jonasroman

Jag kör ultralowtech...en strumpa med Rowaphos som jag bara låter ligga i sumpen där det är bra cirk. Det funkar utmärkt de få gånger jag kliver över cirka 0.06 i fosfat o vill ha ner det en smula. Men jag mäter alltid nitrat först innan jag beslutar ifall GFO är rätt metod, eftersom jag bara tycker removers är riktigt motiverat när högt fosfat är kombinerat med lågt nitrat, dvs en N/P kvot som är lägre än en idealiska (Som ligger runt 1/16 med rätt stor tolerans som ni vet såklart). Om jag tex har högt nitrat också, dvs en nitratstegring som är i paritet med fosfatstegringen, kanske jag häller i en skvätt kolkälla en kortare tid, eller litar på att refugiet skall lösa saken. Förresten: jag tror inte på att GFO läcker tillbaka fosfat, den bindning som bildas är nån form av järnfosfat som är utomordentligt svåslösligt. Men det finns ju andra skäl att byta remover ofta ändå, för det gör ju ingen nytta när det är mättat. Det finns risk att removern klumpar sig pgr av Kalciumkarbonatfällning på mediat, vilket i sin tur beror på att mediat släpper hydroxidjoner när det binder fosfat. Hydroxidjonerna gör att kalk fäller ut lättare pgr av den lokala ph stegringen runt mediets korn. När mediat klumpar ihop sig pgr av detta minskar dess effektivitet. Detta är orsaken till att man kan med fördel ha den i en fluidiserande reaktor. Men om man inte har sitt GFO i så länge är det min erfarenhet att det klumpar inte ihop sig så snabbt, varvid det är rätt poänglöst med fluidiserande reaktor. Det funkar bra ändå. /Jonas

Håller med Lasse att vänd inte vrid mer på detta nu. Vi har svarat, o förklarat vad en Balling är, dessa recept finns o är förklarade. Svårare än så är det inte. Inget illa ment:-) Följ ett recept, inte mer med det. Jag hade som sagt kört en Balling classic, eller den som Stig har, med lite Mg med också. Skulle du med tiden få för mkt mg i karet kan du alltid backa tillbaka till en vanlig balling classic (som alltså inte har Mg). Kemikalier skulle jag köpt rena, så du vet vad du har. Det allra enklaste är såklart en helt färdigvägd lösning som tritons. Dessa är liknande en Balling Plus (läs om den i min pdf tex). Den kan enligt mig ibland ge för mkt av spårelement o mg, eftersom du kan aldrig veta hur mkt just ditt kar förbrukar av mg o spårelement. Jag tror nämligen inte riktig på att det är så enkelt så spårelement förbrukas helt proportionellt mot Kalcium o KH. O beträffande Mg så förbrukas det mkt lite. Kalkalger innehåller som mest 4% Mg o koraller högst 1%!..etc... När jag körde Balling plus fick jag ganska snabbt för högt mg i karet. /Jonas

ja, 75% av vikten

hehe;-)...jag skall bära med mig frågan, då vi snart skall börja snickra på designen;-)

Jättebra att du ställer frågor, det är denna tråd till för:-) Ja, min maskin kommer förutom att mäta KH valfritt antal ggr per dygn helt automatiskt (tex var tredje timma) även dosera HCO3-lösning om det uppmätta värdet ligger under det gränsvärde du själv valt. Den kan dessutom reglera en kalkrektor på så sätt att den stänger av CO2 till reaktorn om det uppmätta KH värdet ligger över det gränsvärde du själv valt. Vi är först i världen med en maskin med alla dessa möjligheter. Dessutom kommer du kunna kommunicera med maskinen via wifi, via en app i iOS, (men även via blåtand och usb får de som inte har wifi), samt kunna nå maskinen o dess mätresultat via ett moln, dvs var du än är kan du se vad maskinen mäter o gör. Priset är inte klart, men det kommer bli betydligt lägre än den enda nuvarande produkten som du nog hört talas om, (KHG). Dessutom kommer driftkostnaden (dvs kostnaden för reagensvätskan) bli mkt prisvärd, där mitt mål är att den skall kosta i månaden att driva ungefär priset av ett saliferttest(100kr). Vi jobbar på bra kontakter där med olika lab. Så fort vi har en slutprodukt helt klar, skall vi komma med mer detaljer om detta. Det som återstår nu är att för mig hårdtesta denna fabrikstillverkade prototyp , förfina den och sen ihop med focustronics duktiga designer o ingenjörer , arbeta fram en design som blir den slutgiltiga slutprodukten. Vi håller tidsschemat, mkt tack vare de hundratals timmar jag lagt ner på detta. I princip har jag jobbat med denna maskin o lever med frågan varje dag sedan sept 2016, och trots det kommer jag hela tiden på små detaljer som vi förbättrar, så detta kommer bli en riktigt fin slutprodukt. Detta är oerhört kul o spännande, inte i första hand av affärsmässiga skäl, utan får att jag brinner för hobbyn och för att göra detta för oss alla. Tack för all uppmuntran kära vänner. Det är Ni som gör detta arbetet värt sin möda:-) Mvh Jonas Roman

Stor dag och uppdatering!: idag testkörde vi maskinen, skarpt läge, all mjukvara o hårdvara. Mätresultaten var spoton! Nu är det bara små finjusteringar kvar samt designarbetet. Vi planerar dyka upp med produkten på mässor, där interzoo blir en av dom troligtvis, men kanske också om vi hinner, MACNA med flera. /Jonas

Fast det var väl i sötvatten? I saltvatten tror jag inte du får en utfällning av järn av en rostig skruv knappt.(kan ha fel här)..järnhydroxid o järnoxid o kanske andra järnföreningar med är extremt låg löslighet på i saltvatten med det ph vi har (källa från AA). Jag tror inte vi tex får ett järntillskott som biologiskt kan användas när man kör fosfatremover osv. Försökte hitta nåt om det häromsistens men fann inget skrivet om det. Mellan Fe2+ och Fe3+ är det som sagt ingen jämnvikt med en så att säga konstant mellan (vilket ju definierar en jämvikt, att förhållandet ställer in sig utifrån en konstant). Relationen påverkas av andra oxidatorer så förhållandet Fe2+/Fe3+ kan bli vad som helst, men där det som sagt i saltvatten pgr av tex närvaro av rätt mkt O2 tex, blir en mkt kraftig förskjutning åt Fe3+-hållet(enligt artikeln i AA). Men säg att du tex adderar manganese, eller kanske nitrat som ju är goda oxidatorer, så kanske ytterligare Fe2+ går över till Fe3+ osv. Detta med att järn kan reducera i sediment köper jag helt, det vet jag. Om jag fattat dig/det rätt kan tex svavelväte frisätta bundet fosfor som bundits just till järn (väl?)...o för att det skall ske så måste väl järn reduceras som du säger...men det är inget motsägelsefullt för detta är ju en del av järnets funktion, att fungera som elektronbärare i olika redoxreaktioner, o därmed själv anta en oxidativ eller reduktiv fas, (men för att sedan återigen anta en annan osv).

Fast det är inte en procentuell jämnvikt så ditt resonemang blir irrelevant. Du kan inte jämföra Järn med andra jämvikter för det är ingen jämnvikt. Exempel: här är tex en jämnvikt du pratar om: NH3+H--NH4 den jämnvikyen kontrolleras av en konstant. Dvs regelrätt jämnvikt. Samma gäller förstås alla andra syror mm. Men järn är en redoxreaktion där järn fungerar som elektronscceptor eller donator i olika processer utan att i en egentlig process med nödvändighet förbrukas. Fungerar som transportörer av elektroner åt andra reaktioner, joner, molekyler. Tex för att elektronerna o fotosyntesen skall flytta sig mellan olika komplex behövs Fe som transportör. Reaktionen oavsett är inte styrd av en jämnvikt o därmed ej heller en konstant o därmed kan du nog inte tala om en kvot för den är olika från sekund till sekund. Jämnviktstänket är helt enkelt irrelevant. Och beträffande löslighet är järn nästan det mest svårlösliga ämne vi har i saltvatten (så länge vi har pH inom normala värde) så den jämnvikten (här finns en jämnvikt) är inte av nån praktiskt betydelse. Har järn fällt ut i karet som ett järnsalt kommer det förbli i den formen. Du måste tillföra järn därför som komplex med organiska molekyler med lagom bindningsstyrka som tex citrat. EDTA är eventuellt för stark bindning. Redoxreaktionen är ju Fe2+--Fe3+ och för den reaktorn finns ingen konstant som sagt. Det beror istället på hur mkt andra oxidatorer osv som finns runt omkring. Som tex syre o då bildas trevärt järn som rost, järnoxid. Överhuvudtaget finns nästan inget järn i ett saltvatten som Fe2+ utan i princip direkt så oxideras tillförda Fe2+ till Fe 3+. Organismer lär ta upp Fe2+ formen och man (läst en artikel i AA) tror att det organiskt bundna järnet lämnar först den organiska molekylen (i bästa fall) som Fe2+ o därefter tas den upp. Väl inne i cellen gör den det den ska, tex tar emot elektroner i någon form av elektrontransport. Järn är komplext o därför tror jag att din bildliga beskrivning med järn som strävar efter en kvot inte blir med sanning överensstämmande riktigt.

Använder man EDTA finns enligt Randy risk för att biotillgängligheten avtar eller helt upphör då järnet måste släppa sin bindning o tas upp som fritt Fe 2+ av aktuell organism.

Tror inte det är så enkelt. Järn kommer också utsättas för oxidationer o reduktioner. Dvs järn kommer nog inte bara styras av en konstant som vill hålla en viss kvot...eller uttryckt på ett sannat sätt...denna relationskonstant mellan tex Fe2+/Fe3+ kommer nog variera hela tiden. Räcker till exempel att du får en höjning av ngt annat reduktionsmedel så kanske en del Fe3+ går över till Fe2+ varvid kvoten sen är en helt annan.

Jag tror inte att jämnvikten är konstant, för det är en redoxreaktion som kan få en helt annan kvot när annat ändrar sig, så resonemanget håller inte tror jag. Dvs om nu kvoten i ditt exempel är vid ett tillfälle 30/70 så är det troligtivs en hel annan kvot vid ett annat tillfälle. Du kan enbart veta hur mkt totaljärn du har, men ej kontrollera eller veta hur mkt som oxiderats eller reducerats väl i systemet.

Tycker du skall tillföra detta helt manuellt, dvs inte heller med en doserpump. Alldeles för stor risk att du får fel dos.

@dimorb, jag har lovat dig lite för mkt just nu. Har tyvärr inte tid att knåpa ihop receptet, men du har fått svar på allt i denna tråd av oss som svarat, inklusive den PDF jag skrivit. Där har du all info om Balling helt enkelt, så gå tillbaka till källan. Du kan alltid köra ett klassiskt recept, eller Stigs recept om du vill ha med mg också, o recepten på dessa har du, och omräkningsfaktorn mellan de två olika kalciumkloriderna har du ju med:-) Det löser du:-) Mvh Jonas

Nu!! Är den första fabriksprototypen nästan klar för att användas för att testa vår hård o mjukvara. Den slutgiltiga designen kommer bli en helt annan såklart men man ser redan att detta kommer bli riktigt riktigt bra:-) Denna prototyp kommer snart i mina händer och utifrån den skall vi finslipa på detaljerna både hård o mjukvarumässigt. Vi har hittills mkt goda preliminära resultat angående pumparnas noggrannhet=hög noggrannhet på KH mätningen:-) Nu går det undan:-)

Update Alkatronic: We have now finished some important tests, and that shows very promising results concerning stability of the measure. Next week we will give you some pictures of the first factory-made prototype!!:-) The design of this prototype we very soon will show you, is not the final design. Thus the construction of my KH-machine together with the very professional Focustronic-team is going very well. We do this for you, so be patient, we will this year offer you a high-end KH measuring and regulating machine, with a very competitive price. Uppdatering Alkatronic: Vi har nu gjort några viktiga test, och dessa visar mycket lovande resultat när det gäller stabiliteten och noggrannheten.. Nästa vecka kommer vi att publicera några bilder av den första fabriksgjorda prototypen !! :-) Designen av denna prototyp är inte den slutliga designen. Således går konstruktionen av min KH-maskin tillsammans med det mycket professionella Focustronic-teamet, mycket bra. Vi gör det här för Er, så utrusta er med en smula tålamod, så kommer vi i år att erbjuda Er en avancerad KH mät- och reglermaskin till dessutom ett konkurrenskraftigt pris./Jonas Roman, Focustronic

1) Jonobalansen, läs kloridjonsöverskjottet som en tillsättning av Magnesiumklorid medför motverkas helt med att höja bikarbonatdosen som vi skrivit om ovan. 2) Ja en Balling classic innehåller inget Mg alls, det får man dosera separat. Men som sagt, du kan köra en Balling classic MED Mg i där man alltså isåfall som jag skrev, får höja NaHCO3-dosen. Inget nytt, se svaren ovan. 3) Balling plus är receptet med både Mg och spårelement 4) Om grotechs Magneisum PRO bara innehåller Mgklorid o Mgsulfat så blir det en obalans, då kommer du få ett överskott av kloridjoner. MEN om du har ett underskott av Mg kan man tillsatta Mg på det sättet, men sedan när du skall tillsätta Mg för att hålla stabil nivå, då skall du tillsätta Mg i balanserad variant, DVS du måste addera bikarbonat i samma mol-halt som du adderar Mg klorid. Som sagt, stigs recept o det som jag kallar Balling Magnesium, tar hänsyn till detta, dessa är balanserade. 5) ang Kalciumklorid har vi nog svarat på det i början av tråden, lasse svarade nog också, du kommer behöva mindre om du använder CaCl då den är lättare. Se i trådens början. Det känns som vi får ge dig ett recept som är baserat på det du har, det blir rörigt när frågorna går runt. Kan du en sista gång ange exakt vilka kemikalier du har, så skall jag göra när jag hinner, eller om lasse eller stig hinner före, ett recept åt dig baserat på det. Mvh Jonas Roman

Javisst, jag såg också skillnad. Dels tydligt nya o ljusgröna blad på caulerpan, och jag faktiskt, lite mer fart på tillväxttopparna på en del koraller som tidigare stått still. Extra tydligt på en spatulata som stått still länge som satt fart, särskilt när jag kombinerat både järn o nitrat:-)

Förstår, utan att vara säker, och att det kanske kan variera, så tror jag generellt inom biologin att det går ganska snabbt, svaret på en brist som rättas till, förutsatt att bristen kompenseras ordentligt så det inte blir brist igen snabbt så att säga. Jag tycker man ser det inom vår hobby, att ibland när ngt doseras sån händer det saker snabbt, ja inom ett dygn eller så. Detta är vad jag tror:-)

kolla på eBay. Nån firma från UK. Runt 220 kr plus frakt

Spännande, jag tror du har starka indikationer här på att det var järn som var begränsande:-)

tvärtom, utbrotten kommer när BÅDE nitrat o fosfat sjunker.

Jag säger inte att det gäller alla cyano, det är riktigt, artikeln beskriver att olika cyano kan reagera olika, där tex den blågröna varianten verkar bete sig på ett annat sätt. Men studien avser den röda, som till utseendet liknar den vi har i våra kar, därför ägande jag mig just bara åt den i min mkt enkla sammanfattning. Så du har rätt, det är olika mellan olika arter, men troligen gäller dessa mkt intressanta mekanismer rörande den art vi oftast ser i våra kar(den med rött pigment...det står också i artikeln nånstans nåt om att det är samma som den marina varianten). Huvudpoängen i artikeln o det jag ville belysa är att cyanon kan stänga av upptaget av näringsämnen när dessa blir i för hög koncentration, och cyanon väljer då så att säga aktivt att vila sig, och när nivåerna sedan är mkt låga, men ej noll, slår cyanon på upptagsmekanismerna igen för N o P och börjar växa igen. Dvs, cyanon väljer att växa när den gillar betingelserna, och däremellan väljer den att "sova"...ett smart sätt att aldrig dö, att så att säga endast gå på de fester där man gillar maten...Det förklarar varför cyanon beter sig som den gör i våra kar i relation till N o P. Mattorna Lasse är inte celler(enligt de jag läst), det är extracellulär materia som cyanon bildar för att bindas ihop...en överlevnadsstrategi för att mekaniskt få fäste på nästan vad som helst, till o med glas, som faktiskt cyanon rätt ofta kan växa på. De klasssiska förklaringarna som står i akvarieböcker, även senast av Sprung etc, tror jag inte på o göt mig en smula trött. Det vet vi ju empiriskt att inget av det funkat som stått i klassisk litteratur.: Fosså skriver att att det beror på för mkt organiskt material. Knappast, cyanon äter inte organiskt material, och dessutom växer cyanon även på helt kala ställen som som sagt glas, OCH i kar med inte alls hög organisk belastning, utan tvärtom. Sprung skriver att det beror på för mkt näringsämnen. Det tror jag inte heller på, det är empiriskt helt tvärtom, det vet vi. Man ger råd om att skumma mer...varför skulle det hjälpa? alltså, det stämmer inte alla dessa råd som stått likadant i alla böcker...hade det stämt hade vi inte haft denna plåga, om det vore så enkelt. Du Lasse, är ju en av de som varit det rätta svaret på spåret, med din nitratteori (som jag erkänner att jag inte trodde på i början men gör nu). Men det som var kvar att förklara var ju varför vissa med högt nitrat faktiskt också får cyano, samt varför det nästtan aldrig uppstår i helt nya kar....svaret finner vi delvis i denna studie...det krävs förhållanden som drar igång fotosyntesen så den(fotosyntesen) blir ett hot mot cyanon, dvs det måste vara högt av BÅDE fosfat o nitrat för att cyanon skall stänga av sitt upptag o sluta växa...med högt nu menar jag EJ ultralågt. Mattorna är ingen stor grej anser jag, det är bara ett tecken på att cyanon trivs, och då passar på att bygga extracellulär vävnad för att få fäste. När cyanon inte helt trivs, alltså vid lite högre näringsnivåer, är den mest som frisimmande encellig, om ens det...då finns ju ingen anledning att lägga energi på att bygga en sammanbindande gelesubstans, cyanon har ju där valt att för tillfället stänga av.

Se på bilden. Den del av rutan som får mindre cirk växer det tydligt mindre alger på. Samma fenomen gäller ju sten. Teorier om varför det växer mindre alger om vattnet rör sig långsammare? Personligen tror jag det kan bero på att den lokala åtkomsten, tillförseln av HCO3/CO2/O2 etc är bättre vid kraftig cirk dvs att gasutbytet runt algcellen favoriseras av kraftig cirk då detta minskar den hinna som omger algcellen på samma sätt som den hinna av vatten som omger en korall ni vet. mer cirk--tunnare hinna--bättre gasutbyte---högre fotosyntes. Håller ni med?;-) Jonas

ok, tack för svar:-)

verkligen fint Lasse!. Härligt med lite annat också än sps, inte minst dina gorgonior. Inte lätt att hålla liv i, tycker jag. Vad matar du dom med? O sen gillar jag färgtempen på ljuset. Naturligt o vackert. Tummen upp!