Benighted

Härligt. Stylophora pistillata 'Milka' är en väldigt trevlig och relativt lätt SPS. Dom klarar sig i de flesta positioner i karet, inte extremt ljuskrävande, men klarar relativt mycket ljus, inte extremt flödeskrävande, men klarar en hel del flöde, klarar både rätt höga näringsvärden och låga dito. Och ser nästa lika bra ut ändå.

Men som du upptäckt kan den vara lite blyg med polyperna om den står väldigt strömt, eller väldigt ljust, så vill man ha en riktigt fluffig och fin Milka trivs den ofta bäst med att stå i medelcirkulation med medelljus (i SPS-förhållanden, jämfört med mjukisar och många LPS så tycker den om rätt starkt ljus). Sen är det alltid så att när man flyttar på en korall, och den får ström från ett för den icke förväntat håll så kan den bli lite blyg, även om strömmen inte är för stark, bara för att den är ovan, så är det inte ett extremt flöde kan man vänta en dag eller två för att se om den visar polyperna då, om inte, rikta om pumpen lite eller flytta på korallen..

Har du fått nån mer information att det är en lokani eller är det bara spekulation? Tycker inte den visar tillräckligt av karakteristiska koralliter för identifiering ännu, det gäller egentligen alla tre bilderna, men speciellt nr 2 som kan vara nästintill vilken art som helst där grenarna stått skuggigt. Blir mycket lättare att identifiera när de inte bara är småfraggar utan kolonier.

Beror till stor del vad partiklarna är för något, men mekanisk filtrering (100mikronsstrumpa) + aktivt kol ger ofta riktigt klart gnistrande vatten, sen kan man hjälpa det på väg med lite lullull som Fauna marin - Ultra life. Men säkerställ först att det inte handlar om mikrobubblor åtminstone, märks lättast om man stänger av all cirkulation och kollar om partiklarna stiger uppåt sakta sakta... En annan fråga, är det så att man ser individuella partiklar, eller är det bara en dis?

Behöver mer information om exakt vad du fått för avisering? Du behöver i.a.f. inte vara orolig för att bli avstängd

Man brukar säga att Trochus kan bli ca 15år gamla, och uppnå en storlek på 15cm (beror självklart på art), de flesta vi har i våra kar är några få år gamla så ålderdom torde inte vara ett jättelikt problem, och det finns en hel del akvarister som haft samma snäcka i 10år och de blir bjässar.

Precis som Reuben säger, många av dem droppar av första halvåret, antagligen av skador de ådragit sig under transporten till Sverige. Har aldrig varit med om att man fått en snäcka av en annan akvarist som haft den en längre tid som dött, men av köpesnäckorna får man räkna med att 30-50% dör inom ett antal månader. Trochus arter verkar vara de tåligaste inom Trochidea superfamiljen (som alla de olika "turbo"-snäckefamiljerna hör till)

Beror egentligen helt och hållet på tillväxten av mikroalger, man ska ha så många att de rensar rätt bra, men inte så mycket att de svälter, så ser man att mikroalgerna växr på som ogräs så skaffar man fler, är det så att de håller det på en hanterbar nivå så har man lagom, är det så att det är renslickat, då är det för många... Skulle tro att ca 10 är lagom i ett kar på 260L som har en del näring i sig. Hos mig där jag inte behöver skrapa rutan oftare än 1-2 gång i månaden, mest för att kalkalgerna växt (inga mikroalger på rutan att tala om, så räcker det med 1-2 st stackare som ändå går rätt hungriga.

Det intressanta med forskningen är ju att ju längre den bedrivs desto mer inser forskarna det många djurägare insett för länge sen, att djur är mer lika oss än en del vill kännas vid. För inte allt för länge sen var det välkänt att fiskar inte kände smärta, hundar inte hade känslor, empati med mera, allting förutom människor var i princip maskiner. Ju mer forskarna använder vetenskapliga metoder och modern teknik desto mer upptäcker man likheterna mellan djur och människor. Min personliga åsikt i det här är det är ett långsamt paradigmskifte som sker ifrån en religiös världsåskådning (speciellt de abrahamitiska (kristendom, judendom och islam)) där människan skapades som en särskild varelse och djuren endast var till för mat osv, till en mer evolutionär syn där saker utvecklas och sen förs vidare till ättlingar. När man tar bort människan särställning och börjar mäta på hjärnaktivitet hos djur så inser forskare allt mer att det som ofta sågs som endast mänskligt även finns hos många djur och ju mer man objektivt forskar desto längre ner i kedjan kommer man där de egenskaperna visas, i vissa fall är det bara förstadier till det vi upplever, och i andra fall fullt utvecklade egenskaper. Så jag tror att de människor som från sin farfar har fått höra att fiskar inte känner smärta, och att en hund inte kan uppleva sorg, får ta och revidera sina antaganden och läsa på om modern forskning inom dessa områden.

Man måste ju inse att även hos oss människor är smärta och lidande endast mentala representationer av nervimpulser, men nog upplever vi dem som verkliga, som att det där köttsåret i benet gör ont på riktigt och inte bara är en tankekonstruktion, om ett djur har samma typ av smärtreceptorer som vi så kan man antaga att de har en funktion som liknar den hos oss, och att säga att någon känner obehag (av en skada, obehag på ett psykiskt plan är lite annorlunda) och inte smärta, exakt hur skiljer sig dessa åt? det känns som en bekväm definition bara för att slippa säga att de känner smärta, hos oss människor kan en person säga att den känner obehag av en skada, en annan skulle säga om exakt samma nervimpulser att den känner smärta, det är en extremt liten skillnad på dessa två, och för mig handlar det endast om magnituden av smärtimpulsen ifrån nerverna. När är vatten obehagligt varmt och när är det smärtsamt varmt?

Sjöstjärna som håller på och regenererar sig från en armstump?

Sänka spänningen på osmolatorpumpen om det går? jag körde den med 7 eller 9 volt för att få lagom flöde, minns inte exakt vilket av dem, men då körde jag ju inte med tunzes controller så det kan ju störa beroende på hur systemet är uppbyggt.

Håller med dig helt där att det blir rätt löjligt när det kommer till olika näringar, men antar att djurrättsorganisationer har mer lycka med att påverka lagar för forskning då många människor ser matnäringen som mer nödvändig, och i hemmen, vet inte exakt hur lagen säger, men där blir ju kontrollen obefintlig. Jag tror huvudkrossning är det mest skonsamma sättet även om det för vissa kan verka brutalt.

Jag kan förstå att det känns absurt med att döda en zebrafisk med injektion, speciellt när miljontals och åter miljontals avlivas mycket mer inhumant på fiskebåtarna (primärt är det väl kvävning som dem dör av). Samtidigt tycker jag till viss del att det inte är absurt, vart ska man dra gränsen för oetiskt lidande, det är en väldigt svår fråga och det finns inget enkelt vetenskapligt svar för det utan det är ett filosofiskt ställningstagande. Alla människor har olika gränser för vad som är etiskt, och att säga att etik skall styras av ekonomiska aspekter är enligt mig helt fel.

Trams!!!

På vilket sätt tycker du att detta tillför till till debatten? Att säga att nånting är trams, är väldigt arrogant och självhävdande, så som man sitter inne på nån större sanning övriga inte på något sätt kan förstå, och hör inte hemma i en diskussion! Och den som uttalar det är troligtvis den som inte ska tas på allvar.

Det är primärt mängden fisk som kommer sätta begränsningen, korallerna vill ju gärna ha flödet för att göra sig av med restprodukter, men klarar sig utan cirkulation i dagar, fiskar, förbrukar ökar co2, ammoniak, minskar syre osv allt detta relativt snabbt, så med ett överbelastat kar kan det bli problem på nån timme, med ett lågt belastat kar är det nog temperaturen som man behöver oroa sig för i första hand, vispa lite med ett burklock en gång i timmen så funkar det så länge det inte är en protein/fettfilm över ytan... Man ska även tänka på att om man kör med kolkälla så påverkar det, bakterierna förbrukar stora mängder syre...

Så Andreas, har du en fisk på 200L och det inte är en gigant, så behöver du nog inte oroa dig så länge temperaturen håller sig över 17-18grader i karet, skulle tro att den kan klara sig veckor utan cirkulation och ljus.

Jag är som blåbert jag, T5 vitt + LED för extra färger är det bästa än så länge, tjatat om det i flera år, och hoppas kunna sluta tjata om det när de kommer med bättre lämpade fosfor för att få LED att ge ett mindre kamelpuckelutseende... så jag kan slänga ut de förbenade T5-orna...

Ja, en kanske otymplig skrivning av mig, samtidigt så skriver jag ju i princip exakt det som den artikeln säger längre ner i min text, så det är ju inte så att om man läser helheten så att man inte förstår hur det ligger till. Det jag menade var att CRI är till för att visa korrelationen mellan en ljuskälla jämfört med en svartkropp, ett lägre CRI visar generellt på en sämre spektrumkorrelation, men som jag även skrev i min text, precis som de skriver i artikeln så är det för få färger som används i CIE standarden, och jag håller med om allt i artikeln, men jag får stå med mitt hundhuvud och lida över min ofantliga okunskap

Både Kelvin och CRI fungerar utmärkt även för LED:s, och CRI är just uppkommen för att korrigera för detta. Man måste inse att det finns två definitioner av kelvintal i belysningssammanhang, det ena är den rent fysiska representationen av elektromagnetisk strålning ifrån en kropp upphettad till ett visst kelvintal. Den andra och den som används i belysningssammanhang baserar sig på att våran syn är en representation av elektromagnetisk strålning i våra hjärnor, vi har tre olika receptorer som har olika känslighet för olika våglängder, dessa är blått, grönt och rött, när vi tittar på en svartkropp med en viss temperatur så kommer ett visst antal fotoner fångas av de olika receptorerna, dessa "räknar" egentligen bara hur många fotoner som varje typ av receptor tar emot och jämför dessa mot varandra och säger att det är en viss färg. Om man nu istället har tre monokroma ljuskällor röd, grön och blå som lyser på ögat och ger samma förhållande på antalet "räknade" fotoner i receptorerna så kommer hjärnan säga att det här är exakt samma färg, men det är det ju uppenbart inte, men genom att endast titta på ljuskällan kan vi inte på något sätt säga att det inte är en svartkropp. Därför kan man säga att en ljuskälla har en färgtemperatur trots att den inte har ett kontinuerligt spektrum.

Nu kommer vi in på CRI, det är här det blir spännande, om vi nu tar ett ark som endast reflekterar ljus i områden 490-510nm, våra "monokroma" ljuskällor ligger på 445-465nm 530-550nm och 620-640nm vad kommer vi se när vi tittar på detta ark, ja det kommer vara svart, då inget av ljuskällorna lyser i det område där arket reflekterar ljus, allt absorberas alltså. Om man nu tar samma ark och tar ut det i svartkroppsstrålningen, så kommer vi se att det har en briljant nånstans i närheten av turkos. I det här fallet kan vi säga att för just detta arket har våran blandade monokroma ljuskälla en färg-renderering (ColorRendering, CR) på 0, ett annat ark reflekterar ljus i 530-550nm om man nu tar detta ark och placerer under våran "trippel-monokroma" lampa så kommer den att lysa upp fantastiskt fint i sin gröna färg, och den kommer ha ett CR på 100 för den ser exakt likadan ut under våran lampa som under svartkropps-lampan. Så i vissa fall är det helt omöjligt att särskilja med mänskliga ögon ljuskällorna åt, medan i andra fall är det extremt lätt, om man nu tar många olika ark som reflekterar olika färger under lamporna så kommer man att se att vissa färger matchar svartkroppen väl, andra inte, om man nu jämför alla dessa ark och tar ett medelvärde så får man just CRI, Color rendering index, det vill säga hur väl ljuskällan kommer representera objekt med olika färg jämfört med en svartkroppsstrålning. Nu vet jag inte det exakta antalet ark som det baserar sig på för CRI, men det är för få, för ljustillverkarna har matchat sina peakar så att de ger ett högt CRI utan att för dess skull vara färgkorrekt där-emellan..

Så Kelvin och CRI är komplement till varandra, och om en lampa har ett lågt CRI så vet man att vissa objekt inte kommer att representeras korrekt i det ljuset jämfört med om det vore upplyst med "solljus"... CRI säger ingenting om likheter mellan lampor dock, två lampor på 4000K och ett CRI på 60 kan visa ett objekt totalt olika, helt andra färger, eller t.o.m. att den ena visar den som svart och den andra som briljant orange.

Att högkelvin LED har svårt att ha högt CRI har en väldigt enkel förklaring det med, då bas LED:en i en vit lampa har ett blått sken, och ju högre kelvin man har i en lampa desto mera blått krävs, det gör att den smala blå monokroma färgspiken måste vara mycket högre än det som kommer ifrån fosforn (minns igen att det är "antalet fotoner" som är viktigt, en smal spets måste vara hög för att uppnå högt antal fotoner) de övriga färgerna som kommer ifrån fosforn kommer att ha en bred bas för varje receptor i ögat och därför kommer de att bli låga och breda. Detta gör att har man ett ark som matchar det blå spektrat, så kommer det lysa extremt starkt, tar man ett i det turkosa området så kommer det vara nästan svart, grönt blir mörkt grönt, gult blir ganska mörkt gult, rött blir mörkt osv... Om man istället har en LED med en färgtemperatur på 2700K, då krävs det bara lite blått, det gör att peaken i det blå kommer vara mycket lägre, samtidigt som fosforns effekter blir större, det betyder att de flesta färger är rätt lika det som man ser i solljus, ofta är det bara en dipp i det grön-blå området, annars matchar det vårat ögas känslighet rätt väl, och alltså blir det ett högre CRI...

Det man ska vara medveten om när man refererar till CIE modellen är att det är en modell för ljus hur vi ser det med vårat öga, och inte hur det är i den fysiska världen...

Edit: sen ska man vara väldigt medveten om att många ljuskällor inte egentligen går att matcha till ett kelvintal, där kommer färgade lampor, som actinic in, då de i princip helt saknar högre våglängder så går det inte att matcha in det i en svartkroppskurva, då fallerar hela modellen. Det bästa man kan göra då är att hitta vilket kelvintal som har peaken vid våglängden i fråga, och säga att det har den färgtemperaturen, med ett CRI på 10-20 som bäst. Men helt oanvändbart egentligen, skulle säga att om CRI är under 80 så börjar det bli ganska iffy med att relatera till färgtemp...

Ser inget behov att ändra kolkälledosering, men då jag inte kört med kolkälla så är inte jag rätt person att svara på det, men om nitraten har bottnat så finns väl en möjlighet att även bakterietillväxten sätter igång bättre då det finns mer lättillgängligt kväve i karet, så den vanliga uppmärksamheten på bakteriefilm kan väl repeteras

Om man köper vanlig salpeter i butik så är det oftast natriumnitrat, har man kaliumnitrat hemma så kan man göra motsvarande blandning, räknade nu lite på sammansättningarna så såg jag att det jag angav ovanför var för Kaliumnitrat (korrigerat nu). Så om vi skriver bägge blandningarna så blir det:

För att få en stamlösning som vid dosering av 1ml höjer nitraten i karet med 0,5ppm/100L:

• Natriumnitrat: blanda 40g natriumnitrat med 540ml vatten (om man blandar det med 450ml (så att det ryms i en 0.5L PET-flaska) vatten så får man istället en höjning på 0,6ppm/100L)
  
• Kaliumnitrat: blanda 40g kaliumnitrat med 450ml vatten. Detta ger samtidigt ett kaliumtillskott på 0,3ppm/100L.
  

Enklaste sättet är att gå och köper en påse(40g) salpeter (santa marias i.a.f. är på 40g) i närmsta matvarubutik. Blandar det med 540ml vatten, så kommer 1ml av lösningen höja nitraten med ~0.5ppm/100L vatten.. Ofta suger akvariet stora mängder nitrat första tiden, ingen vet riktigt vad det går till, så man ser ofta inte en höjning i början utan får dosera på rätt bra först, när det sen blir mätbart så behöver man ofta bara tillsätta rätt lite för att hålla det precis mätbart, jag brukar försöka hålla det på 1-2ppm..

I början skulle jag rekommendera att dosera typ en höjning på 2.5ppm i karet per dosering (alltså 5ml/100L vatten) i ditt fall då runt 30ml (om vi räknar med en volym på 600L)... mät nästa dag, om det är omätbart, dosera 2.5ppm igen. Repetera tills det börjar bli en höjning för att då minska doseringen för att hålla den stilla.. 2.5ppm i Nitrat gör ingen skada, så det är ofarligt om det nu skulle vara så att det inte förbrukas direkt som det brukar göra. Vill man vara försiktigare så kan man självklart vara det, det var jag, började med .2ml/100L men rätt snabbt kom jag fram till att jag kunde dosera en korkfull åt gången i mitt 100L utan problem så det gjorde det ju lätt..

Jag kollar fosfat och nitrat med jämna mellanrum, har i princip nollat båda två.

Om du i princip nollat båda, testa att dosera lite nitrat, för att undvika att ge cyanobakterien fördelen av att utnyttja sin förmåga till kvävefixering. Nånstans i bakhuvet säger mig att förhållandet Fosfat:Nitrat ska ligga runt 1:7, det är väldigt sällan en övervikt för nitrat ger några problem, men tippar det till fosfatens fördel så brukar cyanon komma som ett brev på posten för konkurrenterna kan inte använda fosfatet om det inte finns tillräckligt med nitrat...

Kalksvamp alla gånger, nån Sycon art precis som Lotta säger..

Sjöpungar är ofta lätta att känna igen genom att de har en mantel med två öppningar (den större mer centrala är insug och mindre på sidan är utblåset) men ibland kan de leva i täta kolonier och se mer ut som en sammansatt matta av hål. Läs gärna på mer om sjöpungar/tunikater, extremt fascinerande djur

Det finns en risk, men oftast finns det ett mottryck i varmvattenröret kraftigt minska effekten, men som sagt en risk finns, och den ökar om man samtidigt spolar mycket varmvatten i nån annan kran (orsakar en tryckminskning i varmvattenröret).. Hos mig är osmosen direktkopplad till kallvattenröret, men diskmaskinen får stå sitt kast och gå på blandaren

Antagligen för mycket näring i karet, speciellt med en spik eftersom saker dog. Manuell rensning är ju kung av direkt näringsexport, det du kan få bort manuellt och slänga, det är ju näring som aldrig kommer tillbaks, dra ner ljuset minskar ju inget på grundproblemet, näringen, utan minskar bara algtillväxten och antagligen kanske en del alger dör och den lösta näringen i karet ökar istället. Djur som betar, jomenvisst hjälper det till viss del, den näringen de tar upp och använder för att bygga upp kroppen är ju borta om den inte dör i karet, men en hel del kommer ut genom avgasröret på djuren, i en nedsmält version som ganska snabbt blir till rena näringssalter i vattnet igen.

Så, vad jag skulle göra, är manuellt rensa så mycket jag kan, göra ett STORT vattenbyte, OM algerna är lättrensade, så skulle jag brassa på med mer ljus och låta dem växa och rensa dem nästa vecka igen, och göra vattenbyte osv. Samtidigt som man kör med fosfatremover om man har högt i fosfat, vi skulle behöva de näringsmätvärdena för att kunna säga mer. Det säger sig själv att du kan behöva dra ner på matningen om du matar mycket, men det gamla mantrat med regelbundna rejäla vattenbyten är det enda rätta, tillsammans med annan näringsexport.

Det är ingenting vi kan påverka, det är myreefstats.com som inte servar bilderna...