Christian J

Belysningen är nog alldeles för svag för fotosyntetiska koraller, men för fisk och andra djur går det säkert bra. Någon form av uppvärmning kan också behövas, beroende på rumstemperatur.

Jag provade först Kemetyl batterivatten när jag blandade Carbo-Calcium, men det luktade så starkt av plastkemikalier från Kemetyl-flaskan att jag gick över till kranvatten istället. Göteborgs kranvatten verkar fungera utmärkt att lösa Carbo-Calcium i, iaf syns inga fällningar.

Hur tillsätter du KH? Vattenbyten kanske inte räcker, som Kaptenen skriver ovan. Ja det verkar vara rätt sort: https://www.theaquariumsolution.com/refractometer-instructions

Och höj salthalten, om din refraktometers 1,024 är fel (jmf engelskt citat ovan) kanske den verkliga salthalten bara är 29 promille.

Skall tilläggas att algätande fiskar kan dra ut algtrådar och äta upp. Algreaktor är nog bättre.

Du skulle kunna prova med ett durkslag eller en stor flytande yngelkasse, men det blir nog inte så snyggt.

Var då? Jag ser bara gruskorn och en algtuss. Om du menar Cryptocaryon-cystor så vet jag inte om de går att se med blotta ögat.

Jag köpte min kalibreringsvätska från en tysk butik, men det bör väl finnas i Sverige med. Det går att kalibrera med rent vatten, så länge man kommer ihåg att många refraktometerar då visar 3 promille för lite när man mäter havsvatten. Kolla om din refraktometer är avsedd för saltvatten (salinity) eller havsvatten (sea water). Min är av märke Sybon och mäter "salinity". 1,024 (32 promille) är iofs lite lågt även om det är korrekt, höj i så fall gärna till 1,027 (35 promille). Kolla eventuellt magnesium också, är det lågt kan det sänka alkaliniteten har jag för mig.

Om man kalibrerar med rent vatten kan många refraktometrar visa för lågt värde: https://reefbuilders.com/2010/07/12/dd-seawater-refractometer-scaled-calibrated-seawater-saltwater/ --sidan funkar inte i Firefox, men det står "where a proper seawater refractometer measures 29 ppt (1.022 s.g.), the average saltwater refractometer is telling you your salt level is at 32 ppt (1.024 s.g.)". Använd kalibreringsvätska för 35ppt istället.

Vilken sorts djur har du tänkt hålla? Det är bara koraller som behöver starkt ljus, men vissa mjukkoraller, koloni- och skivanemoner är inte så krävande.

Då funkar säkert en 9004 bra. DC-versionen av 9004 är dyrare, men jag vet inte om den egentligen har några fördelar, tvärtom lär DC-motorn har kortare livslängd.

Tunze 9004 kanske? Tyvärr blir koppen full ganska fort, och då avtar effekten. 9012 är nog bättre, men kanske overkill till 160 liter.

Har faktiskt inte rest någonstans sedan jag skaffade mitt nuvarande kar. Risken med att be andra vakta karet kan vara att de matar för mycket, men det beror förstås på personen. Att använda en extra stor ATO-behållare skulle kunna leda till översvämning ifall det uppstår något fel med ytavrinningen, så vid längre resor kanske det är säkrare att be en pålitlig akvarievakt fylla på vatten istället? Jag råkade ut för att hela ATO-behållaren tömdes en gång just när jag var bortrest (pga dålig hembyggd ytavrinning), men som tur var rymdes hela volymen i karet så det blev ingen översvämning och djuren klarade sig.

Man kan slippa doserpumpar om man använder Tropic Marin CarboCalcium. Jag har testat det i några månader nu och doserar lösningen i ATO-behållaren istället 2ggr/vecka. Effektivare och enklare än kalkvatten. För att förenkla tekniken ännu mer kan man hoppa över en sump. En inneskummare stjäl väl inte mycket mer utrymme i visningsdelen än många ytavrinningar till sumpar? Däremot måste man förstås placera även värmarna i visningsdelen. Vill man odla chaetomorpha för näringsexport så kan iofs en sump vara bra, men det finns även externa algreaktorer (tex Tunzes) som inte kräver sump, även om de kostar en del. Man kan även dosera kolkälla (vodka eller ättika) för näringsexport utan sump, men överdosering kan vara en risk då.

Det var inte meningen att avskräcka. Till saken hör förstås att många nog gillar att pyssla med avancerad teknisk för dess egen skull, håller man sig till beprövade tekniska lösningar minskar nog risken för haverier markant. Jag tvekade själv länge mellan att starta ett nytt saltvattenskar (efter nära 20 års uppehåll) eller skaffa ciklider. Har faktiskt ingen aning om jag valde rätt, inte pga någon krasch utan mer för att jag aldrig fått riktig ordning på karet pga olika algproblem (mina tidigare saltkar var betydligt mer lyckade av okänd anledning). Sötvatten kan förstås innebära en massa jobb med vattenbyten eller gallring av växter istället, och kanske man tröttnar fortare på sötvattenskar även om enskilda ciklidarter kan ha intressanta beteenden?