PatriksS

Det underliga är att han inte tillät att ens publicera själva artikeln om vodkametoden från Jörg Kokott och Michael Mrutzek, men själv skrivit kritiska artiklar om vodka!! Erik tappar anseende i vart fall i mina ögon, bl.a. på grund av vodkaartikeln och senare även till synes välgrundade misstankar om stöld av koraller.

Aha, okej, det var den idén, hehe. Tack Rebecka!

Viljan att börja söka efter info och pengar.

Jaha, då kan man nog avstyrka downdraft. Men vad tycks om aktivt kol som media?

Mmm, kändes som om downdraft var lite kul idé. Förresten, vad tror ni om aktivt kol som bakteriesubstrat? - Enorm yta på cirka 900 - 1000 m2 i endast en gram media. Där skulle ju finnas plats både för oxiska och anoxiska zoner. Aktivt kol används ju ändå för att ta hand om ev. kemisk krigsföring, och då slår man väl två flugor i en smäll, eller?

Hur då kul menar du? Ville inget illa, tänkte bara höra om erfarenheter, står i valet och kvalet just nu inför en uppgradering, vilken filtreringsmetodik som jag kan välja osv. Lite OT men ändå: downdraftskummare är alltså sämre än våra "vanliga" Deltec:s, Fauna Marin:s och BK:s? Har själv ingen koll där faktiskt.

Aha, okej, men har du kört/kör med ett flytande sandfilter?

Den är sjuk... svartsjuk.. Skämt åsido - jag tror som Ahab ovan.

Nej, den är inte farlig, tvärtom, Detritus är ett söt och fluffig husdjur som man skall ta väl hand om! Skämt åsido, Tintomara förklarar det hela mycket väl, och det finns också massa trådar om för- och nackdelar med dsb. Den som söker skola finna. Vad gäller trådämnet så kan man alltså summera att ett fluidiserande filter är bäst, och sedan är det upp till var och en att köra med det substrat som finns närmast till hands, må det vara Eheim Pro kulor, materialet från Preis eller Seras makaroner. Eller med biobollar i ett torn med kraftigt flöde och syresättning. Det sistnämnda låter faktiskt som en downdraft skummare jänkarna kör med - där får man då både en ständigt bakteriebildning, ständig skakning/sköljning och ständig export (två flugor i en smäll) - om man tillsätter lite kolkälla vill säga: http://www.cs.cmu.edu/~cap/pictures/myreef/skimmer/index.html http://www.simplifiedreefkeeping.com/mello/dd/dd.html http://www.simplifiedreefkeeping.com/Sims/index2.html http://www.reefcorner.org/diy/skimmers/dd_samir/ddbsamir.htm Mig veterligen finns inga sådana skummare (med Becket-head) till salu i Sverige, eller?

Mycket av det du frågar Björn avhandlas i de där trådarna, och som - jag har förstått det hela - kan sammanfattas så här: 1. Hinken blir inte en dsb i dess rätta bemärkelse, det behövs inga djur som rör om sanden och käka foderrester, utan det är endast bakterierna man vill åt. Bakterier som käkar ren nitrat och fosfat i oorganisk form. Därför håller man detritusen borta. Men man kan naturligtvis inte hindra andra bakterier från att etablera sig där, som även käkar organiken, men det är inte huvudmeningen med hinken. 2. Man kan ju bearbeta detritusen på massa olika sätt. a) Med en "vanlig" dsb, där massa djur käkar den och varandras avföring och käkar varandra i en ständig kretslopp osv. Skumma ut det. c) Nuka det med ozon. d) Med hjälp av ett vanligt biofilter a la sötvatten (tänk Lasse-metoden), som producerar nitrater och fosfater, vilka i sin tur kan omhändertas med andra metoder. f) andra metoder. 3. Refugium med dsb fungerar ju uppenbarligen lika bra för vissa. Den främsta fördelen med hink-dsb är att du kan stänga av den när som helst. Jag tror A. Calfo tänkte främst på de som är så oroliga för påstådda dsb-krasher, så det kan vara en psykologisk förklaring. Ytterligare ett plus är att den kostar en bråkdel av en riktig akvarierefugium. Man behöver typ bara en hink/soptunna el.dyl + en liten pump. De eventuella nackdelarna är väl desamma som för en vanlig dsb, möjligen lite mindre med tanke på att man inte låter detritusen ansamlas.

Det är helt okej att RDSB diskuteras, det är ju ändå ett slags filter/reaktor och arbetar med bakteriernas hjälp. Tyvärr vet jag inte hur man kan/brukar lösa det hela rent praktiskt vad gäller genomförningar. Kanske någon annan kan komma på ett sätt? Går det förresten inte att använda din sump (eller något fack i det) som en "hink", eller? Eller kanske bara ställa salthinken i sumpen, få in hävert till den från akvariet och låta bara hinken översvämma i sumpen, dsv. sådant som sådana där "Zero Edge"-akvarierna byggs på. Vad tror du?

Jaken, jag är väl förtrogen med forumets tekniska funktioner. Ibland orkar jag dock inte använda mig av dessa utan kör med ett "Snabbsvar". Just för att det är lite snabbare/enklare. Jag sparar kanske någon sekund, men ändå. Men jag skall tänka på att nästa gång inte bara servera färdigtuggad infon, utan också presentera det hela snyggt och prydligt så att det ser aptitligare ut. Eller - näää, orkar inte.

Bild på det hela:

Glömde att tillägga: man behöver sätta en enkel insugsskydd på insugsslangen till hinken, så att massa detritus inte följer med till hinken och lägger sig där för att ruttna. Det enklaste är väl en tunn bit filtermatta på insyget, eller något slags nät eller dylikt.

Hehe, japp, det är sjuhelsikes många sidor... Jag orkade bara läsa första delen av tråden. Precis, vattnet cirkulerar endast högst upp, så att den inte ens virvlar upp sandkornen högst upp. Längst ner i sanden är det denitrifikation som pågår, där vill man inte rota. Vad jag förstått så räcker det med en vanlig liten pump (maxi-jet, new-jet osv.) på säg 1000 l/t för att cirkulera vattnet, mer behövs inte. Därför passar inte ett vanligt ytterfilter för det ändamålet, eftersom vattnet i ett sådant filter går igenom hela substratspalten. En murarhink, hinken efter saltet, eller en sophink fungerar bäst, finns massa andra behållare också. Gillar man inte idén senare eller tröttnar på det så kan man enkelt koppla loss det hela. Jag gillade konceptet för att det är så enkelt och framförallt billigt, men just nu passar det inte mig eftersom det systemet inte är för klåfingriga, utan är en fire-and-forget grej. Själv gillar man oftast att experimentera och "pilla" med karet, i alla fall just nu, kan dock tänka mig att prova sådant RDSB någon gång senare när/om jag tröttnat på vodka.

För er som vill ha ett självgående system för nitrat- och fosfatreduktion, utan fipplande och övervakning, men inte orkar/ids anlägga ett dsb i huvudkaret kan ett Remote DSB (RDSB), DSB-in-a-bucket, Calfos DSB (kärt barn har många namn) vara en lösning. Man tar en tunna/hink, fyller den med sand nästan ända upp och har in och utlopp för vattnet högst upp. Vattenspalt: ca ett par centimeter; sandspalt: ett par decimeter. Vattnet cirkulerar alltså bara högst upp. Det hela uppges fungera "absolutly amazing". Resten finner ni här: RDSB 1. RDSB 2. Det kostar i vart fall nästan ingenting, och kan när som helst kopplas bort.

Mmm... För en FO-system så är det väl inte hela världen om nitrat/fosfat blir noll, snarare bra. Inte heller någon risk för krash där - vad skulle då krasha? Här skulle ju fördelarna vara enorma vad gäller näringsexportkapaciteten (bara man dammar av en skummare modell större, hehe) För ett korallkar - ja, här är bör man ju vara lite försiktigare. Men om man bara spånar lite. Zeovitmetoen fungerar ju uppenbarligen - inte riktigt som tillverkaren kanske beskriver, men ändå. Mycket krims krams runtomkring, men fungerar. Det man i så fall gör när man byter ut zeoliter mot ett bättre media (sintrat glas, filtermatta, fluidiserande filter osv.) är att man kommer att behöva mindre av det nu mer effektivare mediat. Plus att man inte kommer att behöva byta ut mediat med jämna mellanrum. Hela systemet - precis som fallet med det renodlade zeovit och med renodlade vodkametoden - styrs med mängden kol. Krashrisken är ungefär densamma som i den renodlade vodkametoden, Zeovitmetoden, sockermetoden osv. Att ingen för närvarande kör med det hela kan bero på massa olika anledningar, där kan man bara spekulera i. I reningsverk anser man kanske att det är billigare med stora tjocka sandbottenfiltren än att hälla i massa sprit i vattnet. Vad gäller akvaristerna så får ju många riktigt bra resultat med dsb, makroalger, mikroalger - you name it. Halogen exempelvis trivs som han skrivit ovan med dsb och ser ingen anledning att testa annat. Jag själv tyckte dock till slut att makroalgsmetoden fungerade alldeles för väl - det blev långtråkigt till slut när allting rullar på. Jag fick experimentlusta igen. Därav sådana funderingar. Vad tycker ni andra?

Hehe, Jaken, med ett sådant filter och tillsats av en kolkälla skulle man nästan kunna hålla en vithaj i ett av Lasses nano på 27 liter.

Javisst, ett sådant filter såg jag också med egna ögon, såg ganska coolt ut. Men det var ju inte det som var frågan. Jag undrar om du fortfarande anser att ett sådant filter verkligen blir till en nitratfabrik under förutsättning att man tillsätter en kolkälla? Jag tror så här. För närvarande kan inte jag hålla för sannolikt att ett sådant filter blir till en nitratfabrik. Detta av den enkla anledningen att man får ned nitratnivåerna (och fosfat) även i ett helt filterlöst kar (men med skummare), bara man tillsätter vodka/socker el.dyl. Man får en bakteriertillväxt, som konsumerar nitrat/fosfat m.m. och dessa bakterier skummas ut. Enkel export vill säga. Det enda som ett effektivt sand/makarone/filtermatte/zeolitfilter skulle åstadskomma med tillsats av kolkälla - enligt min åsikt - är att nitraten och fosfaten sjunker ännu fortare och att akvariet kan belastas ännu hårdare. Filtret/reaktorn har dessutom den trevliga bieffekten att man matar korallerna med bakterieplankton. Vad tror du, Stig? Missar jag någonting?

Ja, som sagt - jag själv tror inte att man behöver ha något nitratfilter, det är ju själva poängen med en bakteriereaktor: att den tar hand om både nitrater och fosfater. Just nu känner jag mig inte alls övertygad om att en bakterieplanktonreaktor blir någon slags nitratfabrik, utan det helt motsatta - nitrat- och fosfatreningsverk. Vi få avvakta Stigs svar.

Aha, hade ingen aning om att lavasten kan eventuellt vara giftig, trodde materialet var helt inert. Själv är jag inne på något slags sintrat glas just nu, oavsett märke (Eheim, Sera, Preis m.fl.)

Underbart, kör han med vodka/socker eller annan kolkälla?

Bra förslag!! Nu tillkom också ett jättebra alternativ som jag inte tänkt på - lavakrossen. Vad gäller fluidiserande filter - det brukar ju anses vara det absolut bästa, och den enda eventuella nackdelen som jag ser det är att den är lite mer avancerad än en en liten strumpa med substrat i strömt vatten eller ett litet ytterfilter från sötvatten. Men kan man få tag på ett fluidiserande sandfilter alternativ DIY:a ett sådant själv så måste den ju vara top-of-the-line för ändamålet (bakteriereaktor). Jag vet dock inte om jag håller med Stig, att ett sandfilter skulle vara en nitratfabrik när man odlar bakterier. Eller rättare sagt - jag håller med om att ett sådant filter i vanliga fall skulle vara ett mycket effektivt nitrifikationsfilter, men... I vårt fall så 1) matar vi ju filtret/reaktorn med en kolkälla och 2) skördar bakterierna med skummare och 3) matar bakterier till koraller. På det sättet blir det ju tvärtom - ett uttag av N från systemet samt att en del hamnar uppbundet i koraller med bakterier som korallkäk. Jag är ju ingen kemist/biolog, men det verkar vara inte troligt att en sådan reaktor blir en nitratfabrik. Hade det varit så skulle ju även en Zeolitreaktor, zeosandpåsar m.m. vara en nitratfabrik, men det är ju den inte. Men rätta mig gärna om jag har fel, jag har ju som sagt inget direkt vetenskapligt stöd för detta, utan bara försöker tänka logiskt.

Jimmy: ville bara klargöra - jag ser inga nackdelar med att låta vattnet sippra igenom ett ett nät/galler och tillbaka i karet, snarare fördelar, bara man skakar filtret då och då så matar man också koraller med bakterieplankton och att inget organiskt sitter kvar där och "ruttnar". Antingen så som du beskriver, eller köra som Lasse föreslog någon gång - att ha snabb genomströmning genom filtermaterialet så att bakterierna rivs av substratet med vattenstrålen. Fördelen med Lasses förslag är att man troligen slipper att själv skaka substratet med jämna mellanrum.

Heh, det är det som jag försöker säga också: att det kan vara mycket mycket bättre att använda Eheim Substrat Pro eller Sera Siporax glasrör eller Preis porösa mediet eller [infoga ditt favvomaterial]. Nu när det verkar vara så att zeoliter är mycket sämre i det avseende, att deras porer är alldeles för små även för de allra minsta bakterierna. Jag tror - obs min personliga åsikt - att många inte reflekterar över den info som strömmar från tillverkarna utan tar för givet att tillverkaren vet bäst. Sätter någon en snygg dekal med säg "Zeovit" på en påse, så antar man kanske att "This is the shit!", medan säg Seras eller Eheims substrat betraktas med ett litet hånleende. Obs igen! - Detta var bara ett exempel. Så min uppfattning är att det oftast - inte alltid - har med människopsykologi att göra än med produkten i sig. Sedan brukar det här med saltvattnet överlag mystifieras lite grann, något som inte direkt underlättar för oss. Jag själv tänkte i vart fall testa med Eheims substrat eller siporaxrören eller dylikt - dessa verkar vara riktigt överlägsna zeoliten i alla fall, oavsett vilket filtermedia man än väljer, oavsett om det står Eheim eller Sera eller Preis eller dylikt. Dessutom lär man inte behöva kassera substratkulorna/makaronerna varje 6-8 veckor som man synes behöva göra med zeoliten, vilket ger mera stabilitet, mindre kostnader och mindre "meck". Men det verkar vara inte som att många har någon åsikt om bakteriemedian - kom igen, vad tycker ni, vilket substrat skulle ni rösta på??