Jump to content

Christian J

Medlem
  • Content Count

    1,735
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    10

Christian J last won the day on November 26

Christian J had the most liked content!

Community Reputation

374 Excellent

Profilinformation

  • First name
    Christian
  • City
    Göteborg
  • Akvarievolym
    300

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Samtidigt tar ytavrinningen till sumpen upp en hel del plats i visningskaret, kanske lika mycket som en inneskummare. Så om du bara tänkt ha en skummare i sumpen är det kanske bättre med en inneskummare istället.
  2. Ja iaf inom sötvattensakvaristik. Inom saltvatten tillkommer dessutom filter avsedda för en sump (jag vet inte om sumpar används även till sötvatten numera?). Varsågod! Många säger att det enklaste är att köpa ett akvarium avsett för saltvatten med inbyggd sump, tydligen är dessa inte så dyra begagnade. Filtersockor och särskilt Rollermat-filter i en sump kan vara effektiva för att fånga upp synligt skräp, men det är inget man måste ha. Min filtersocka måste rengöras två gånger i veckan (annars täpps den igen), så frågan är hur mycket arbete den sparar in. Ett Rollermat-filter kan mata fram ny filtermatta automatiskt vid behov, så det borde spara arbete. Till skillnad från många sötvattenskar så behöver man inget bakteriefilter för att bryta ner ammonium och nitrit inom saltvatten, skummaren tar det mesta medan resten sköts av bakterierna i den levande stenen och sanden. Men för att bakteriekulturerna skall hinna byggas upp bör man vänta ett par veckor innan man sätter i djur i ett nytt kar, och sedan öka matningen gradvis. Nitrat kan man bli av med på olika sätt t ex vattenbyten, makroalger (oftast Chaetomorpha i sumpen), kolkälledosering (vodka eller ättika, detta kräver dock försiktighet eftersom överdosering kan vara farligt). Även koraller tar upp nitrat, så moderna revkar med mycket koraller drabbas ofta av näringsbrist.
  3. Största fördelen är att du slipper ha synlig teknik i visningskaret, t ex skummare och värmare. Det finns även betydligt fler skummare att välja på till sumpar, även om t ex Tunze 9012 verkar vara en bra inneskummare. Streampumpar måste förstås alltid sitta i visningskaret oavsett, möjligen kan man dölja dem (och inneskummare) bakom Back To Nature-moduler. Här står mycket om hur sumpar fungerar: http://reefkeeping.com/issues/2003-01/gt/ "Canister-filter" är väl typ Eheims traditionella behållare som står under visningskaret? Dessa har ingen speciell fördel till saltvatten och kan eventuellt börja läcka eftersom saltvatten gör PVC-slangar hårda. Det finns även innerfilter som kan fyllas med t ex vadd, men jag tycker inte de gör någon större nytta heller. Däremot har Tunze en makroalgreaktor 3181 som tydligen kan stå nedanför karet på samma sätt som ett Eheimfilter, vilket verkar praktiskt om man inte har någon sump. "Sump-filter" låter som ett brett begrepp, det skulle innebära allt från filterstrumpor till Rollermat-filter, kanske även makroalgfilter eller -refugium? Skummare, levande sten och vattenbyten räcker oftast för den biologiska belastningen. Detritus kan man suga upp från botten med hävertslang i samband med vattenbyten. Det enda man behöver mäta de första månaderna är salthalt och temperatur, därefter kan du testa alkalinitet (KH) och nitrat ibland. Just fiskar tål väldigt höga nitratvärden. pH varierar under dygnet, men om alkaliniteten är OK är inte pH något problem. Kalcium är främst viktigt för koraller och kalkalger. Cryptocaryon/prick är en mycket vanlig parasit, kanske de flesta kar har den, se klistrad tråd i sjukdomsforumet. Om fiskarna trivs och är friska från början är det oftast inget problem, men kirurger och fjärilar kan vara särskilt känsliga. Oodinium fungerar på liknande sätt men är dödligare och sällsyntare. Ordentligt dimensionerad UVC-sterilisering kan hålla nere mängden parasiter. Ja det går bra utan. Om man däremot har ett kar fullt med dyra fiskar kan det kännas lugnare att sätta nya fiskar i karantän.
  4. Det blir kanske enklare att arbeta med tekniken. Större total vattenvolym gör att förändringar av vattnet sker långsammare, vilket är både på gott och ont. Förutsatt att belastningen är dimensionerad efter den teknik som får plats i sumpen så kan man nog ha hur mycket levande man vill i visningskaret.
  5. På amerikanska forum brukar det ofta kallas FOWLR (fish only with live rock). Levande sten är däremot bra att ha lite av, många fiskar uppskattar att leta efter smådjur i stenen och man får en bättre bakterieflora fortare. Det går alldeles utmärkt att strunta i koraller. Mjukkoraller (t ex Sinularia) är däremot oftast tåligare än stenkoraller och anemoner, och brukar lämnas ifred av de flesta fiskar. Istället för koraller kan du ha fiskarter som ibland nafsar på koraller (t ex fjärils- och kejsarfiskar) och sådana som förorenar mycket (t ex drakfiskar, muränor, tryckarfiskar, du kanske även kan ha större antal fiskar av samma anledning). Möjligen kan en del av dessa bli för stora för med tiden. Särskilt fjärilsfiskar är dessutom ofta lite känsliga. Du kan även ha andra lägre djur, som t ex kräftdjur, snäckor, sjöborrar förutsatt att vattenkvalitén är bra och du inte har fiskar som äter dessa (drakfiskar, muränor, tryckarfiskar). Det stämmer, de behöver oftast bättre ljus och bättre/jämnare vattenkvalitet. Du behöver ingen speciell belysning, du kan använda enklare vattenrörelse, och färre/inga tillsatser av kalcium och alkalinitet.
  6. Om du har långa trådalger kan du nypa fast tussar mellan tummen och en tandborste. Håll även en hävertslang i samma hand (låter krångligare än det är), så att alla lösa algfragment sugs ut ur akvariet. Om du inte vill använda hävert kan du släppa dem i ett glas kranvatten allteftersom du plockar nya. Städpatrull/algätare behövs också, men äter bara korta algtrådar.
  7. Rengöringen är viktigt eftersom cystor av Cryptokaryon/prick och en del andra parasiter kan överleva flera veckor i ett fisktomt kar.
  8. Ett annat sätt att få samma värden kan vara att flytta vatten från huvudkaret till karantänskaret vid vattenbyten. När det är dags att mata nya fiskar i karantänskaret kan du först sätta i filtervadd/skum som innan dess gått i huvudkaret, därigenom innehåller filtermaterialet nitrifikationsbakterier som kan bryta ner ammonium i karantänskaret. Alternativt kan man använda kemiska ammoniumbindare. Att nitrat och fosfat stiger i karantänskaret spelar ingen roll under den korta tid fiskarna går där.
  9. Det verkar finnas flera liknande arter i Karibien, tar alla av dessa Aiptasia? https://www.reef2reef.com/threads/do-peppermint-shrimps-really-eat-aiptasia.605709/page-2#post-6113669
  10. Det kan även finnas olika arter av räkor som säljs som pepparmintsräkor, men alla sorter äter kanske inte Aiptasia. Eventuellt kan de även behöva läras att äta Aiptasia. Mina gjorde det väldigt effektivt, men bara de små Aiptasia-exemplaren.
  11. Nu har sjögurkan dött. Fiskarna verkar helt oberörda. Kanske kolkälledoseringen minskat mängden mat i karet, det skulle förklara minskningen i storlek.
  12. Blir verkligen A. leucosternon så stor? De flesta sidor anger ca 20cm (förutom Fishbase som skriver "Max length : 54.0 cm ... common length : 19.0 cm"). Själv har jag en Z. desjardinii (maxlängd 45cm) som bara vuxit från 8cm till 12cm på 3,5 år. Möjligen beror det på hur mycket mat de får, man behöver ju inte svälta fiskarna, men måste inte göda dem heller. Ja absolut. Troligen innehåller de flesta kar Cryptocaryon-parasiten, såvida man inte sätter all levande sten i karantän och använder "hinkmetoden" för alla nya fiskar (sök på forumet för information). UVC minskar antalet parasiter (beroende på storlek, flöde mm) men det är även viktigt att karet är moget eftersom stress hos fisken försämrar immunförsvaret.
  13. Christian J

    Persilja

    Enligt http://matkalkyl.se/se-persiljablad.php skall det främst vara rikt på C-vitamin. Däremot finns det inte mycket protein och kolhydrater, så det kanske fungerar bäst som komplement till t ex nori (men ät inte för mycket nori, det innehåller väldigt mycket jod och eventuellt även arsenik). Fast pellets och flingfoder innehåller väl också ofta en massa onaturliga tillsatser (vitlök är bara en av dem), och även om nori kommer från havet så växer det väl inte vid just korallrev...
  14. De fiskarna borde gå bra tillsammans, möjligen kan palettkirurgen bli för stor med tiden och den vitbröstade lär vara väldigt känslig för Cryptocaryon.
  15. Christian J

    Persilja

    Provade att ge min Zebrasoma desjardinii lite färsk persilja, vilket han genast slukade. Bra eller dåligt foder? En snabbsökning på webben gav knappt några resultat.

Saltvattensguiden


Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se


  • Ordförande: nike83
  • Kassör: Tribiani
  • Tekniskt ansvarig: ormet
  • Medlemsansvarig: kaptenen
  • Annonsörsansvarig: danne031
  • Våra betalningsalternativ


  • Swish: 123 268 41 16
  • PayPal: kassor@saltvattensguiden.se
  • Bankgiro: 220-3503

  • Aktuell programversion


    IPS Community Suite 4.4.10
    Tapatalk 1.6.5

    ×
    ×
    • Create New...