Hejsan! Tänkte lägga ut reflektioner, trots min korta tid som husse, angående mantisar för att förhoppningsvis lugna vissa personer samt döda en hel del myter. Självklart kommer även en hel del information från andra mantis-freaks med längre erfarenhet än mig själv. Texten är skriven på ett talspråksmässigt sätt för att inte trötta ut läsaren. Räka? - Myt nummer 1 är att mantisar är en typ av räka. Mantisar tillhör ett eget släkte som heter Stomatopod och är endast avlägset besläktade med krabbor, räckor m.m. Dock är det lättare för tungan att snubbla på Stomatopod än räka. Hänsynslösa mördare - En annan myt verkar vara att en mantis dödar allt som rör sig i karet och ingenting går säkert. Detta är självklart långt ifrån sanningen och en rad djur kan leva tillsammans med en mantis. Mantisar kan döda allt - Även detta är en ren myt. Mantisar är, överlag, skygga djur som gärna håller sig i sin grotta. Finns det dessutom fisk i karet är risken stor att du aldrig får se mantisen. Detta är förstås beroende på innerbördes storlek. Mantisar är precis som geoparder väldigt specialiserade och riskerar inte att skada sig genom att attackera djur den inte klarar av. Micke Tyson - Styrkan i deras slag är sett till dess storlek den starkaste inom djurvärlden, men sen är de ofta ganska små. Det finns extrem fall där folk skadat sig, men det är nog mer sällsynt än hajattacker. En mantis backar hellre än slåss och attackerar som sista utväg för att försvara sig. Glasmästare - Att de klarar av att slå sönder akvarium är även det en bedrift som är väldigt överdriven. Den mest kända och erfarna forskaren inom mantisar, Dr Roy, har under sin drygt 25 åriga karriär hört talas om 10 fall. Dessutom är det inte helt säkert mantisen var boven i dramat samtliga av dess fall. Själv har han hushållit tusentals mantisar genom sin forskning. När väl en mantis har sönder ett akvarium är det oftast i bottenglaset. Mantisen försöker gräva sig nedåt och tror helt enkelt att det är en stor sten i vägen och försöker flytta på den. Det vill säga en ren olyckshändelse och inget blint raseriutbrott mot akvarium glaset.I mitt eget kar har jag på prov haft fyra stycken chromisar för att testa min egen mantis kompatiblitet med fiskar. De har nu gått tillsammans i en månad och precis som förväntat har inte mantisen varit det minsta intresserad. Jag valde chromisar, framförallt för att de är billiga , men även eftersom de relativt små och nyfikna. Storleken gör att min mantis hade vågat, om de velat, ta dem till lunch. Nyfikenheten (dumheten skulle jag egentligen vilja kalla det, men har inga belägg) gör att de vågar gå nära mantisen utan betänkligheter. Här är ett foto som visar hur närgången chromisens var. Mantisen visade vissa tecken på irritation, men inte aggression utan gick hellre ned i sin grotta. Fotot är dessutom taget då mantisen var som mest aggressiv inför sin ömsning. Går även att se hur illa shell diseasen var dagarna innan han ömsade. Hoppas några frågetecken klarnat och framtida mantisar tas om hand istället för att ses som ohyra. Mvh Thomas