Christer T

Om du har utloppet på durson nära botten på sumpen så skulle det kunna vara svaret på ditt problem. När jag körde durso direkt till sumpen så hade jag en slang utanpå pvc-röret så jag kunde reglera upp och ner.

Sedan en tid så kör jag min skummare med by-pass från ytavrinning med Durso Standpipe. Vad jag märkt är att ibland när jag stänger av returen så "orkar" inte Durson dra igång igen vid start av returpumpen. Vattenytan stiger alldeles för högt. Detta händer bara när jag kör vattnet genom skummaren och inte när jag kör vattnet rakt ner i sumpen. Jag försöker ställa den så att ungefär 2/3 går genom skummaren och 1/3 rätt ner i sumpen. Är det någon som varit med om liknande problem och har en lösning eller idé till lösning?

Någonstans har jag läst att man kan använda vanligt smältlim. Någon som testat det?

Är inte kunnig på området men jag har haft kirurger som slagits så det blivit stora revor i fenorna. Dom har läkt ihop förvånandsvärt fort men är ben av så är det ju säkert värre.

Jo det stämmer nog.

Jag har också en Aquatic Nature Antarctica som ska ge 240 l/dygn vid 4 bar. Den ger mer men inte så mycket som din. Mitt tryck är dock betydligt sämre, ca 2,5 bar. Jag har mätt vattnet med TDS mätare och får ut 0 µS/cm. I någon tråd här på svg skrivs det att dom har bytt membran och att dom nu ger mer än stipulerade 240 l/dygn.

Du bör kanske ha två Durso för att svälja den mängden vatten, i varjefall om dom ska vara i "orginal" dimension. Då är det 25 mm rör som ska igenom botten och till det går det 32 mm hål om jag inte minns fel nu. Här finns info: http://www.dursostandpipes.com/ Jag skulle nog inte köra skummaren på samma pump, möjligen med bypass på avrinningen.

Framsidan....framsidan?? Framför, ahh menar du framför skansken? Aquaria?

Riktigt häftigt så klart! Men kan någon tala om för mig vad "pussemørtel" betyder innan jag förgås av nyfikenhet????

Min första Naso, en lituratus köpte jag för ungefär ett år sedan. Den skulle naturligtvis växa sig alldeles för stor för mitt 220 liters kar men jag hade problem med en alg, Lobophora variegata och Nason var det som rekommenderades. Den gjorde sitt jobb otroligt effektivt och efter två veckor var alla L variegata som den kom åt borta. Under tiden hade jag blivit väldigt fäst vid fisken, den var nyfiken, alltid aktiv och inte det minsta aggressiv mot någon annan fisk. <?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /><o:p></o:p> Tyvärr dog den efter ca 4 månader, jag förstod inte då varför men nu i efterhand vet jag nog varför. Den åt bra av ON formula one och two samt Artemia men blev ändå magrare. Den fick sannolikt inte tillräckligt med ersättning för dom alger den är beroende av. <o:p></o:p> Efter en tid utan min Naso så började L variegata komma tillbaka. Efter moget övervägande och när jag insåg att jag inte kunde bekämpa algen på annat sätt så köpte jag en ny Naso, denna gång en elegans. Den var precis lika effektiv den och nu tror jag mig veta hur att få den att må bra även när det naturliga matförrådet tagit slut. 3-4 ggr i veckan stödmatar jag med ”Julian Sprung’s Sea Veggies” oftast ”Purple Seaweed” men även ”Green Seaweed”. N elegans har nu också fått ett större hem på 580 liter, naturligtvis även det för litet för en fullvuxen Naso. <o:p></o:p> Jag hade nu lärt mig att tycka mycket om dom här fiskarna och när jag i vintras köpte boken ”Reef Aquarium Fishes” av Scott W. Michael så öppnade sig en möjlighet till en mer permanent lösning utan att skaffa ett akvarium på över en kubikmeter. Det finns en Naso som bara blir 27 cm! N vlamingii. När jag så under våren hittade N vlamingii hos en av dom lokala fiskhandlarna så slog jag till direkt, litade helt på Scott W. Michael och bortsåg från säkert både uttalade varningssignaler och dom jag själv borde ha sett. <o:p></o:p> Från att ha varit mindre än N elegans vid inköpet har den nu passerat och är största fisken i burken. Den har på en dryg månad säkert vuxit till 150 % av inköpsstorleken och visar inte ett tecken på att bli av med ”ungfärgningen”. Men det är en härlig charmknutte……..som jag förmodligen ganska snart får göra mig av med. Dom 27 centimetrarna skulle förmodligen ha varit 27 inch. Är det någon som har numret till Skansenakvariet?

Tyckte mig läsa att Korallenzucht har patent på sin. Men det var nog inte på själva käglan utan på "bubbeltillverkningen" som inte är nålhjul utan någon variant som ska vara snällare mot levande organismer.

Nja isolera på sandbotten är inte genomförbart. Får väl helt enkelt försöka skrapa med ett rakblad. Tack för tipsen.

Hur många?

Jag har några "tuvor" med Clavularia som jag tycker är mycket dekorativa i burken. Problemet är att dom gärna vill breda ut sig. Är det någon som har ett tips om hur man begränsar utbredningen?

Den tar ju säkert ingen skada av att vara i ett 45 l kar en tid. Fungerar säker utmärkt som sjukstuga.

Det är Korallenzucht egna, ganska nya skummare. Intressant, designtrick eller funktion? http://www.korallen-zucht.de/index.php?71&backPID=71&tt_products=430

Greger, Jag tror att du hade ett ovanligt elakt exemplar. Nu har jag frågat runt lite på andra forum samt hittat lite info i en bok. Slutsatsen blir nog att den är bland dom snällare Acanthurus.

Nu är det för min del inte aktuellt med fler än en men vik gärna ut er i tråden. disskusionen är intressant. Vill ni även spekulera lite runt om det skulle kunna bli ett problem mellan A japonicus och Naso elegans pga att till viss del i färgsättningen är lika så är jag tacksam?

Det beror väl på hur fisken lever i naturen. En del cichlider i Malawi men kanske framför allt Tanganyika bildar ju naturligt stora grupper på sin lilla levnadsplats. Jag har också sett bilder på hur A leucosternon bildar stora grupper. Jag har också sett skräckexempel: På ett amerikanskt forum var det en kille som tyckte han lyckats stävja aggressiviteten bra i sitt Malawikar. Jag kommer inte ihåg antal nu men säg att han kanske hade 50-60 ganska stora cichlider i sitt 500 liters kar.

Min sjögurka äter dom i varje fall med god aptit. När man viftar över dom som finns på stenarna lättar det som ett dammoln. Kan det vara någon fördel att jag kopplade in uv-c:n häromdagen?

Tack för svaren. Skulle man kunna sammanfatta det med att den är hyfsat härdig men något prickkänslig samt lite snällare än andra Acanthurus. En ganska bra Acanthurus att ha i ett "community" kar? Dessutom inte större än 20-25 cm? Eller har jag tolkat det väl positivt då?

Har fått lite alg problem på senaste tiden. Något jag inte haft tidigare. Dinoflagellater? Något annat? Vad göra?

Är det någon med erfarenhet av Acanthurus japonicus som kan berätta lite hur dom är att ha? (Ja, jag har sökt.)

Ha ha listan var löjligt lång på vad man inte får skicka (se nedan) Följer man den så får man nog inte skicka något annat än brev med posten........då förståss på oblekt papper. Farligt gods inrikes och utrikes Farligt gods får du av naturliga skäl inte sända med Posten. Se även på respektive transporttjänsts villkor. Med farligt gods menar vi… Explosiva ämnen, t ex ammunition pyrotekniskt material tändare tändrör tändhattar till leksaksvapen Komprimerade, kondenserade gaser, t ex brandsläckare som innehåller gaser under tryck aerosolprodukter/sprayburkar butan gaständare Brandfarliga vätskor, t ex bensin lösningsmedel rengöringsmedel målarfärg lacknafta Brandfarliga fasta ämnen självantändande ämnen och ämnen som utvecklar gas vid kontakt med vatten, t ex tändstickor film av cellulosanitrat material som blir farliga vid väta Oxiderade ämnen och organiska peroxider, t ex ämnen som lätt antänds av syre hår- och textilfärger vissa blekmedel/pulver visst klister och bindemedel Giftiga ämnen och smittförande ämnen, t ex gifter, toxiner inkl droger och mediciner. Undantag av gifter, toxiner, droger och mediciner enligt recept och som är förpackade enligt föreskrift. smittförande ämne kategori A UN 2814 och UN 2900. Biologiskt ämne kategori B UN 3373 får skickas under förutsättning att de är förpackade enligt ICAO-TI och IATA-DGR:s förpackningsinstruktion PI 650. Radioaktiva ämnen, t ex medicinska prover eller forskningsprover som innehåller radioaktiva ämnen Frätande ämnen, t ex frätande rengöringsvätskor frätande medel för förebyggande eller borttagande av rost instrument som innehåller kvicksilver eller batterivätskor Andra farliga ämnen, t ex material som har sövande, skadliga, giftiga eller andra egenskaper och som kan förorsaka starkt obehag vid läckage material som är starkt magnetiska leksaker som innehåller batterier Det är inte heller tillåtet att sända varor som… behöver kylförvaring för att inte förkorta sin hållbarhet. Undantag för sådant som förpackats i torr-is enligt IATA:s förpackningsinstruktion P 904. innehåller döda eller levande djur med undantag av bin, bananflugor, blodiglar och silkesmaskar. innehåller meddelanden, tryckta skrifter eller varor som är förbjudna att föra in i landet det skall sändas till. försändelser med dyrbart innehåll, t ex guld, silver, ädelstenar, mynt, sedlar och i var mans hand gällande värdepapper vapen och vapendelar (får skickas inrikes som Värde) Narkotika och droger. Tobak, vin eller sprit får inte skickas i paket. För utrikes paket kan speciella restriktioner gälla. För information om vad som gäller för respektive land, gå till Landsinfo Naturligtvis får du heller inte sända varor som kan skada personalen, andra paket eller Postens utrustning. Angående fågelinfluensan Den som finner en död fågel ska följa de råd som lämnas på SVA:s hemsida,www.sva.se, och via informationslinjen för fågelinfluensa, tel 020 - 202 000. Fågeln ska inte hanteras innan kontakt har tagits med länsveterinär eller SVA. Döda djur får ej skickas med Posten.

Och vad skulle då skälet vara för att man får skicka en 400 grams B-flaska men inte en 2000 gram av riktig kvalitet?