns i del tre av sprungs The reef aquarium utgiven 05. Där rekomenderar de att ha tex en strigata för att se till att den övre delen av dsb blir ordentligt syresatt, men man måste då ha ett nät som skyddar den undre delen av gruslagret. Ungefär samma dsb beskrivs i Natural Reef Aquariums: Simplified Approaches to Creating Living Saltwater Microcosms också han rekomenderar att ha strigata som sandvändare i system med dsb, naturligtvis under förutsättning att man lägger ett nät för att skydda det nedersta gruslagret.
  2. I en av böckerna jag har står det att Valenciennea strigata helst inte skall hållas i ett akvarium med anemon, eftersom de ofta råkar ut för att bli mat till anemonen. Tänkte använda den som sandvändare i mitt dsb akvarium med anemon, är det någon som vet om ovanstående "risk" är vanlig ? Egna erfarenheter ?
  3. Ett bra råd, den enda gången jag skulle flytta på den vore om den var på väg mot en pump eller liknande.
  4. Det finns det.
  5. Hejsan Försökte hitta lite bilder från ditt akvarium, men lyckades inte. Vore intressant och se bilder och följa utvecklingen av akvariet med en någorlunda kontinuerlig uppdatering av bilder, värden osv. Eftersom de flesta författare förespråkar att försöka hålla låga nitratvärden och 75 ppm får väl anses som högt. Vore som sagt intressant och följa akvariet med detta värde.
  6. Man bör ha 1 st Astraea, Turbo eller Trochus per 10-15 liter. Fakta taget ur Algae A problem solver guide, Julian Sprung 2002
  7. Följande hämtat från Water Chemistry for the Marine aquarium av Tullock är alltså felaktigt ? citat In the dark, plants and algae respire more or less identically to animals and fungia. Edit: ser att du redan svarat på frågan.
  8. Jaha, jag har fått det förklarat för mig att på natten (när de inte kan fotosyntisera) så använder sig växterna av syret i vattnet och släpper ifrån sig koldioxid det är alltså fel ?
  9. Jo det är klart, min poäng (i första inlägget nr 8) var fördelen med att även ta bort dött material och skörda algerna.
  10. Ja det blir nog snyggt, vad kostar ett sådant paket ?
  11. Häftigt !!
  12. Just det felskrivning. Det försvann tydligen en del, Så här skulle det varit: I fotocyntesens process så bildas stora mängder energi, vilka vi som är ovanför i pyramiden är beroende av, vilka grundämnen som förbrukas och hur de försvinner eller återgår i/från akvariets ekosystem får någon mer insatt förklara. Däremot på natten så förbrukar algerna syre (processen är alltså den motsatta) och släpper ifrån sig co2, och den försvinner ju ur systemet. Ialla fall som jag uppfattat det, men jag kan ju ha fel. Men algerna samlar även på sig en hel del "oönskade ämnen", det är bla (jag vet att det finns fler orsaker) därför man använder alger i refugium eftersom de binder ämnen som sedan kan föras ur systemet genom att skörda algen. Vad jag förstår så skiljer det lite, vilka ämnen som algen binder upp, beroende vilken typ av alg det är.
  13. I fotsyntesen bildas bland annat koldioxid och den luftas ur vattnet. Men algerna samlar även på sig en hel del "oönskade ämnen", det är bla (jag vet att det finns fler orsaker) därför man använder alger i refugium eftersom de binder ämnen som sedan kan föras ur systemet genom att skörda algen. Vad jag förstår så skiljer det lite, vilka ämnen som algen binder upp, beroende vilken typ av alg det är.
  14. Skulle det kunna vara så att orsakskedjan har många led och att flertalet orsaker ovan är rätt och är beroende/påverkar varann ? Det är ju trots allt ganska komplexa system vi har.
  15. Då är det väl viktigt att du skördar algerna och tar bort döda alger annars kommer väl "ämnena" tillbaks i vattnet ?
  16. Ja vi tolkar helt klart detta på lite olika sätt, men det mesta håller jag med om. Fast jag menar fortfarande att man måste ta alla parametrar i beaktande, de går inte att utelämna de faktorer som skulle kunna leda exprimentet åt ett oönskat håll. Om man inte gör det kan man ju styra resultatet hur man vill och de som vill kullkasta exprimentet kommer ju att hugga på det man utelämnat och ganska enkelt ogiltiförklara "undersökningen", trots att den framkomna hypotesen kanske är korrekt och det är ju synd om man lagt ner en massa jobb. Visst är det något luddigt det skulle kräva en hel del diskussion för att utreda detta och jag skulle för den delen behöva uppdatera mig för det var många år sedan jag läste teoretisk filosofi. Nu har jag iallafall försökt att förklara vad jag menade. Nå nog diskuterat om detta det tillför ju inte denna intressanta tråd något.
  17. Nej det har du väl rätt i. Min kommentar var väl egentligen ganska meningslös;) Det skall bli intressant med vad du kommer fram till och ser framemot en artikel, vore väl kul, om resultatet.
  18. Ok, kul tråd dock.
  19. Om du skall ha tillförlitliga exprement eller förafram nya ideer måste du väl beakta alla faktorer som påverkar, oberoende hur liten påverkan är, annars blir det inte trovärdigt. Åtminstone är det vad jag blev itutad när jag läste vetenskapsteori.
  20. Citat taget från, sidan 14 i Algea A problem solver guide (Julian Sprung) 2002 Cyanobacteria are able to collect dissolved atmosperic nitrogen and store it in their tissues. When they die and decompose or when they are eaten by herbivores this stored nitrogen returns to the water as ammonium, thus supplying food to other algae. In this way an aquarium with no fish and no food additions can, with a population of cyanobacteria and an aerobic biological filter, develop high levels of nitrate accumulation. I ert resonemang och labexpriment, vad gäller Cyanobacterier, är det något ni tagit hänsyn till ?
  21. Ja det har du ju rätt i, det har väl igen större betydelse vad bakterierna heter, det väsentliga är väl att man försöker begripa hur "systemen" fungerar. Nå, ett bra svar i allafall.
  22. Se till att du har ett genomtänkt system att höja och sänka lamporna, det tycker jag idag är det mest omständiga, när jag skall "greja" i akvariet.
  23. I den litteratur jag har som är skriven av Borneman, Delbeeck, Sprung, Hemdal, Paletta och Tullock. Även en del av de äldre böckerna tex F. de graaf tar upp samma ämne. Där beskriver man nitrifikationen, hur den går till och vilka bakteriesläkten som är ansvariga. De alldels nyaste böckerna tar även upp detta att Nitrospira skulle kunna vara den dominerande i stället för Nitrobacter. Jag citerar från mitt tidigare inlägg: Om jag förstår dig rätt så har man börjat ompröva vilka bakterier som gör vad och hur de är ansvariga osv (jag antar att det är DNA tekniken som rört till det? ). Så ovan fakta kanske inte är riktig längre ? Eller det kanske redan är uträtt så att man vet vilka bakterier som är ansvariga? Jag får ju lita på att böckerna stämmer, eftersom jag varken är utbildad biolog eller marinbiolog. Så det vore intressant att höra de senaste rönen.
  24. För min del så är det ordnat så att jag har en gång på cirka 1/2 meter bred bakom akvariet. Sen har jag en lucka i framkant på akvariet, så att jag kommer åt från framsidan också. Jag hade inte tänkt att ha en lucka i framkant, men den har varit ovärdelig. Det har underlättat avsevärt när det gäller rengörning, fastsättning av koraller, plocka upp koraller och annat som ramlat ner osv.
  25. Håller med dig om att Dsb är mycket mer än en export väg för kväve och att det är mycket viktigt med de olika typerna av levande djur, som du uttrycker dig. Vad gäller överlägsenheten mot tekniska system, så har jag inget att jämföra med, så det låter jag vara oemotsagt. Men dsb är ju, enligt min mening, betydligt mer intressant att studera.
×
×
  • Skapa Ny...