Cyanobakterier Cyanobakterier (blågröna alger) är organismer som framför allt finns i söt- och brackvatten. De är encelliga mikroorganismer som förekommer fritt i vattnet. Hos vissa arter bildar cellerna kedjor eller kolonier, men de är inte synliga utan mikroskop annat än i massiva anhopningar. Flera arter av cyanobakterier har förmåga att bilda toxiner, gifter. Funktionellt är cyanobakterier alger men de saknar liksom bakterierna cellkärna och är släktmässigt bakterier. De kallas därför numera oftast cyanobakterier i stället för som tidigare blågröna alger. De flesta men inte alla cyanobakterier är blågröna. Färgen uppkommer genom att organismerna innehåller klorofyll a och dessutom andra fotosyntetiska pigment, fykobiliner. En klass av fykobiliner som benämns fykocyaniner är blå. Fykocyanin ger tillsammans med klorofyll den blågröna färg som är karakteristisk för de flesta cyanobakterier. Men det finns också cyanobakterier som innehåller fykoerytrin som är ett rött fykobilin, dessa får en röd eller brun färg. Cyanobakterier fotosyntetiserar, det vill säga de omvandlar solenergi till kemisk energi och avger syrgas i processen. Koldioxid är den vanligaste kolkällan för cyanobakterier vid fotosyntes, men vissa arter kan även utnyttja organiskt kol. Flera arter är kvävefixerande, vilket betyder att de vid fotosyntes också kan assimilera kvävgas. Fossil av mikroorganismer som liknar nutida cyanobakterier har hittats i bergarter som är 2½ miljarder år gamla och organismerna anses ha varit en dominerande livsform under en stor del av jordens historia. Det är troligt att cyanobakterier spelat en stor roll vid syresättningen av jordens atmosfär för cirka 2 miljarder år sedan. dinoflagellater http://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/arter/algae/mikroalg/dinospp/dinosp.html