Christian J

Jag frågade en gång mitt försäkringsbolag om en speciell situation, och ett halvår(?) senare hade de förtydligat villkoren (till kundernas nackdel). Så det finns en risk att de ändrar villkoren i framtiden när de väl blivit uppmärksammade, och vad gör man då med ett akvarium som redan är igång? Men just akvarier som ägarna borrat själva är kanske såpass ovanligt att försäkringsbolagen inte bryr sig om det.

Det förstår jag, "Osmolator" är Tunzes namn på deras ATO (automatisk vattenpåfyllning)! Göteborgs kommunala kranvatten verkar vara OK, men rören i den egna bostaden kan eventuellt avge koppar om de är nya. Ren klor finns inte i kranvattnet vad jag vet, däremot kloramin som tydligen kan neutraliseras med en skvätt askorbinsyra från mataffären. Detta kallas även osmosfilter. Jag använder Göteborgs kommunala kranvatten utan ett sådant, när jag sedan testade akvarievattnet efter flera år utan några vattenbyten så var det inga förhöjda värden på koppar alls. Men som sagt det kan skilja sig mellan olika bostäder.

En osmolator är mest för bekvämligheten, det går lika bra att ersätta avdunstat vatten för hand. Exakt hur ofta beror kanske på hur sumpen är konstruerad, om karet har ytavrinning till sumpen så kommer avdunstningen att minska vattennivån i sumpen relativt fort, isf behöver du fylla på vatten ofta (kanske dagligen?). Om du vill tillsätta kalkvatten bör nog osmolator användas för att sprida ut doserna över dygnet. Hårdheten på kranvattnet spelar ingen roll i sammanhanget.

Själva vikten på stenen tror jag spelar mindre roll, enbart vattnet väger ju ca 500kg. Det som eventuellt kan spräcka glaset är punktbelastningen om en stenformation skulle rasa ihop, men även det är nog främst en risk om man använder tyngre och hårdare stensorter än levande sten (som ju oftast är relativt lätt och mjuk). Möjligen skulle man kunna lägga en akrylskiva på botten för att ta upp stötar.

Ja nästan alltid, det brukar kallas fraggning på svenska (efter engelska frag).

Om de nedersta benen skulle vara längre kanske de blir lite rangliga också, de är ju bara fästa i en enda knut. Det går även att köpa lösa knutar (med kärna av stål, inte enbart plast bör det vara har jag för mig) och måttbeställda aluminiumprofiler. En tillverkare är https://porsa.dk/ jag tror inte de levererar utanför Danmark, men det finns kanske återförsäljare.

Vit/grå beläggning är nog bakterier, antagligen pga nopox. Är isf nog bara ett sammanträffande att det märks precis nu när du avslutade nopox-doseringen. Är beläggningen däremot mer grön- eller brunaktig är det snarare alger som växer pga av mer näring i vattnet utan nopox. Snäckor bör isf äta dem.

Du behöver nog fler sorters algätare (fisk, eremiter, sjöborrar?), även med en skummare. Går det att nypa loss tofsar och suga ut med en hävertslang blir du av med de befintliga algerna mycket fortare.

Det går säkert bra om du matar försiktigt i början, och ökar gradvis. Extra bakterier behövs nog inte om du har levande sten. 25ppm nitrat låter ovanligt mycket, nitrit kan tydligen störa nitrattester men om din nitrit är omätbar låter det konstigt. Kanske nopoxen tar bort fosfaten, jag skulle avvakta med nopox några månader iaf. Fiskar kan acklimatiseras väldigt snabbt om den nya salthalten är lägre, men långsammare om den är högre (förutsatt att temperatur och pH är lika). Snäckor bör acklimatiseras väldigt långsamt, gärna med en droppe per sekund (gör en knut på en luftslang) tills salthalten är samma. Kräftdjur vet jag inte generellt, jag brukar försöka vara försiktig.

Jag funderade först på om det kunde vara någon smittsam sjukdom eller inälvsparasit, men det låter osannolikt med tanke på att det verkar gå så lång tid mellan varje angrepp, och att bara en fisk åt gången verkar angripas (eller)? Ja, kanske något som ackumuleras inuti fiskarna över tid? Enligt Wikipedia innehåller nori bland annat arsenik och kadmium, detta kanske inte framgår av ICP-test eftersom det stannar inuti fiskarna. Det innehåller även mycket jod, vet ej om kirurger är känsliga för det.

Jag skulle rekommendera bra levande sten istället. "Levande sand" däremot är bara vanlig död sand med lite bakterier tillsatt. Tunze 9004-skummaren är nog betydligt bättre än 9001. Jag tror inte Juwel-filtret gör någon större biologisk nytta, och aktivt kol kan man lika gärna lägga i en nylonstrumpa som hänger över kanten på karet. Däremot skulle du kunna gömma värmare och liknande inuti Juwel-filterbehållaren, precis som du skriver.

Ett följdproblem är att man inte kan göra rent en inoljad skummarkopp med bara kranvatten. Iofs är det väl bara stigröret som är viktigt att rengöra ofta.

Ättikan doseras med kalkvatten från ATO:n till visningskaret, skummaren är i sumpen med returpumpen.

Jag strök ut lite matolja på locket till skummarkoppen (ytterkanterna, inte i mitten) och hällde nån matsked i själva koppen. Hittills verkar det funka, men jag har iofs gjort uppehåll med ättikadoseringen senaste veckan. Ska nu börja dosera igen, får se hur det går. Samtidigt är jag nyfiken på om det enbart är ättika som orsakar klistrigt skum. Jag har inte hittat något på internet om det (bara att skumproduktionen ökar), å andra sidan verkar det vara ganska ovanligt att dosera ättika av någon anledning.

Vilken kant menar du, utsidan av stigröret eller innerkanten på koppen?