Jump to content

Christian J

Medlem
  • Content Count

    1,527
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    7

Christian J last won the day on July 28 2019

Christian J had the most liked content!

Community Reputation

322 Excellent

Profilinformation

  • First name
    Christian
  • City
    Göteborg
  • Akvarievolym
    300

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Som räkneexempel avdunstar det 3-4 liter per dygn i mitt 300-literskar (lite beroende på temperatur och luftfuktighet). Om sumpbehållarens längd och bredd är 60x30 cm så kommer då vattennivån i sumpen att sjunka ca 5cm/dygn. En del skummare kanske är känsliga för sådana nivåskillnader, framförallt bör man försiktig så att inte skummarens pump tar skada av för låg nivå.
  2. Hej! Ja levande sten är bäst (det behövs nog inte 1kg/10 liter vatten som ofta förespråkats, ta så mycket som ser snyggt ut). Levande sand är onödigt, all sand blir "levande" efter ett tag. Alternativt skulle du kunna montera en Back To Nature-bakgrund och ha tekniken bakom denna: https://saltvattensguiden.se/topic/50443-ett-nytt-projekt/page/3/?tab=comments#comment-601033 frågan är dock om Juwelkaret är djupt nog för att du skall få plats med en skummare bakom en bakgrund, däremot kanske streampumpar och ytavrinning går att dölja på det sättet. När returpumpen stannar bildas en bakåthävert i returröret, så sumpen måste kunna rymma det vattnet som rinner tillbaks ner i sumpen innan häverten bryts. För att minimera mängden vatten (och därmed sumpens storlek) kan man sätta mynningen på returröret så nära vattenytan i akvariet som möjligt. Backventil lär däremot vara opålitligt. Om du inte får plats med tillräckligt stor sump i skåpet skulle du istället kunna ställa den i ett skåp bredvid akvariet, så har jag ordnat det. I ett tidigare kar hade jag sumpen inuti en garderob på andra sidan väggen. Beror på vad du skall ha i den. Min är ett vanligt akvarium. Många innehåller bubbelfälla, men t ex Tunzes skummare använder en filtersocka som man även kan låta ytavrinningsvattnet rinna ner i, då blir bubbelfälla onödigt. Se även t ex http://reefkeeping.com/issues/2003-01/gt/ Finns många bra, det viktigaste är att den får plats och är lätt att komma åt (både skummarkoppen och årlig rengöring). Antingen hål eller ytavrinning med hävert. Jag har det senare, verkar funka bra. Om du borrar kanske någon av dessa ytavrinningar kan vara bra för att minska ljudet: https://blog.marinedepot.com/education-center/charts-diagrams/durso-herbie-bean-animal-overflow Inte fel om det finns plats. De flesta limmar PVC-rör, detta är billigt och stabilt. 32 eller 40mm (från ytavrinning) och 20mm (från returpump) är vanliga mått. Själv använder jag silikonslangar (utom sista biten över kanten på karet, där har jag PVC), vilket ger lite mer flexibilitet, det är dock viktigt att slangarna inte riskerar att bockas någonstans. Det beror främst på hur högt flöde du vill ha, höjdskillnaden (en del pumptillverkare har diagram över hur höjden påverkar), rörens innerdiameter och antal krökar. Om du använder hävert till ytavrinningen bör inte flödet vara alltför svagt, då kan luftbubblor samlas och bryta häverten. Annars finns det många åsikter om hur starkt flödet bör vara: https://gmacreef.com/turnover-flow-rate-through-sump-reef-tank/ Traditionellt har man inte använt täckglas för att få så starkt ljus som möjligt. Jag vet inte hur det fungerar med LED-lampor, kan de placeras direkt på ett täckglas eller blir det för varmt? Utan täckglas bör däremot de flesta lampor placeras minst 20cm upp pga vattenstänk. Förr ville man även ha hög avdunstning eftersom man då kunde tillsätta mer kalkvatten (främst till stenkoraller), men idag använder de flesta andra metoder för att tillsätta kalcium och då faller den anlendingen bort. Ett par dagars avdunstning är ingen katastrof vad gäller salthalten, däremot kanske variationer i vattennivån (pga avdunstning) kan skapa problem med ytavrinningar och liknande. Tillsätter man kalkvatten bör man däremot undvika stora doser, då är ATO bäst. Det är nog säkrast att köpa en färdig. Tunze Osmolator 3155 är bra och har flera säkerhetsfunktioner för att förhindra att den hakar upp sig. Observera att du behöver en förrådsbehållare för sötvattnet, den får nog inte plats i skåpet om du har en sump där. Mynningen på slangen från ATO:n måste sitta högre än sötvattenbehållaren, annars bildas en hävert. Vanligen brukar man montera slangen på akvariet. Sensorerna måste däremot sitta i sumpen. Är du säker på att kranvattnet inte går att använda? De flesta är nog bra. För ett kar utan koraller räcker det med temperatur och salthalt. Efter några månader kan du börja mäta nitrat för att se om du behöver byta vatten. Om du bara byter väldigt sällan kanske även testa alkalinitet.
  3. Den räkgobyn var inte mycket till vakthund!
  4. Skummare ger betydligt jämnare vattenkvalité, och även bättre syresättning. Om du kör utan skummare räcker det inte med enbart vattenbyten, det behövs även någon form av filtrering (t ex skumpatron) så att ammonium (giftigt) kan brytas ner till nitrat (mindre giftigt) av bakterier i filtermaterialet. Nitratet kan man sedan bli av med genom vattenbyten. Riktig levande sten är vad jag vet mycket bättre. Levande sand är vara vanlig sand med lite bakterier tillsatt av tillverkaren, även "död" sand blir med tiden levande i akvariet.
  5. https://reefbuilders.com/2016/10/07/nature-still-grows-the-best-acropora-colonies/ "Each species of coral, and Acropora in particular, is programmed to develop into unique shapes and appearance that isn’t readily apparent until the coral reaches a certain size." "Of course some thick staghorns and plating table Acros require multiple feet of space to reach this level of maturity, but many of our favorite coral species and strains can grow into impressive colonies at even just six to 12 inches across." Håller helt med artikelförfattaren. Men, då uppstår frågan vilka arter som blir lagom stora för olika akvariestorlekar? Finns det någon bra referens där man jämföra olika arter både i form och storlek? När man ser oidentifierade "Acropora sp"-fraggar i en butik är det kanske inte helt uppenbart hur de kommer att se ut i framtiden, även om jag förmodar att tjocka grenar på en fragg kan ge en ledtråd. Finns det några andra tecken? Slutligen, har vi praktisk möjlighet att styra växtsättet genom olika typer av livsmiljö i akvariet? Iaf i naturen brukar väl kraftig belysning och vattenrörelse ge ett kompaktare växtsätt (iofs då även med tjockare grenar), men riktiga bränningar är kanske omöjligt att efterlikna i akvarium.
  6. Det har du rätt i, min liknelse haltar.
  7. Notera följande text från Jordbruksverket (från tråden Kontakt med Jordbruksverket "Du som köper djur har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att de djur du tänker köpa är fångenskapsuppfödda djur med lagligt ursprung. Du har även ansvar att kontrollera att de uppgifter du får är korrekta. Använd sunt förnuft! Du bör ställa dig frågan om arten är lättförökad i fångenskap, om den får handlas med och exporteras från ursprungslandet med mera." Låter inte detta som om samtliga personer i kedjan borde fått på pälsen? Samtliga har ju haft ansvar för att kontrollera att föregående leds tillstånd varit korrekt --eller kan de ha sluppit undan genom att ha använt "sunt förnuft"? I praktiken vet jag annars inte hur en privat köpare skall kunna bedöma äktheten av en butiks tillstånd. Butikskvitton verkar för övrigt inte duga heller: "Det räcker inte med ett kvitto från inköpet utan du måste ha ett härstamningsintyg (uppfödarbevis) eller likvärdig dokumentation, eller kopia på importtillstånd." Kravet på köparansvar påminner iofs lite om att "god tro" inte längre existerar vid köp av stöldgods, men det senare är inget problem vid handel i vanliga butiker (ingen är väl rädd för att köpa stöldgods på ICA). Möjligen kan man vara lite vaksam vid privataffärer på Blocket.
  8. Man kan (kunde?) även sälja vissa CITES A artiklar (om de tillverkats innan förbudet) med intyg från Jordbruksverket. Jag skaffade ett sådant intyg för tio år sedan, något kvitto hade jag inte men Jordbruksverket nöjde sig med ett foto på tillverkarens namn som datering.
  9. Det låter vettigt, men då är det samtidigt viktigt att akvariehobbyn uppmuntras istället för att motarbetas (inga köpare, inget naturskydd). Svenska myndigheter kan alltså inte stödja CITES och samtidigt misstro hobbyister i gemen som potentiella miljöförstörare och smugglare. Tvärtom borde svenska myndigheter underlätta för akvariehobbyn. Detta kan åstadkommas genom att undvika svårtolkade regler och onödig byråkrati, men jag kan även tänka mig mer aktiva åtgärder --kanske SIDA skulle kunna stödja korallodlingar i tropikerna? Även sänkt moms på koraller kan vara en idé för att främja handel. Jag är tveksam, det är väl främst extra färgglada varianter som är dyra? Dessa är väldigt sällsynta i naturen, så proceduren är väl något i stil med att: 1) hitta en sådan moderkoloni i naturen, 2) massföröka den, 3) skapa efterfrågan för den nya varianten hos köparna. Så fort en dyrbar variant kommit ut i handeln kommer förstås även andra odlare börja föröka den (både i tropikerna och i USA/EU), men det är väl inte olagligt i sig (korallgener är ju inte mönsterskyddade än så länge)? Däremot kan jag tänka mig att odlarna i tropikerna ogärna vill ha konkurrens av odlare i USA/EU.
  10. Exempel skulle uppskattas! Jag det tycker formuläret verkar lite problematiskt, hälften av fälten verkar inte ens applicerbara på könlöst förökade koraller. T ex: Ursprung - ofta vet man inte som hobbyist var en köpt korallkoloni odlats, eller vilket land moderkolonin ursprungligen kommer från. Det aktuella djuret härstammar från - födelsedatum, på föräldradjuren? Avsändarland inom EU?
  11. Jag är inte närmare bekant med fågel och reptil, men det låter som en (eventuell) ny tillämpning i akvarieammanhang? Nej jag menade ett kvitto som åtminstone anger att det är en korall (eller vad nu svenska myndigheter begär). På mina gamla akvariebutikskvitton står det bara "moms1", "salt levande" eller "övrigt". Ja, förhoppningsvis börjar butikerna stämpla in det automatiskt på kassaapparaten. Butiken måste alltså i praktiken ta legitimation av Sven för att ha ryggen fri? Och ta kvitton av Sven, förstås.
  12. Om Sven saknar kvitton antar jag att det är förbjudet för butiken att ta emot dem?
  13. Nämnde fallet främst som exempel på hur märkligt domstolar kan bete sig. Och även om gitarrsäljaren slapp domstolsstraff så kan säkert den flera år långa processen i sig orsakat en del onödig stress. Det är väl fallet i trådstarten som fått en del att oroa sig över en ny, hårdare attityd från myndigheterna...men som sagt omöjligt att bedöma utan mer bakgrundsinformation. Detta gäller som sagt nästan alla stenkoraller i privat ägo idag, eftersom butiker mig veterligen inte bifogar specificerade kvitton. Oavsett så saknar kanske 95% av korallerna i privat ägo dokumentation. Den enklaste lösningen vore kanske om svenska myndigheter utgick från att privatägda koraller generellt är legala så länge inga det inte finns direkta indikationer på smuggling från tropikerna, och inte betraktade hobbyodling som tillståndspliktig "verksamhet" förrän den började bli lönsam/skattepliktig.
  14. Med tanke på ovanstående förstår jag inte riktigt behovet av den ytterligare kontrollen och tillstånden från Länsstyrelsen, det verkar helt överflödigt. Kanske just överflödigheten är ett argument för att begära lagändring/mildring av Länsstyrelsens regler och tillståndskrav? https://lagen.nu/begrepp/Självständighet,_varaktighet,_vinstsyfte skriver så här: "Vinstsyfte Verksamheten måste inte rent faktiskt gå med vinst, däremot ska det vara syftet." (min kursivering) Så om hobbyisters verksamhet alltså inte har som syfte att gå med vinst så borde väl inte något vinstsyfte finnas? (länken till Länsstyrelsen) Apropå domstolar och CITES: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6616654 "trots att hovrätten anser att mannen begått ett ringa artskyddsbrott genom att annonsera ut gitarren så frias han. Motiveringen i domen - förenklat - är att det handlar om en engångsföreteelse och att mannen inte känt till att det var förbjudet att sälja gitarren. Mannen får behålla gitarren." Jag gissar att någon enskild akvarist visserligen skulle kunna bli indragen i en liknande process, för att i slutändan också slippa straff. Men det är nog ingen risk att ett större antal drabbas enbart pga ospecificerade butikskvitton. Däremot kanske odlare i gråzonen mellan hobby- och näringsverksamhet (om det alls finns sådana i Sverige?) bör vara lite försiktiga, särskilt om dokumentation av moderkolonierna saknas.
  15. Jo det går ju iaf att ta betydligt bättre betalt för en raritet, åtminstone tills hobbyisterna börjar föröka den själva. Nackdelen med detta är att handlarna ständigt måste erbjuda nya boutique-koraller för att kunna konkurrera med hobbyisternas secondhandmarknad, och den dag man inte längre lyckas med det kraschar kanske hela branschen? Å andra sidan fungerar ju många andra delar av samhället på exakt samma sätt (t ex klädmode), så risken för kollaps är kanske inte så akut trots allt.
×
×
  • Create New...