DSB

Jaha, jag har fått det förklarat för mig att på natten (när de inte kan fotosyntisera) så använder sig växterna av syret i vattnet och släpper ifrån sig koldioxid det är alltså fel ?

Jo det är klart, min poäng (i första inlägget nr 8) var fördelen med att även ta bort dött material och skörda algerna.

Ja det blir nog snyggt, vad kostar ett sådant paket ?

Häftigt !!

Just det felskrivning. Det försvann tydligen en del, Så här skulle det varit: I fotocyntesens process så bildas stora mängder energi, vilka vi som är ovanför i pyramiden är beroende av, vilka grundämnen som förbrukas och hur de försvinner eller återgår i/från akvariets ekosystem får någon mer insatt förklara. Däremot på natten så förbrukar algerna syre (processen är alltså den motsatta) och släpper ifrån sig co2, och den försvinner ju ur systemet. Ialla fall som jag uppfattat det, men jag kan ju ha fel. Men algerna samlar även på sig en hel del "oönskade ämnen", det är bla (jag vet att det finns fler orsaker) därför man använder alger i refugium eftersom de binder ämnen som sedan kan föras ur systemet genom att skörda algen. Vad jag förstår så skiljer det lite, vilka ämnen som algen binder upp, beroende vilken typ av alg det är.

I fotsyntesen bildas bland annat koldioxid och den luftas ur vattnet. Men algerna samlar även på sig en hel del "oönskade ämnen", det är bla (jag vet att det finns fler orsaker) därför man använder alger i refugium eftersom de binder ämnen som sedan kan föras ur systemet genom att skörda algen. Vad jag förstår så skiljer det lite, vilka ämnen som algen binder upp, beroende vilken typ av alg det är.

Skulle det kunna vara så att orsakskedjan har många led och att flertalet orsaker ovan är rätt och är beroende/påverkar varann ? Det är ju trots allt ganska komplexa system vi har.

Då är det väl viktigt att du skördar algerna och tar bort döda alger annars kommer väl "ämnena" tillbaks i vattnet ?

Ja vi tolkar helt klart detta på lite olika sätt, men det mesta håller jag med om. Fast jag menar fortfarande att man måste ta alla parametrar i beaktande, de går inte att utelämna de faktorer som skulle kunna leda exprimentet åt ett oönskat håll. Om man inte gör det kan man ju styra resultatet hur man vill och de som vill kullkasta exprimentet kommer ju att hugga på det man utelämnat och ganska enkelt ogiltiförklara "undersökningen", trots att den framkomna hypotesen kanske är korrekt och det är ju synd om man lagt ner en massa jobb. Visst är det något luddigt det skulle kräva en hel del diskussion för att utreda detta och jag skulle för den delen behöva uppdatera mig för det var många år sedan jag läste teoretisk filosofi. Nu har jag iallafall försökt att förklara vad jag menade. Nå nog diskuterat om detta det tillför ju inte denna intressanta tråd något.

Nej det har du väl rätt i. Min kommentar var väl egentligen ganska meningslös;) Det skall bli intressant med vad du kommer fram till och ser framemot en artikel, vore väl kul, om resultatet.

Ok, kul tråd dock.

Om du skall ha tillförlitliga exprement eller förafram nya ideer måste du väl beakta alla faktorer som påverkar, oberoende hur liten påverkan är, annars blir det inte trovärdigt. Åtminstone är det vad jag blev itutad när jag läste vetenskapsteori.

Citat taget från, sidan 14 i Algea A problem solver guide (Julian Sprung) 2002 Cyanobacteria are able to collect dissolved atmosperic nitrogen and store it in their tissues. When they die and decompose or when they are eaten by herbivores this stored nitrogen returns to the water as ammonium, thus supplying food to other algae. In this way an aquarium with no fish and no food additions can, with a population of cyanobacteria and an aerobic biological filter, develop high levels of nitrate accumulation. I ert resonemang och labexpriment, vad gäller Cyanobacterier, är det något ni tagit hänsyn till ?

Ja det har du ju rätt i, det har väl igen större betydelse vad bakterierna heter, det väsentliga är väl att man försöker begripa hur "systemen" fungerar. Nå, ett bra svar i allafall.

Se till att du har ett genomtänkt system att höja och sänka lamporna, det tycker jag idag är det mest omständiga, när jag skall "greja" i akvariet.

I den litteratur jag har som är skriven av Borneman, Delbeeck, Sprung, Hemdal, Paletta och Tullock. Även en del av de äldre böckerna tex F. de graaf tar upp samma ämne. Där beskriver man nitrifikationen, hur den går till och vilka bakteriesläkten som är ansvariga. De alldels nyaste böckerna tar även upp detta att Nitrospira skulle kunna vara den dominerande i stället för Nitrobacter. Jag citerar från mitt tidigare inlägg: Om jag förstår dig rätt så har man börjat ompröva vilka bakterier som gör vad och hur de är ansvariga osv (jag antar att det är DNA tekniken som rört till det? ). Så ovan fakta kanske inte är riktig längre ? Eller det kanske redan är uträtt så att man vet vilka bakterier som är ansvariga? Jag får ju lita på att böckerna stämmer, eftersom jag varken är utbildad biolog eller marinbiolog. Så det vore intressant att höra de senaste rönen.

För min del så är det ordnat så att jag har en gång på cirka 1/2 meter bred bakom akvariet. Sen har jag en lucka i framkant på akvariet, så att jag kommer åt från framsidan också. Jag hade inte tänkt att ha en lucka i framkant, men den har varit ovärdelig. Det har underlättat avsevärt när det gäller rengörning, fastsättning av koraller, plocka upp koraller och annat som ramlat ner osv.

Håller med dig om att Dsb är mycket mer än en export väg för kväve och att det är mycket viktigt med de olika typerna av levande djur, som du uttrycker dig. Vad gäller överlägsenheten mot tekniska system, så har jag inget att jämföra med, så det låter jag vara oemotsagt. Men dsb är ju, enligt min mening, betydligt mer intressant att studera.

När det gäller bakterierna, så vet man alltså inte riktigt hur det ligger till ?

Bra, jag har fått de frågor jag undrade över besvarade.

Om du vill ha en källa att hänvisa till, så stämmer ditt resonemang om DSB överens med vad Sprung och Delbeeck skriver om DSB i boken The Reef Aquarium Science, Art, And Technology 2005. Så som jag tolkar texten i alla fall.

Jasså, i min litteratur står det att Nitrosomonas europaea oxiderar ammonium till nitrat och Nitrobacter winogradskyi oxiderar nitrit till nitrat. Enligt nyare rör så kan det möjligen vara släktet Nitrospira som gör det största arbetet och Nitrobacter har en mycket liten roll, men det är väl inte riktigt klarlagt än.

Den övre delen har nitrifikation, där bla Nitrosomonas och Nitrobacter (möjligen Nitrospira) oxiderar ammonium - nitrit - nitrat, i det syrefria nedre skiktet sker denitrifikation dvs omvandlar bakterier nitrat till kvävgas mm. Om nu detta stämmer ? Om de författare jag läst har rätt så skall man ha en bädd som inte får understiga 8 cm i djup, den kraftiga cirkulationen, helst med vågrörelse, skall se till: 1. Att det aeroba skiktet blir så djupt som möjligt, djupare skikt leder ju till mer syreåtgång (eftersom den syreförbrukande delen blir mycket större). Därav min fråga i tidigare inlägg. 2. Enligt dom så är en vanlig missupfattning att vattnet sakta vandrar från botten och uppåt, men så är inte fallet utan de olika skikten interagerar med varandra och på detta sätt skall de olika ämnen vandra mellan de olika delarna av sandbädden. Om de ovan nämnda påstående stämmer så är det ju självklart varför det är viktigt med kraftig cirkulation med vågrörelse. Men som sagt jag är ingen biolog.

Skall kanske lägga till att de som hävdar syrebrist också menar att man skall ha en mycket kraftig cirkulation, helst med vågrörelse, för att få en syrezon som är så djup som möjligt.

Fråga till Lasse:Vad tror du om följande resonemanget ? Vissa författare som beskriver Dsb, menar att syreåtgången är så stor (speciellt på natten av naturligaskäl) att man oftas får syrebrist (i akvarier med en stor dsb) och detta kan endast åtgärdas med antingen en sump eller en skummare, vilka ju tillför en hel del syre. Min fråga är alltså är syreåtgången så stor att man kommer att få problem så småningom i dessa system, utan extremt effektivt syretillförsel ?