uffe2

Jag har inte mätt hur mycket ström som mitt akvarium förbrukar, men med en överslagsberäkning så blir det ca 4200 kWh per år.

Tyvärr så blir det ingen ny generation av mobiler för Sony-///, för jag fokuserar på akvarie-datorn ! Det är viktigt att prioritera rätt saker ;-)

Nackdelen med I2C är att man behöver en buss med 4 ledare (Vcc, GND, Data, Clk) och att det blir lite dyrare, men det kan man kanske ta......

Skit ! När jag testade datorn med temperatursensorn, så visade det sig att varje steg för temperaturen var 0,2-0,3 grader ! Detta berodde på att jag kopplade in temperatursensorn direkt på PIC processorn och PIC processorn har bara 10 bitars upplösning på AD omvandlaren. Jag vill ha en nogrannhet på 0,1 grader celsius (eller bättre), så jag måste justera konstruktionen lite. Här är några olika lösningar: Alt 1 Sätt en OP-AMP med 2-10 gångers förstärking mellan OP-AMP och PIC-processorn. Alt 2 Använd högre spänningen på temp-sensorn, så att spänningssvinget på sensorn blir större. Alt 3: Använd en digital I2C temp-sensor, men den kostar mera... det finns kanske flera andra lösningar.... hmm... jag funderar vidare....

PH-probar är mycket högohmig och avger en låg spänning. Vet inte om PLC har tillräckligt höga ingångsimpendanser och spänningskänslighet, men annars är det bara att sätta en OP-AMP mellan PH-proben och PLC, så får du en tillräckligt högohmig ingång. Behöver man spänningsförstärkning, så är det bara att ändra återkopplingsmotståndet på OP-AMP-en. Kopplingsschema finns (en länk) tidigare i denna tråd.

Alt 1 känns mycket tryggare (i alla fall för mig som ska mecka med det hela) med olika kort för hög respektive lågspänning. Det gör ju så J*?!xx??vla ont med 230 V AC i kroppen ! Analoga utgång kan man enkelt göra på två olika sätt: 1) Använda 8 digitala utgångar (med 74LS595) och gör ett resistansnät för att få en digital utgång med 256 nivåer (alt 2 utgångar med 16 nivåer) 2) Tag en PWM (pulse width modulation) utgång och sätt på en RC-koppling (det finns bara två PWM i PIC18C452 processorn). Med denna lösning, så kan kan så i princip få oändlig upplösning på utgången, men vad man ska ha detta till vet jag inte :-|. Vill man ha en mer "lågohmig" analog utgång, så sätter man på en OP-amp med spänningsförstärkning på 1:1.

Varför använda en PIC-processor ? Använd bara en OP-AMP och sedan ta analoga utgången direkt till din PLC. Använd LMC6044IN ELFA art.nr 73-112-51 (quad OP-AMP) Schema för detta finns i en länk tidigare i denna tråd.

Sorry, missade din fråga ! Ja, 25 mA kan du köra per I/O pinne. Analoga IO utgångar finns inte på PIC, utan bara analoga ingångar, digitala in&ut gångar. Analoga utgångar får man "skapa" själv med hjälp av ovanstående (+ extra logic) eller med PIC's PWM (pulse width modulation) och en extern RC krets och OP-amp. Vad ska du använda analoga utgångar till ?

Jag förstår nog din fråga, för det var ungefär på samma sätt som jag också ställde samma fråga till mig själv förrut. Men vad menar du med "hantera" ? Ska du ha en display, så att du kan se värdet på alla probarna samtidigt ? Ska du en display per probe eller ev en display som "zappar" hela tiden? Ska du ha några utgångar för styrning av värdet på probarna ? ex CO2-styrning av kalkreaktor eller ozon Hur många probar ska du ha ? En eller två PH probar ? (en för karet och en för kalkreaktorn) Hur vill du styra kalkreaktorns interna och ev externa pump, när PH-proben stänger av ventilen för CO2 ? Ska du styra ozon-reaktorn med probarna ? osv...... Beskriv gärna lite hur du tänker för jag vill gärna göra akvarie-datorn, så flexibel som möjligt.

Det var exakt den temperatursensorn som jag valde ! Den är nästan helt linjär och i princip, så kan man använda databladets "slope" dvs k och sedan bara kalibrera med offset (dvs b i formeln temp = kx + Det skulle vara perfekt att kunna göra ett riktigt PCB-kort, när jag har labbat klart. Jag vill att lösning ska vara så flexibel som möjligt, så att den kan användas av många för olika konfigurationer av sin akvarieutrustning. Ex vissa har PH-probe för styrning av kalkreaktorn, medan andra använder nivågivare (tp AquaCare) Dock vill jag testa de flesta funktioner, konfigurationer m.m. innan man gör ett PCB-kort, så att allt blir rätt ! (eller antalet fel minimeras ;-) Jag återkommer gärna senare till dig för att rita PCB layout, så kan vi ju göra ett var sitt PCB-kort för att testa det hela. Frågan är om man ska göra ett ytmonterat kort eller ett gammalt hederligt kort med DIL socklar som man själv kan löda. Jag har personliga känningar av en som äger ett medelstort företag som ytmonterar komponenter och har även lödstationer för ytmontering. Nackdelen med PIC18F452 (40 DIL) det är att antalet pinnar är mycket begränsat för I/O och därför tvingas jag hänga på en del extra TTL-logic för att "skapa" flera IO-pinnar. Det skulle var bättre med en 100 pinnars PIC processor, men den finns bara som ytmonterad. Jag är säker på att man klara sig gott och väl på en två lagers PCB-kort. Jag är fortfarande lite osäker på hur man ska göra konstruktionen: Alt 1) PCB-kort 1: Datordelen PCB-kort drivs med lågspänning (12 V via en batterieliminator och har ett litet uppladdningsbart batteri för power-backup av klocka och inställningar). Kortet har även 8 digitala ingångar, 4 högohmiga analoga ingångar (PH-probar m.m) och 4 AD ingångar för ex temperaturgivare och fuktlarm. PCB-kort 2 (extern låda med högspänning) Ska ha 16 digitala utgångar för relä eller triac styrt med ~230 V AC. Man kan seriekoppla flera kort om man önskar. Är osäkert på var man ska ha displayen och keyboard (inne i lådan eller i en extern låda) Alt 2) Man bygger in allt på ett kort (100x160 mm), men då har man ~230 på PCB kortet. I detta fall ska displayen och keyboard sitta i en extern låda.

Var på Elfa och köpte bl.a. två temperatur-sensorer idag. 10:- kostade sensorn, så det var billigt. Däremot kan man inte doppa temp-sensorn i vatten. Den temperatur-sensorn som ska vara i karet, kommer jat att stoppa in i ett PVC-rör diameter 6mm x 40 mm lång, som jag sedan fyller och tätar med silikonlim. Jag kopplade in temp-sensorn på akvarie-datorn idag och skrev en liten programsnutt för att visa temperaturen på displayen och allt fungerade ;-) Dock har jag inte fin-kalibrerat sensorn, men det får jag fixa i morgon. Jag tänkte kalibrera den med isvatten och kokande vatten, enligt formeln Y=ax+b Jag har även kopplat in en OP-AMP med 4 st hög-ohmiga ingångar för div. probar av olika slag. OP-AMP kostade 32:- på Elfa. 32:- för 4 st Ph/redox/konduktivitet-ingångar är väl en bra pris ;-) Nu måste jag jaga rätt på en PH-probe, så att jag kan testa att den fungerar.

He-he ! Nu tar du nog lite fel, man är en renodlad Win* människa, men för mig är operativsystem inte religion, utan jag tar det som passar bäst. Både Linux och Windows har för och nackdelar ! Om det inte vore så, så skulle den andre inte finnas kvar. Alla operativsystem innehåller buggar, vissa har fler än andra. Ju flera program man lägger in datorn (ex web-server, TV-kort), desto fler buggar får man i PC. Har man dessutom IO-intensiva (drivers) program i kernal (ej user-mode), så är risken ännu större att man kan få en system krasch. Ex driver för USB, RS-232, grafik-kort m.m. Finns PC ansluten til Internet, så kan den även utsättas för DOS/cracker attacker. Ett tag var jag inne på att ha en gammal PC med en massa IO-kort som styrdator för akvariet. Det främst skälet att jag inte valda att ha ett operativsystem på akvarie-datorn var att den inte får under några omständigheter hänga sig ! Hela akvariet hänger ju på att den fungerar. Däremot så kan man ha en PC (med operativsystem) för att föra ner all statistik på, ifrån akvariedatorn. ("låg prio" på allt jag vill göra....) Denna statistik, kan med fördel presenteras som grafiska diagram med hjälp av Excel och även ut på web-server. Jag kommer att lagra all information både som *.txt (tabellstruktur för import i excel), men även för SQL lagring. För akvarie-webben så kommer jag att använda SQL-data (via JDBC/ODBC) för inhämting av data och som grafisk diagrampresentation kommer jag nog att börja använda ActiveX ifrån Excel. (det är enkelt att fixa). Lite senare kommer jag att gå över till ett annat grafiskt diagram API (ex. J2EE), så att även icke Windows/Office klienter kan kolla på web-sidan. Man vill ju inte göra folk beroende av Bill G !

Nu kommer det mera .... Jag hade tänkt att akvarie-datorns alla mätvärden skulle koninuerligt föras över till en PC. Men, men.... vi alla vet ju har stabilt Windows är ;-) Det är ju inte så roligt om man missar en massa mätdata, bara för att Windows hänger sig då och då. Sedan är det inte så kul att tvingas att ha PC på hela tiden, då den drar både ström och för en hel del oväsen. Därför så har jag byggt in ett separat seriellt flash i akvariedatorn som kan lagra en massa mätdata, utan att PC måste vara på. Sedan kan ju mätdata föras över ifrån akvarie-datorn till PC, när man själv vill. Priset man får betala blir bara någor tior, så det är det värt tycker jag.

Skönt att slippa lite komponenter och sladd-dragning på PCB kortet ;-) RTC, XTAL och I2C interface på PIC-en.

TRIAC är billigare ! 5:- /st för 600 V & 16 A på Kjell ! MOSFET (IGBT MOSFET) är inte lika tåliga som triac mot höga strömspikar (typ på 100 A och typ 1 us). ex vid uppladdning av en kondensator som sitter efter en likriktarbrygga. TRIAC är gjorda för AC ström, men det är inte MOSFET.

Just nu använde jag en 10 Mhz kristall på PIC-processorn, så det är bara att börja räkna clock-cykler för att få klockan att gå rätt. Timern clockas med kristallen. Just nu har jag bara höftat med inställningarna av timern's register, men den fungerar tillräckligt bra redan nu. Troligen kommer jag att senare ändra kristallen till en betydligt långsammare, för att få ner strömförbrukningen vid strömavbrott. Effektförbrukningen är väldigt beroende av klockfrekvensen. Driften av klockan kommer att vara helt försummbar !

Elektroniska drosslar brukar man göra genom att man först helvågslikriktar 240 VAC 50 hz och sedan har man en kondensator på den likriktade spänningen, för att få en likspänning på 340 V DC. Denna likspänning använder man sedan för att skapa en växelspänning på ca 10-100 khz för att kunna använda mycket mindre spolar till sin armatur. En drossel (spole) är ju alltid induktiv, men självklart så har den även en resistans, då tråden man lindar spolen med har en resistans.

Nu har jag fått dom svåra delarna i realtidsprogramvaran att fungera. Det som alltid brukar vara krångligt att få att fungera är en PIC-CPU's interupt-hantering. Jag har gjort en realtidsklocka med hjälp av PIC processorns inbyggda timer som sedan skickar interupt (när timern =0) och som sedan uppdaterar jag tid och dag. Jag skippar nog att använda den separata kretsen för realtidsklockan.

En sammanfattning för icke elktro-muppar är: Ett relä eller triac kan användas för in och urkoppling av resestiva laster och fungerar ofta även på lite mer induktiva laster så som en mindre pump, en T5 armatur eller på en elektronisk drossel till MH. Med en elektromekanisk drossel till MH , så fungerar det med ett kraftigt relä, men dess livslängd kan avsevärt förlängas om man har en elektronisk tändare till drosseln eller man sätter på ett filter över relä-kontakten. Filtret kan bestå av en varistor eller motstånd+kondenstor eller "både och". Nackdelen med detta är att man får en liten läckström i avstängt läge. Denna läckström spelar ingen störe roll, så länge man inte ansluter utgången till en gammal hederlig T8 armatur, då lysröret kommer att "glöda" vid avstängt läge. Att använda en elektromekanisk drossel till MH och en vanlig triac fungerar inte alls bra. Därför måste man ha ett filter som kopplas över triac-en, som tar bort spänningstransienter (samma filter som till relä-et)

Nu är det daxs för lite elektronik-snack ! ;-) Triac styrning av resestiva laster (glödlampa) är en smal sak att göra, men för induktiva (eller kapacitiva) laster så är det betydligt krångligare om man ska göra en professionell lösning. Både mekaniska relä och SolidState relä har för och nackdelar. En del saker beror på hur handhavandet görs i samband med in och urkoppling av ex mh. Har man otur så kan elektroniken gå sönder om man koppar in eller ut utrustning på ett icke rekommenderat sätt. (jag återkommer om detta) Här är en rad saker som man bör fundera över. Solidstate relä med triac: - Fråga 1 :Ska triac-en enbart kunna slå om i noll genomgången av växelströmmen, när timern ska tända belysningen? ( se optokopplare med inbyggd funktion för nollgenomgång och med triac utgång) - Fråga2: Vad händer när man rycker ut kontakten till en tänd MH med elektromekansik spole, mitt på toppen av AC spänningen ? Svar: Man får en stor spännings-spik som troligen förstör TRIAC-en, även fast man har en optokopplare med nollgenomgångs logik. (triac är vanligvis känsliga för höga spännings-spikar, men inte höga ström-spikar) - Fråga3: Vad händer om man stoppar i kontakten till MH med elektromekanisk spole om tric-en är "on" och AC-spänningen är på toppen av sin sinuskurva ? Svar: Man får en stor strömspik, men troligen klara sig triac-en Lösning på fråga2/svar2 kan vara att man har en varistor över triacen, men då får man en läckström ( 0,1-1 mA) vid avstängt läge. Nackdelen med denna lösning är om man kopplar in ett lysrör på denna kontakt, så kommer lysrörer att "glöda" även fast det är avstängt, då det hela tiden går en läckström genom varistorn. Lösning på fråga3/svar3 kan vara att man ansluter en strömbegränsande resistor på typ 0,5 ohm i serie med triac-en. Triac-en kan klara störmspikare på hndratal ampere, så men en liten serie-resistans så kommer triac inte att gå sönder.

Jag skulle nog kört med båda på timern.

Här deras text på artikeln: ======================================== Denna timer är gjord för att kunna tända 3st 600w ballaster samtidigt. Den har ett inbyggt relä som kan belastas med 32 induktiva ampere. Timern har gått igenom tyska TUF test vilket bevisar att den håller för vad den lovar. ========================================= Swedish-growsystems har generellt väldigt bra priser och är även lite seriösa.

Här hittade jag en timer som är gjord för induktiva laster (t.ex. elektromagnetisk drossel till mh eller pumpar) Upp till 3x600 W Mh eller 32 ampere induktiva laster. Art.nr. 10006 www.swedish-growsystems.se Pris: 200:- 200:- är billigt, jämfört med dom problemen som man kan få då en timer slutar fungera. Detta händer ju självklart när man har semester.

Jag köpte 6 st plexiglas-skivor på clasohlsson och limmade ihop en stor låda 20x20x30 cm Fördelen med en stor låda är att man inte behöver vänta typ 2 veckor innan fisken vågar att simma in i lådan. Fungerar klockrent !

två pumpar x 1000:- = 2.000:- på BM 250