Christian J

Jag undrar lite över bilden: fisken ser blek/vit ut vid magen, men samtidigt består andra delar resten av bilden av liknande ljusa fläckar (oskärpa från vattenytan?). Så är fiskens mage blek även i verkligheten, eller är det bara från kameran?

Fördelningen är alltid högre andel NO3 än PO4 i foder (tror jag), dessutom kan PO4 absorberas av levande sten (iaf ett tag). Testa eventuellt att minska cirkulationen ett par veckor för att se vad som händer (mer näring på botten kanske gynnar konkurrerande bakterier). Testa även att höja temperaturen om den är låg, det kan eventuellt hjälpa mot dino. Om algerna på sanden försvinner varje natt och sedan kommer tillbaka dagtid tror jag att det kan vara dino. Cyano och kiselalger tror jag stannar kvar över natten. Jag tror inte att du nollar näringsvärdena på det sättet, däremot kanske du minskar dem så att det tar längre tid att höja. Ovanstående bild tycker jag liknar röd cyano faktiskt. Min dino har antingen sett ut som ett brunt puder fläckvis över botten (denna sort uppstod när jag skaffade bottensand, och försvann när temperaturen ökade), eller har bildat långa trådar som flutit lodrätt uppåt (denna sort uppstod när jag nollade näringsvärdena, och försvann när de höjdes).

Förresten, måste inte ljuset från belysningen träffa huvens väggar i en ganska snäv infallsvinkel för att öht reflekteras vidare ner i karet? Och med en så snäv vinkel kanske vanlig blank färg reflekterar det mesta av ljuset.

Enbart den med "spioneffekt" verkar finnas i lager... Sen är ju som sagt frågan om den tål saltstänk och rengöring, kanske man kunde sätta transparent akryl/PVC framför?

Riktigt tunna akrylskivor behöver inte vara så tunga, men det är nog bäst att fästa dem med skruv ändå för säkerhets skull. Hornbach verkar ha haft spegelfolie tidigare: https://www.hornbach.se/s/spegelfolie jag tror även jag sett akrylskivor där för badrum tidigare. Fast jag misstänker att de flesta skivor avsedda som speglar är ganska tjocka för att inte böja sig och ge en förvriden spegelbild.

Är inte ytarean viktigare än volymen på ett cheto-refugium --om vattenståndet är för högt får väl inte algerna nederst tillräckligt med ljus annars? Möjligen skulle man kunna försöka få algerna att rotera, ha flera grunda kar över varandra med belysningar mellan, eller fylla botten av ett högt kar med sand. Hur fungerar t ex järn-gödsling av chaeto i ett så stort system? Småflaskorna som säljs är ju inte billiga.

Finns det så stora algreaktorer/scrubbers att köpa ens? Om inte så är väl egentillverkat algrefugium ett alternativ, kanske något i still med ett fraggkar men fullt av chaeto?

Det går inte fort det här, senaste två månaderna har NO3 har bara sjunkit från ca 50 till 25ppm (alltså < 0,5ppm/dag), trots dosering av Kaliumdivätefosfat för att hålla PO4 konstant. Jag doserar 30ml 12% ättika per dag till 280 liter akvarievatten. En liten fisk försvann för en månad sedan, kanske det har bidragit till att fördröja processen. Tidigare fylldes skummarkoppen av klistrigt skum, men de senaste dagarna har den istället blivit överfull med rent vatten efter bara några timmar. Tunzeskummarens påstådda översvämningsskydd verkar inte fungera alls. Enda annorlunda jag gjort på sistone har varit att lägga i en påse gammal Siporax i sumpen, samt att tillsätta saltvatten i ATO-behållaren för att höja salthalten lite.

MatthiasNs förslag låter vettigt tycker jag. Om man trots allt skulle låta karantänskaret vara ihopkopplat med systemet kontinuerligt (alltså även när fiskar går i karantän) så behöver kanske inte flödet mellan dem vara särskilt högt? Det kanske räcker med en liten rännil, ju långsammare desto bättre UV-sterilisering. Vid strömavbrott skulle även flödet mellan karen upphöra, så risken för kontaminering är nog väldigt liten. Om karantänen dessutom befinner sig under visningskaret (likt en sump) så kommer ju returpumpens vatten att rinna tillbaka till karantänen av gravitationen.

Det här testet: https://www.youtube.com/watch?v=r8lc3SlvROY eller har de gjort någon uppföljare senare? Från 3:35 i videon säger de att nitraten sjönk även i kontrollakvariet (utan någon filtrering alls), och i karen med bioblocks verkade nitraten börja stiga igen redan efter ett par månader. Det finns även en BRStv-tråd om videon här: https://www.reef2reef.com/threads/is-marine-pure-effective-at-reducing-nitrates-we-learn-some-valuable-lessons-brstv-investigates.307515/ men den handlar till stor del om eventuellt aluminiumläckage.

Jag kanske skulle specificerat att mina är av släktet Halichoeres, ca 5-10cm stora.

Möjligen kan man fylla en hink med sand: https://web.archive.org/web/20151017030347/http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?threadid=595109 nackdelen är att det kanske behövs en ganska stor hink, kanske större än vad som får plats i en sump under akvariet.

Sedan jag skaffade gyltor håller sig till och med eremiterna gömda dagtid. Finns det några kräftdjur (räkor) som blir lämnade ifred av gyltorna? Putsarräkor, Stenopus, Rhyncocinetes (kamelräkor)?

Vill du bara ha ett exemplar så kanske Pictichromis porphyrea (även känd som Pseudochromis porphyreus), eller Pseudochromis fridmani. Arter ur dessa släkten kan vara aggressiva mot andra fiskar, men de du räknat upp har nog inte några problem med dem. Bortsett från temperamentet bör de vara tåliga.

Menar du en riktig hävert, som t ex i Tunzes Overflow Box (alltså inget borrat kar)? Då är det viktigt att flödet är starkt nog så att häverten inte bryts av småbubblor som fastnar överst i böjen. Tunze använder ett 25mm U-rör för själva häverten, med rekommenderat flöde 600-1200l/h. Man kan öka flödet till 1500l/h med ytterligare ett U-rör. Diametern på slangen därifrån ner till sumpen rekommenderas däremot vara 40mm.