jonasroman

Inom pedagogiken får(och bör!) fler skriva samma sak, eftersom dimorb inte hade helt förstått är det väl ganska ok. Tycker absolut inte vi skall ha en regel här inne att inget får upprepas eller om nån svarat rätt så är får ingen mer svara. Man kan uttrycka sig på olika sätt och du o jag Lasse menar ofta samma men förklarar ganska ofta på lite olika sätt. Därför anser jag det berikar pedagogiken att vi båda svarar på samma fråga. Jag tänker fortsätta med det och det tycker jag du skall göra med. Jag blir inte stött av det och hoppas inte du blir det heller. För övrigt ett bra svar av dig Lasse. mvh jonas

Tror inte du helt försätt vad vi skrivit: I vattnet, i det biologiska systemet, ligger all oorganisk fosfor som fosfat. Det finns ingen fosfor som är helt fri som bara fria fosforatomer. I ett saltvatten kryllar det av joner o annat så fosforn binds alltid upp i form av fosfat, PO4. Våra hobbytester mäter samma allihop, mängden fosfat, PO4, i vattenprovet. Sen att uttrycka det i ren fosfor är bara en matematisk omräkningsfaktor för att markerar att det är själva fosforatomen i fosfaten som är den verksamma substansen, det som algcellen osv sen vill ha. Algen/bakterien tex tar upp hela fosfatmolekylen, men kan sen bryta loss fosforatomen o använda den i sina biologiska processer inne i cellen, som tex att bygga upp nytt DNA och cellmemembran. Enheten är ointressant, bara du har klart för dig i vilken enhet din mätare valt att utrycka det i. Det är bara matematik. Ungefär som alkalinitet, som kan uttryckas i meq/l eller dKH där det bara är en faktor emellan. Dessa enheter har inget att göra med i vilka former ämnena befinner sig i vattnet. Så återigen, fosfor är ALLTID som fosfat, PO4, i ett vatten. Sen skall nämnas att fosfor finns också i stora organiska molekyler, och benämns då organisk fosfor. Detta kommer inte med i en mätning om man inte aktivt vill veta den komponenten genom att som Lasse skriver oxidera dessa molekyler(dvs oxidera sönder de fria små organiska partiklarna som svävar fritt i vattnet) så den fosforn frisätts och blir oorganisk den med. Det gör vi ju inte när vi själva mäter så när vi pratar om fosfat i våra kar menar vi alltid den oorganiska, dvs fosfat som sagt. Triton förresten mäter inte fosfat direkt som tex en Hanna, utan faktiskt fosforatomer enskilt, för det går ju hela ICP-OES metoden ut på, att mäta förekomst av enskilda atomer oavsett om dom befinner sig i olika jonformer. Men det är ointressant nu, det blir fortfarande den oorganiska mängden fosfor dom får fram(förutsatt att dom filtrerat bort organiska partiklar vilket jag förutsätter), och denna har som sagt i ditt kar i 100% legat som fosfat, PO4. Triton hjälper dig med omräkningen, men annars är det bara att multiplipicera fosforhalten uttryckt i PPB med 0.003 så får du i fosfor, o detta handlar bara om att en fosfatmolekyl väger förstås ungefär 3ggr så mkt som en ensam fosforatom. /Jonas

okej då fattar jag. Ja men det är också ett helt naturligt beteende för givetvis är inte vattnet helt fritt från kol. När jag körde min reaktor på det viset, helt utan externt kol(jag testade det med) så förekommer såklart nån aktivitet , om än liten. Inget konstigt alls med det. men givetvis blir det som du säger mkt snabbare högre redox igen o avstängningsperioderna blir längre utan kolkälla...då tar den lilla mängd kol som finns i invattnet snabbt slut.

http://www.nature.com/articles/srep05207 I denna artikel visar man hur korallskelettbildningen minskar med lägre ph, eller stiger vi högre pH, men man har stannat ,mätningen vid pH 8.2 om jag minns rätt nu. Det som är mkt mkt intressant här i denna artikel och som jag själv sett i mitt eget kar när jag höjde ph med soda-lime, är att det är framför allt den laterala tillväxten som går fortare vid högre pH medans tillväxten i toppen är mindre ph-känslig! När jag höjde mitt ph 0.15 enheter med Divesorb fick jag på mkt kort tid 30-40 nya tillväxtzooner just lateralt på tex min enzman! Så det tror i alla fall jag utifrån det jag läst, att koraller växer snabbare om man höjer pH i alla fall upp till pH 8.2, (men enligt Delbeek kanske ännu högre). Orsaken tror jag som sagt är att CO3 halten stiger. Men en brytpunkt tror jag med det finns, men tror, baserat på det jag hittills hittat i litteraturen, att den ligga högre. Dock tror jag inte den brytpunkten beror på att det går mer energi för zoox att nyttja HCO3 eftersom det är zoox normaltillstånd att göra hela tiden pgr av kronisk CO2 brist oavsett pH. Sen finns ju som sagt bevis för (återigen i artikeln) att zoox tom inte bara kan använda HCO3 utan till o med föredrar de. Men vilken är isåfall mekanismen för en eventuell brytpunkt? Den höjda CO3 halten har en positiv effekt på kalkbildningen, MEN bara så länge vi samtidigt har tillräckligt bränsle (läs HCO3) till zooxanthellen. Därför finns en brytpunkt(spekulerar nu): när den positiva effekten av stigande CO3 överkompenseras av den negativa effekten av sjunkande HCO3 åt zoox, så sjunker kalkbildningen igen. Detta är min tes.

@Lasse det är känt o visat att zooxanthellens kolbehov ej kan i tillräckligt omfattning tillgodoses via CO2, vare sig från korallens cellandning eller från omgivande vatten. Läs gärna artikeln jag länkade till men det finns fler. Skall se om jag hittar åt mer men det visas rätt snyggt i den artikel jag länkade till. Man ser tydligt hur zooxanthellen fotosyntetiserar mer när KH höjs vilket alltså talar för att CO2 är begränsande dvs zoox behöver helt enkelt HCO3 för att klara sin fotosyntes matchat till de andra näringsämnena. Ökad koralltillväxt vid ökat pH o bibehållen alkalinitet finns väl studier på?. Postar en artikel nedan även om den mer är ett kåseri av en mkt kunnig person, jag vet inte vilken studie han lutar sig emot. Orsaken , om den nu är som jag uppfattat det, är logisk tycker jag: pH höjningen höjer kvoten CO3/HCO3 där ju den absoluta halten av CO3 är det som avgör hur lätt kalk bildas. Enligt Delbeek växer koraller snabbast i pH mellan 8.2-8.5. https://reefs.com/magazine/observations-on-coral-growth-153/ Ang det sista: exakt, det kan man ju inte så länge man gör det mot luft med CO2, men luftar man mot luft utan CO2, tex ren kvävgas, så kan man vädra ut all karbonatalkalinitet. Rent teoretiskt alltså. Vädrar man ut mot vanlig luft är det ju en mkt liten del rent procentuellt som vädras ut av karbonatalk, det håller jag med om så den effekten kanske är mer teoretisk trots allt..och det skriver jag med, att det där med att lufta vattnet från en kalkreaktor: Är mer teoretiskt kontraproduktiv, men rent praktiskt spelar säkert ingen roll.

Det släpar alltid efter en smula. Om jag tex doserade kolkälla kl 10 så gick redox ner kanske 10 minuter efter det o pumpen startar. Pumpen jobbar ju sen olika länge beroende på hur mkt kolkälla du doserade. Du åker ju förbi börsvärdet en hel del. Kan ju ta flera timmar innan du är tillbaka till det värde som får pumpen att stänga av. Det går nog i allmänhet mkt fortare att få ner redox vid dosering än sen få upp den igen när pumpen går. Det är processer du ej kan styra helt över. Det blir som det blir. Det är ju grejen med redoxstyrning: bakterierna bestämmer. När kolet börjar ta slut så avtar deras aktiviter o syrehalten stiger lite igen dvs redox stiger o till slut stängs pumpen av. Allt börjar om igen vid kolkälledosering. Så länge din redoxelektrod mäter rätt som sagt i du doserar kolkälla jämnt över dygnet (jag doserade 1 mlx2) så blir ju redoxkurvan rätt så symmetrisk över ett dygn. Åker den hit o dit helt oregelbundet trots jämn dosering av kolkälla tror jag fortfarande du har felmätning från elektrod. Intern kolkälla: nej det är inte mkt tror jag. Mitt filter var nästan helt beroende av extern dosering. Utan det var filtrets avstängningstider mkt långa.

@Dimorb Här har jag skrivit en artikel om just Mg, och hur man kan se på det i sin Balling. Läs gärna artikeln så förstår du varför det inte bara är att lasta på Magnesiumklorid hursomhelst. mitt egna recept är borttaget på den hemsida jag refererade till ovan, skall se om jag kan hitta det.

@Dimorb Läs gärna min artikel där jag går igenom allt (tror jag) om Balling, du har även där recepten, o den bakomliggande teorin. Balling classic, Balling plus, Balling Mg mm. Enklast är att köpa dessa kemikalier rent, finns i många webbutiker,m o blanda enligt det recept du föredrar. Jag skulle rekommendera Balling classic, och dosera Mg separat manuellt, då det oftast blir för mkt Magnesium om man kör Balling plus. Likaså kan det lätt bli för mkt spårelement också med dessa plus-recept, med en Classic har du kontroll själv över Mg + spårelementen. Tex om du byter vatten kan det räcka beträffade spårelemten o Mg. Sen har jag ett eget modifierat recept som är en sorts Balling plus utan spårelement o med mindre Mg, det receptet finns på företagsakvariums hemsida, men jag kan försöka posta det här med. Det receptet är ungefär som Stigs, fast jag har lite mindre Mg och som sagt inga spårelement. Dessa förutsätter jag att du doserar manuellt vid sidan om styrt av Triton-mätningar sin stickprov.

Jag svarar med, fast säkert andra svarat också säkert rätt (har ej läst alla svar, skadar inte att få fler svar): I Balling är det INTE calciumhydroxid som gäller, calciumhydroxid är till för att blanda kalkvatten. Kalkvatten används sen istället för Balling kan man säga för kalkvatten ensamt höjer BÅDE kalcium o KH i relationen 1/1, dvs samma effekt som en Balling classic, så man väljer det ena eller det andra. Idag väljer nästan ingen kalkvatten istället för Balling eftersom kalkvatten pgr av sin låga löslighet är ganska ineffektivt sätt att höja kalcium o KH. Beträffande Balling så går det bra med både kalciumklorid eller kalciumdihydratklorid. Den senare är en mindre ren form med vattenmolekyler kopplat till sig, vilket gör att det krävs lite mer av det pulvret för att få samma mängd kalcium. De flesta Ballingrecept är baserade på den hydrerade formen då den är billigare. Rent kemiskt tekniskt är den hydrerade formen lite mer oren,.då vattenmolekylerna binder till sig föroreningar, som icke önskvärda joner. MEN, den effekten är nog försumbar faktiskt,men eftersom du frågar så upplyser jag om det:-) En del som kör Balling, eller kalkreaktor också för den delen, kombinerar med kalkvatten för att höja pH lite. MEN tänk då på att kalkvatten som sagt höjer både Kalcium o KH lika mkt, så isåfall får man sänka doseringen på balling eller på sin kalkreator. /Jonas

Jag körde aldrig på kontinuerligt flöde. det låter vanskligt, då måste man ju styra med kolkällan istället o det är mer svårstyrt, och dessutom kan ju det kontinuerliga flödet bli så högt så det inte hjälper vad du doserar i kolkälla. Jag kan inte se ngn nackdel med att alltid köra på two position, o sen en hyffsat konstant mängd kolkällla. Då har man bara en variabel, tiden för av o på på flödespumpen, o den styrs av redoxen. men såklart, allt detta hänger på att din redox,mätning är korrekt, och som sagt, att du kalibrerat den oroar mig, för det skall man ju inte göra enligt neptunus med flera. Kalibrerar du den innan den är helt stabil är jag rädd att din redoxelektrod visar konstant för högt...o det förklarar isåfall varför allt blev fel när du körde på redoxstyrning. Kan du inte testa o placera elektroden i ditt kar o låta den stå där i 2 veckor o notera redoxkurvan under denna tid. Om den mäter rätt borde den ju efter ett tag kanske mäta runt 300-400 mv...men om du mäter högre än 400mv misstänker jag att den är felkalibrerad. Finns nåt läge i din redoxdator där du kan gå tillbaka till fabriksinställning på redoxingången?...det skulle jag också testat o sen sett vad redoxeproben mätt efter 1-2 veckor i karet, o om det värdet verkar rimligt (mellan 300-400) skull jag sen satt tillbaka den i filtret o ej kalibrerat nåt, men ej kopplat in styrningen med den förrän efter ytterligare 1-2 veckor.

yes!:-) för egen del doserade jag ju järn bara sedan igår o redan ikväll ser jag stor skillnad i livskraft o mer ljusgröna blad på caulerpan...kanske lite mindre cyano idag med men det kan va inbillning..

Jag har testat en del o skulle vilja avråda från (enligt min erfarenhet): Grotech sp 3000 eller vad den nu heter: Jag hade tre x, samtliga flippade ur i programmet, tre vänner köpte likadana, samtliga dessa samma fel. Dessutom väldigt högt pris o ganska simpel byggkvalitet.. Milwaukee: Billig men också kvalité därefter. Plastig högt ljud samt levererar inte det som påstås i flöde. Aqua medic 3000: Rena skämtet. Min höll i 30 sekunder. Såklart hade jag otur men extremt låg byggkvalitet. Den skulle jag inte vilja ha gratis ens. Däremot har jag mkt positiva erfarenheter av IKS vario blue II. Har 2 st, tysta, ganska bra pris (2000kr) och extremt driftsäkra. Det är märkligt att det skall vara så svårt att bygga en bra sådan. Det finns hur mkt som helst att välja på om man tittar utanför akvarieföretagen, eftersom slangpump för kontinuerligt bruk inte i första hand är en uppfinning av akvarieindustrin utan finns i oerhört många applikationer i den vanliga industrin. Där har ju IKS ett försprång för dom tillverkar ju inte bara till akvaristiken. OBS nu pratar jag om slangpumpar för kontinuerligt bruk. Skall du bara ha en slangpump som doserar ngt, dvs ej för kontinuerligt bruk, då finns det ännu mer att välja på och betydligt mindre känsligt för svajig kvalite då kraven på en sådan pump är så mkt lägre. Där använder man sig nog av befintliga halvfabrikat( o där finns av olika kvalitet förstås), dvs köper en slangpump med motor från stora leverantörer o sätter in detta i ett eget skal med egen programvara, och i förekommande fall drivkort. Så motorerna o själva pumphuvudet kommer ofta från samma eller liknande underleverantörer, dvs det råder nog ingen större kvalitetsskillnad där mellan de olika akvariefabrikörerna. Där är AM prisvärt och ATI tex. Sen kan en del lyxa till det lite med stegmotorer istället men det är ju mer för vilket ändamål man skall ha pumpen. Skall det doseras små mängder, möjlighet att styra pumpen lite mer än bara med tid osv, så är ju stegmotor att föredra men ngt dyrare. Dock inte jättedyrt...en lös stegmotor kostar för dig o mig som privatkund runt 100kr. Pumphuvud kan variera mer, där finns en del utvecklingskostnad, där man ser prisspann mellan 30kr-1200kr....sen är det viktigaste av allt nästan för noggrannheten, vilken slang man har i slangpumpen. slangens förmåga att återta samma form blir ett mått på precisionen. Ingen slang behåller samma form i evighet såklart så alla slangpumpar måste kalibreras om när du byter slang samt mellan varven med samma slang, om vi pratar om önskad noggrannhet högre än 20%...för ja, så stort fel kan det bli med en dålig slangppump som dessutom ej är kalibrerad. Jag skulle avråda från silikonslangar i pumpen om möjligheten finns att välja annat. En annan variant, tex norprene, pharmed etc har en livslängd på kanske 3000 timmar, medans silikon högst 200 timmar. Så får kontinuerligt bruk är silikon inte lämpligt. Sen är transportslangen viktig, det som förbinder pumpen. Där får inte slangen va för tunn, då dras den ihop av undertrycket. Minst en väggtjocklek på 1 mm krävs. Tänk också på at silikon slipper igenom gas mkt mk lätt, så en sådan slang som står ett tag får bubblor i sig. Spelar ingen roll vid tex balling men om du skall ha den till att dosera spårelement där du kanske vill ha en noggrannhet på i alla fall ngr ml, kan det bli ett stort fel. Då är pvc-slang bättre.

blåstång? Tveksamt om den klarar värmen?? intressant, det är bara att prova:_) Jag matade min naso för många årsedan med sådan tång, men den åt ju upp allt så jag fick aldrig chansen att se om den växte.

ja, samma här, jag satte in skummare efter DSB o refugiet o det ångrar jag...jag får nog inte ut mkt till zooplankton i karet, sen kanske en del slås sönder av den vanliga returpumpen med är jag rädd. De som lyckats allra bäst med filtrerare är ju de som har DSB i visningstanken. Håller med dig om skönheten i makroalger, skulle också vilja ha det i karet. SPS blir sterilt i längden...men det tar 20 sek så är makroalgerna borta tack vare mina 20-tal fiskar, varav 3 kirurger. Skall bli spännande att följa ditt experiment med järn, makro, etc etc

Det var så på detta raka sätt jag styrde min slangpump också: när redox gick över -190 mv stängdes min pump av. När redox gick under -200mv gick den på, och som du skriver, givetvis släpar värdena efter lite, så den gick ett bra tag innan redox var uppe i -190mv o stängdes av igen. Jag fick med dessa gränsvärden en av o på bild med cirka 30 min av, 30 min på i början etc. Sen med tiden när jag ökade lite på kolkällan, mer bakterier i reaktorn, så sjönk redox enklare, så påtiden blev längre o längre...när på tiden blev alltför lång minskade jag på kolkällan. Tror det är bra att reaktorn får en sådan dos av kolkälla så den släpps upp lite ibland över det övre gränsvärdet ( mitt fall -190mv), så man har lite styrmarginaler kvar. Du kan alltid, om du inte är helt säker på att din redoxelektrod visar rätt, istället styra mha av nitrit o nitrat på utvattnet. Det är alltid det säkraste, för den biten ljuger aldrig. Redoxen kan som sagt mäta fel...o om din redox tex säger -250mv men du ändå har nitrit på utvattnet, då tror jag inte din redoxelektrod mäter rätt. Som sagt, har du kalibrerat den?, det kan isåfall vara felet, att du borde kanske inte gjort det? Jag lät min stå i karet i 2 veckor innan jag kopplade in den på reaktorn. O sen lät jag den gå i reaktorn också en vecka tror jag innan jag litade på den. Jag gick i början på mätvärdena istället från reaktorn.

Om du har ett nitratfilter på tex 10 liter, nu tar jag mitt eget som exempel, och det stått ett tag o mognat, läs fullt med bakterier, så tror jag inte det inte särskilt känsligt för om du stör det lite. Jag tror till o med du skulle kunna ta upp hela biomassan o skölja den lite i saltvatten o sen stoppa ned den igen o få igång filtert på ngr dar istället för månader. Det lilla ingrepp du gjort med ditt filter borde inte påverka så mkt och så länge. Så tror jag i alla fall. Mitt filter tålde en hel del, jag hade det öppet ibland när jag gjorde rent redoxelektroden, spolade ner syrerikt vatten när jag spolade kanalerna mm...men bara efter en timma var det som innan igen. Varför har du backventil mellan doserpump och reaktor?(om du nu har det, kan ha fattat dig fel) , doserpumpen är väl en slangpump? dvs den stoppar häverteffekten då slangen är helt komprimerad på minst ett ställe hela tiden. Jag har aldrig fattat vitsen med backventil i sådana sammanhang. Backventilen dessutom ändrar motståndet över tid såpass mkt så flödet som din slangpump levererar kommer ändra sig med säkert 20% över rätt kort tid! Vidare är det en bra grundregel att slangdimensionerna på transportslangarna är lika stora som dimensionen inne i pumpen. Jag tror backventilen reducerar detta avsevärt. Jag jobbar med slangpumpar mkt nu som du vet i min KH-maskinstillverkning... Men jag kan missförstått dig, har inte läst igenom tråden det sista. Har du möjlighet att kort sammanfatta var du ligger nu? Funkar inte fortfarande förstår jag?? efter 1 år?.... Får du bara tillräcklig anareobism(dvs rätt flöde kontra kolmängd), bra yta/area, och tillräckligt med kol, så skall det funka. Nåt av de tre sakerna är fel, där jag tror på otillräcklig anareobism i de fall du fått ofullständig denitrifikation. Jag tyckte du skrev att du hade till om med nitrit på utvatten...det talar för mkt ofullständig denitrifikation dvs inte tillräckligt syrefattigt i reaktorn. Minsta syre så kommer denitrifikationsbakterierna gå över på att andas med syre, och/eller bara reducera nitrat i ett steg, till nitrit. Sen återigen: redoxelektroder tar tid på sig att ställa in sig, en ny tar 2-3 veckor ibland, o efter rengöring kan det ta ngr dar. Jag har aldrig förstått vitsen med att kalibrera därför eftersom den släpar efter med en tidsfaktor på dagar, veckor(ny elektrod eller helt byte av miljö), till skillnad från en ph elektrod. Kalibrerar du då en redoxelektrod INNAN denna inkörningsfas är klar blir det ju helt fel. Min nya visade runt +150mv i 2 veckor, sen visade den det mer rätt, runt +350mv. Har du kalibrerat dina elektroder för tidigt kanske du har falskt höga värden på elektroden, vilket isåfall förklarar varför du inte får tillräcklig anareobism...din visar tex -200mv men du har i själva verket kanske -100mv...och vid -100mv kommer du inte få tillräcklig denitrifikation. För det krävs runt -250mv eller lägre. Därför är det också konstigt med deltecs rekommendation på -170mv om jag minns dig rätt...det låter för högt. Jag fick tydligt först fullständig denitrifiaktion, dvs 0 på nitrit o nästan noll på nitrat på utvatten, vid redox under -250mv. Och dessa siffror stämmer bra med de artiklar jag kommit över rörande denna biologi. Ett bevisande exempel till på det: Jag har 2 redoxelektroder, en i reaktorn i en i karet. Min nitratreaktor är nu urkopplad då jag har lågt nitrat i karet av sig självt, denna redoxeletrod har jag placerat i karet så nu har jag två...det tog 3 veckor innan den visade samma som den som varit i karet längre, men nu visar dom exakt samma, men först efter 3 veckor!...ingen av dom är kalibrerade och dom är av olika fabrikat. Båda visar nu 390 mv plus minus 10 mv. Förresten kanske jag kommer sälja min AM reaktor, men skall vänta lite till så jag inte behöver koppla in den igen;-) som sagt, sammanfatta gärna mkt kort om du har tid o lust. Mvh Jonas

Nu är det fixat, jag kan from nu lägga in era artiklar på rätt sätt så man ser vem som skrivit dom:-) Ös på nu!;-). Skicka dom till mig.

Låter lovande och låter som att det var järnbrist då. Chaeto kan va ursäktad som du skriver, dom är mer tröga än caulerpa och är dom täckta av cyano är dom säkert ljusbegränsade. Skölj bara av chaeton i kranvatten så rinner cyanon av men chaeton klarar den behandlingen utan vidare. ljusgröna nya blad är en tydlig indikator på nytillväxt och ej längre brist:-) det viktiga här är nog inte bara att du får exporten, den vill du såklart ha med, men att du överhuvudtaget får balans mellan näringsämnen så saker växer som man vill skall växa...det gäller ju allt mikroliv du har, phytoplankton, indirekt zooplankton, mikroalger på sten o i sand etc, som skall trivas. Sen är jag tveksam om det kommer räcka med makroalgskördning för att få ut så mkt N o P som du vill...men det får vi se.

Ja, då har du nog inte jodbrist, och som jag skrev så tror jag järn ligger som nummer ett framför jod om vi skall jämföra dessa två beträffande alger. Jag har själv faktiskt idag köpt samma järnprep som du, då jag tror på det goda i att ha en hög aktivitet på fotosyntesen, och om man skall tro Randy, har många kar faktisk en kronisk järnbrist. Skall bli spännande att se hur dina alger svarar. Jag tror svaret kommer snabbt, i alla fall inom 2 dar, så länge du har hyffsat med ljus och fortfarande då hyffsade halter av nitrat o fosfat:-) Jonas

det var ju det jag sa;-) att järn är begränsande för alger oftare än man tror;)....Randy har helt snöat in på denna övertygelse o menar att i princip lider alla kar av järnbrist, om man nu skall överdriva hans tes en smula. Jag har också köpt på mig lite järn o skall dosera försiktigt. Så länge man inte har fulalger, känns det safe att gasa på fotosyntesen lite. Järnets funktion är just att stimulera elektrontransporten i fotosyntesen , så tar järn slut stannar fotosyntesen. Synd bara att vi inte ens med Triton kan mäta järn, då deras Level of detection ligger över det önskade värdet. Dvs 0 på Triton säger bara att man inte har skyhögt men man kan fortfarande ha överdoserat. Man får nog här mest göra som du (och som jag) att iaktta just algtillväxten. Jag tycker att en av fördelarna med makroalgrefugium är just att det är en bra indikator för om ngt tar slut, såväl N, P, järn eller annat. /Jonas

Ny artikel av Jonas Melander, @slanten. OBS: PDF /Jonas R

På förekommen anledning vill jag förtydliga att den senaste artikeln jag la ut om kallsaltvatten, är skriven av @slanten. EJ av mig.Jag har ej rätt adm behörighet visar det sig, så jag lägger ut artikeln igen sen på nytt när jag kan markera den korrekt:-) Mvh Jonas Roman

Håller med dig om att precisionen är viktigare än accuracy, MEN nån måtta får det allt va, en accuracy på 0.3 dKH är inte ok tycker jag. Jag vill nog veta om jag har 8.0 eller 8.3. Det har betydelse när man närmar sig gränsvärdena...då är 0.3 för stort fel. Sen är det dessutom så med Hanna att deras fel är större om KH är högre, vilket gör värdet helt omöjligt att lita på helt enkelt. I ett visst intervall, kanske KH runt 9, visar den kanske 0.4 fel(har sett sådana siffror ibland), o i ett lägre runt 7, kanske bara 0.2 fel osv. Metoden bygger på ett logiskt antagande som aldrig är helt sant: att ph skulle vara linjärt proportionellt mot KH. Tekniken bygger på att titreringskurvan under pH 4.0 ungefär är lite mer åt det linjära hållet, och man tillför hela tiden så mkt syra så man alltid kommer under 4.0 oavsett KH värdet. Var pH då sen stannar under 4.0, dvs allt mellan 2-4 ungefär, blir ett grovt mått på KH värdet, men som sagt, mkt grovt, och ju högre upp på denna kurva desto mer fel blir det. Sen har vi ju till detta dessutom svagheten med fotometermetoden överhuvudtaget, med risk för även fel på precisionen, där ett fingeravtryck eller partiklar i vattnet kan ändra värdet...detta vet vi ju från deras fosfatmätare...men den biten går ju oftast med noggrannhet nästan helt eliminera. Salifert, dvs syratitrering, är mer eller mindre rock solid, så länge du inte kontaminerar syran. Du behöver bara klara dra upp en pipett till 4ml, o vem kan inte det..o sen inte vara blind utan avläsa en siffra, samt inte vara helt färgblind utan se skillnad på mörkblått o ljust rödviolett. Överlägset, o priset dessutom, 90 kr. Enda problemet med just KH är ju att det är väl den enda parameter som vi likt temp o pH vill se en mer eller mindre kontinuerlig mätning på...men det kommer ju som du vet;-)...hehe....håll ut...

Lovar att göra allt som står i min makt för att min alkatronic skall falla till belåtenhet:-) Vi är på g med en prototyp mkt snart, plasthöljet klart osv, alla komponenter testade, nu skall vi bara testa denna under sommaren, o finslipa. Inte förrän jag är helt 100% nöjd, bygger vi en slutprodukt med design osv:-)

Ang Hanna: Hanna KH: mäter med en icke särskilt vedertagen metod, är ingen titrering utan man gör en approximering o den mäter egentligen pH värdet vid konstant mängd tillförd syra. Risk för rätt stora fel, dvs den har låg accuracy men hyffsad precision(som samma fel varje gång). I princip man man nog räkna med att den mäter 0.2-0.3 för högt som regel. Dessutom inte särskilt tidsbesparande. Salifert är överlägsen på alla plan här och extremt lättavlöst. Vid första tecken på färgomslag( dvs när det blir lila) så är det framme. Hanna Ca: Extremt dåligt test med både låg accuracy o precision pgr av en metod som implementerar mkt lätt handhavandefel. Dessutom tidsödande. mg: vet ej Enligt mig finns bara ett test hos Hanna som är gjort för saltvatten med den precision vi vill ha samt tillför ngt till redan befintliga mätmetoder, nämligen deras fosfatmätare, ULR. Resten är helt bortkastade pengar. beträffande nitrat är det inte så noga om du inte kan skilja på 5 eller 10, det duger så att säga, men där är som sagt red sea pro lite tydligare färgomslag, så gällande nitrat tycker jag red sea är bäst.