Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Är det samma sak som aragonite som de pratar om på amerikanska forum?Funkar det bra att ha som sandbädd? Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Använder detta som sandbädd i mitt "Ny-omstartade" 340 kar.Calcialith 0-1mm , inköpt hos korallcenter./JeRRy - http://jerry.just.nu Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Hej,Jag har experimenterat med detta under ett par år.Först frågan om aragonite. Tanken lär vara att eftersom denna är relativt lättlöslig så skulle den hjälpa till med buffertkapaciteten och kalkhalten. Det som gör att resonemanget inte håller är att aragonite inte börjar lösas upp förrän pH är så lågt, en bit under 7, att man har så stora problem i sitt akvarium att lite kalk varken kommer att göra till eller från. Jag letade själv efter aragonite i ett bra tag innan jag insåg hur det ligger till. Det går bra med många olika matrial, vanlig kiselbaserad sand, trädgårdskalk (väl tvättad), mycket finkorning korallsand m.m. Själv använder jag trädgårdskalk (Magnedol), problemet med denna är att mer än en tredjedel går bort i tvätten, det är mycket damm i denna.Enligt Ron Shimek som forskat i ämnet skulle en optimal fördelning av kornstorlekar se ut så här:42% 0.063 - 0.125 mm33% 0.125 - 0,25 mm25% 0,25 - 2,0 mmSiffrorna blir lite lustiga när man räknar om dem :-)Själklart kommer man inte att kunna följa denna rekommendation slaviskt, det skulle bli ett elände att sitta och räkna sandkorn. Storlekarna är i första hand avpassade för att passa den fauna som lever i sanden. För denitrifikation och andra processer verkar det även fungera med något grövre sand.Calialith 0-1 m.m. har jag provat, ensam verkar den bestå av allt för många stora partiklar, det mesta ligger över 0,5 m.m. Om man kompletterar denna med väl urtvättad trädgårdskalk så har den i mitt fall fungerat utmärkt i över ett år.Detta akvarium är på 160 liter, 10 cm DSB, c:a 20 Kg sten (från början död, nu mycket "levande") och matas rejält. Det första halvåret använde jag en liten SeaCloneskummare, sedan dess ingen skummare eller annan filtrering än DSB och stenen. Vi får se hur länge det går utan skummaren.Håller för närvarande på och byter bottensubstrat i mitt andra akvarium till en blandning av Calcialith, finkorning korallsand och trädgårdskalk.För er som vill prova detta i lite större skala har jag ett par tips: Att tvätta trädgårdskalk för hand är inte så speciellt roligt. Jag använder ett gammalt "svävande" sandfilter, häller i kalken, skruvar ihop filtret och reglerar kranvattnet så att bara det riktigt finkorninga följer med ut i avloppet. Det blir en rejäl oreda i badrummet med sand och vatten överallt, å andra sidan går det 10 gånger fortare än att skölja manuellt. Risken finns dock att man kör på för mycket och orsakar stopp i avloppet.Tips nummer två är att använda en vanlig plastlinjal för att uppskatta kornstorleken, stryk ut lite sand på denna och titta med en lupp som förstorar 5-10 gånger. Man får en ganska god uppskattning på detta sätt.HälsningarFredrik Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Fredrik innehåller trädgårdskalken rundakorn eller är det finkrossad kalksten? Pris?Varför tvättar du den, försvinner inte det mesta av de mindre partiklarna då? Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Hej,Kan inte tänka mig annat än att det är krossad kalksten, kornen är inte runda utan har alla möjliga former. De är dock inte särskilt vassa,med 10 gångers förstoring ser kanterna fortfarande avrundade ut.Ron Shimek påpekar just detta med att kornen inte får vara för för vassa, så vitt jag kan se så är kalken mindre vass än den krossade korallsand man kan köpa.Småkrypen verkar också trivas i kalken.Priset är det trevligaste med alltihop c:a 1 - 2 Kr/kg beroende på säsong. Kalkning av gräsmattor sker oftast på våren och på hösten när handelträdgårdarna vill tömma lagren kan få kalken för under 1 Kr/kg!Eftersom stenen har genomgått en krossningsprocess inehåller den relativt mycket damm, kanske 1/4 av volymen. Detta damm packar ihop sandbädden så att mycket få djur kan tänkas leva i den. Ett annat problem är dammet inte ligger still på botten.Det gäller att tvätta på rätt sätt, dammet ska bort men inte de partiklar som är från c:a 0,15 m.m. och uppåt, man lär sig dock detta ganska snabbt.Åter till detta med vassa kanter, en tanke som slog migär att man kunde lägga rundkorning sand de översta 2-3 cm i bädden, de flesta djuren verkar leva i detta skikt. På detta sätt får man ned priser men har ändå optimerat levnadsbetingelserna för småkrypen.En sand som används mycket i USA är Aragamax sugarsize, finns på www.akvarieudstyr.dk Den är inte billig, 470 Kr för 13 Kg.HälsningarFredrik Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Jag har köpt en påse CaribSea sugar grade på akvarieudstyr. Hiskeligt dyrt blir det! Dock har jag bara lagt i ca 4 kg hittills, men man ser massor av maskspår mot täckglaset. Så uppenbarligen finns det en hel del i LS som koloniserar sanden. Fredrik; din idé med trädgårdkalk låter ju intressant inte minst prismässigt. Jag känner dock en viss oro vad gäller innehållet. Kan det finnas icke önskvärda metaller etc. som löser sig. Har bara sett att det innehåller en del magnesium. Förresten finns det någon i Sverige som köpt LEVANDE sand! Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Hej,Har samma erfarenhet när det gäller LS, det finns mycket djur som kryper ned i sanden. Har inte hört om någon som köpt levande sand i Sverige men det påstås att det finns leverantörer som kan ta hem. Jag är också intresserad av detta, det kan tänkas att distributören måste ta hem en viss mängd, någon mer som är nyfiken?Detta med innehållet i trädgårdskalken bekymrade mig också, enligtförteckningen är det Kalk och Magnesium som dominerar, sen tillägger de att det finns spårämnen och "mikronäring" i påsen också.Eftersom jag misstänkte att dessa ämnen var de som fullt naturligt är bundna i kalken och inte tillsatta på något sätt så bestämde jag mig för att detta sannolikt bara var ett reklamtrick.Det första nervösa testet var för drygt ett år sedan, har därefter succesivt ökat på mängden till c:a 35 Kg i ett 250L akvarier. Inga som helst problem än så länge, kalken verkar inte ge ifrån sig några otäckheter. Det finns dock ett stort MEN i det hela,tillverkningsprocessen är avpassad för trädgårdsbruk och inte för akvarier. Risken är att man får tag i en dålig påse.HälsningarFredrik Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Hej,PeterG, misstänker att du tänker på en vanlig myt som florerar på olika listor, att kiselbaserad sand skulle orsaka algblommning?Detta är inte korrekt, kiseln i sanden löses upp lika lite som kiseln akvarierutorna gör det. Det krävs helt andra förhållanden än de som (förhoppningsvis) råder i våra akvarier för att detta ska kunna ske.HälsningarFredrik Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Menar du det? låter konstigt, då skulle man ju kunna använda vilka stenar som hellst. kan du bevisa detta på något sätt.__________________/Peter G Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 det här blev väldig intresangt det är väll av den anledningen man inte kan ha lava sten i karet.'en del säger att man kan och det verka funka för dom vore ju väldans bra om det är sant väntar på vidare inlägg Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Lavasten skulle jag inte våga använda. Man vet inte vilka metaller som finns i dem. Kisel däremot är ju inte lätt att lösa i saltvatten. Som Fredrik nämnde är ju glas till stor del kisel och de är ju rätt beständiga. En del spekulationer om att kiselalger drar kisel från rutorna har jag dock hört Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 men om nu inte saltvatten kan få kisel att fälla ut så vad är det då för ämnen som gör det?__________________/Peter G Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Kolla den här kiselartikeln.Det intressanta med artikeln är att han gör skillnad på sand och sand. SiO2 är svårlösligt men i sanden finns andra kiselföreningar som kan vara lättlösliga. Det är därför bättre att ta sand från badstranden för där har kisel lakats ur i högre omfattning än sand från land. Jag ögnade artikeln bara. Rätta mig om jag fattat fel Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Hej,Vilka stenar som helstbör man inte använda, förutom risken för tungmetaller och annat är det två frågor som är viktiga. Vi vill ha nitrifikation och denitrifikation i stenarna, dettainnebär att stenarna ska vara så porösa som möjligt. Det andra ärdet faktum att kalkalger och annat växer bättre på sten som innehåller mycket kalcium och magnesium. Det kommer så småningom att växa kalkalger på vilken sten som helst, det tar bara längre tid.Några vetenskapliga bevis för detta med kiselbaserad sand har jag inte, bara ett antal kombinerade kemister/akvaristers utsagor. Har själv också använt kiselbaserad sand vid några tillfällen utan problem. Med tanke på artikeln (har inte hunnit läsa den ännu) så bör det påpekas att jag alltid sköljer sanden mycket noga.HälsningarFredrik Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Hittade lite info om calcialith på franska,så som jag fattar det ska det vara en blandning mellan aragonite och kalk, men jag kan ju iofs inte ett ord franska. Nån som förstår det följande?CALCIALITH : SUBSTRAT POUR AQUARIUMS d’eau de mer ou recharge de réacteursLe CALCIALITH est constitué de carbonate de calcium pur et d'aragonite.Grâce à la pureté de sa composition, il se dissout très facilement.Il est idéal de l'utiliser comme substrat ou comme recharge de réacteur à calcium, car il ne laisse aucun déchet après sa dissolution.Il est disponible en trois granulométrie Fanns mer info längre nedanför detta,länkar in sidan(tämligen långt ner,sök på calcialith:http://www.abrisousroche.com/aquatic-nature.htm__________________MVH Samuel Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 "Först frågan om aragonite. Tanken lär vara att eftersom denna är relativt lättlöslig så skulle den hjälpa till med buffertkapaciteten och kalkhalten. Det som gör att resonemanget inte håller är att aragonite inte börjar lösas upp förrän pH är så lågt, en bit under 7, att man har så stora problem i sitt akvarium att lite kalk varken kommer att göra till eller från." Det stämmer att aragoniten börjar fällas ut/lösas uppförst när pH:t ligger runt 7 eller lägre, men detta sker faktiskt i ett akvarium på en rad olika ställen. Bl a sker detta i sanden dådiverse nedbrytningsprocesser sänker pH:t, det sker även imun och tarmar hos fiskar som söker sin föda i sanden. Detta medför att aragoniten kan hjälpa till att buffra vattnet.__________________Mvh Nicklas Citera
Guest Gäst Postat 17 december 2003 Postat 17 december 2003 Men som det står på den sidan så är det ju en blandning av kalk och aragonite.Kräver även kalket ett lågt pH ellerlöses det ut hela tiden? Citera
Rekommenderade inlägg
Gå med i konversationen
Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.