Benighted

Hehe, inte så lik då, första bilden är min lilla frag av Caulastrea men är sig inte helt lik på bilden får jag erkänna, den är grönare i verkligheten. Men era rackare har ju inte dom typiska rören som Caulastrea brukar ha. Så är nog bra att vänta in dom mer erfarna identifierarna. Var bara min första tanke när jag såg den lilla bilden.

Ser ut att kunna bli riktigt trevligt det där när det blir välfyllt Hm, ska bli intressant att se vad proffsen på identifiering säger om den där korallen, påminner i första ögonkastet om ett antal Caulastrea (kan se en liten sådan på sista sidan i min tråd t.ex., men tänk på att huvudena bara är 1-2cm stora i verkligheten) men när man tittar närmare så inte, men fin färg på den

Leifs sätt är nog lättare att tänka på än mitt, men tycker din matematik ser rätt ut. Borde bli 800ml för att höja 40ppm i ett 400L kar. Skälet till att många använder pulverform på tillsatserna är ju just det att det går åt så mycket när den är utspädd i vatten, och dom blir dyra i det långa loppet p.g.a transporter o.s.v..

Jo, det har du nog rätt i, men om det där nu blir en ny fluga så kommer nog nån som bitit sig i läppen eller liknande gå o börja suga på en anemon, du vet ju hur folk är .

Nje, håller egentligen med dig om att man inte ska krångla till det. Så länge ljuskällan har ett brett spektrum så funkar det nog okej, mer riskabelt om man tror pga att en grön LED har högt lumenvärde så är den bra för tillväxt, för koraller ger det ju lite i.a.f. enligt defdac:s actionspectrum, men för gröna växter så skulle man ju få en tillgänglighet på ljusenergi som är nära 0. Men som sagt för fosforbaserade LED så funkar lumen nog som en bra indikation. En del av oss (som jag) är väl bara lite galna i att optimera, och finner ett nöje i att efterforska området

Blir kul sen när någon gör det där och får nån trevlig marin bakterie ifrån slemmet på korallen i sig (vibrio eller liknande).

Lätt att bli snurrig på dom texterna på tillsatser ja men i det här fallet så menar dom nog att 10ml höjer Ca med 200mg... enkelt va! Nä, sen får man ju räkna ut hur många kg 200mg är (0.0002kg) och vatten väger ju ungefärligen 1kg per liter så har man 100L vatten som man späder ut dessa 200mg i, blir det en höjning i koncentrationen på 0.0002/100 = 0.000002 = 2 ppm. OM jag nu förstått det rätt vill säga.

Slem och bubblor? kan det vara cyanobakterier i så fall? är ganska vanliga i uppstart också, men har inte själv råkat ut för dem, men sök på "cyano" här på forumet. Om du har en möjlighet lägg upp en bild, så blir det lättare att identifiera.

Skivisar kan som alla "anemonsläktingar" flytta på sig om dem inte gillar läget, två hoppade av en sten som jag köpte och hoppade till bättre betesmarker på lite mörkare ställen (dom hoppar väl inte riktigt men, flyter med strömmen till nåt nytt ställe och sen fäster sig om dom gillar det stället dom hamnade på ). Problemet som man kan få med skivisar är väl att dom kan bli "ogräs" om dom trivs bra, d.v.s. föröka sig snabbt. Annars tycker jag ni fått bra råd här i tråden, och som sagt för att hålla algerna under kontroll så kan det ju vara bra att hålla nere belysningen. Kan ju vara så att den nya belysningen triggade en algtillväxt. Snäckorna som bökar runt i sanden är oftast Nassarius snäckor (http://www.liveaquaria.com/product/prod_display.cfm?c=497+526+1133&pcatid=1133) bra små asätare att ha i karet om man matar karet med döda djur, hur hemskt det nu än låter, men typ artemia, mysis (pellets och flingor har ju ofta också en stor del animaliskt i sig). Då dom endast äter just as så ska man väl inte ha dem i om man inte matar karet för att vara helt snäll mot dem.

Intressanta diskussioner som har ägt rum här, har haft vinterkräksjukan här som nöje under tiden Funderar just på det här med hur man räknar ut antalet fotoner som kommer ut med energin som går genom halvledaren, men som har sagt här så är ju fotonens energi är plancks konstant * c/våglängden. Men sen vet man ju inte riktigt de olika materialens effektivitet, då en del av energin går till värme. Så det är ju inte riktigt så enkelt som att säga att röda LED:ar ger fler fotoner per W. Problemet med alla ljuskällor som använder fosfor för att ge det slutgiltiga ljuset så baseras ju fosfor på fluorescens där en foton absorberas av atomerna och exciterar en elektron denna men när excitationen går ner igen så går den inte samma väg utan fotonerna som emitteras har en annan våglängd (eller flera fotoner av olika våglängder) men en del energi går alltid förlorad i denna konversion. Då lysrör baseras på fluorescens (en stor del av ljuset ifrån kvicksilver ligger i UV spektrat, en av de starkaste linjerna ligger på 253.7nm (den som används för UVC filter)) så kommer deras effektivitet sjunka på grund av detta. Bland annat detta gör ju att effektiviteten(i lumen) faktiskt är högre i MH än för lysrör. Men ljuset ifrån lysrör kan optimeras mera för att passa växters och korallers actionspektrum, det gör det ju svårt att se vilken av dessa som är optimal. Min tro är att LED kan vara mer effektiv då man inte behöver behöver något fosfor för att att få ett optimalt spektrum om man har rätt kombination av färger på LED:ar. Har förgäves letat efter effektivitet på konversionen av energi till foton i bandgap-hoppet för elektronen. Men tänker man på att en del företag (t.ex Cree Inc.) har vita lysdioder som avger över 100lm/W och är då baserade på fosforteknik som är baserad på en blå LED, och då en hel del av ljuset ligger på runt 450nm som viktas väldigt lågt i lumen (för spektrum se databladet http://www.cree.com/products/pdf/XLampXP-E.pdf). Cree påstår sig också ha en prototyp vit LED som avger 161lm/W (http://www.cree.com/press/press_detail.asp?i=1227101620851), även om jag inte gillar lumen som mått så är det ju grymt imponerande siffror, MH ligger på ca 125lm/W. Som sagt att säga vad som är det optimala ljuset är inte lätt att säga, och minst lika viktigt (åtminstone den tiden när man betraktar karet) är ju att ljuset är attraktivt för ögat. Så till viss del tror jag att det är en smaksak, men man kan beräkna lite vad som är effektivast när man ser hur mycket energi som fotosyntesen ger korallen per tillsatt watt elektrisk energi. Föresten defdac, vet du vilken gitterkonstant Project star spektrometern har i linjer per mm (oftast 300, 600, 1200, 1800....)?

Sandvändade sjöstjärnor äter alla slags (endast levande??) smådjur i sanden som den kommer åt vad jag förstår det som, små sjöstjärnor, ormstjärnor, maskar, sniglar m.m.. Nassarius snäckor äter i princip bara as(som i döda djur), Shimek säger att dom inte äter detrius eller levande djur. Så dom rensar upp resterna av räkdjuren du slänger ner till firrarna i princip, och det är väl nånting jag kan hålla med om, dom jagar resterna av räkorna som galningar, men rör inte mycket annat av det som ligger på botten. Antar att dom om dom inte får tillräckligt med mat kan gå ner i aktivitet som alla sniglar. Eller så är det så att det finns gott om mat under sanden och dom inte behöver dyka upp allt för ofta, svårt att säga. Det är ju det jobbiga med alla i putsargänget, man vill ha tillräckligt många för att hålla rent, men har man lite för många så svälter alla, svår balansgång det där. När det gäller koraller så är det ju svårt att tipsa, handlar ju så mycket om smak, en Fungia på sanden kan ju vara fin och den är lätt, men är ju lite riskabelt med anemonen då Fungi:er är ganska så rörliga av sig så det kan ju bli att den blir bränd. Euphyllia är väl ett måste (kanske du redan har dock). Men låter nog dom som är bättre och mer erfarna på koraller att ge dig tips. Men säger du några arter som du vill ha så kan jag säkert hutta med fingret åt dig om nåt är en dålig ide enligt böckerna (har ju inte erfarenheten än så kör med att läsa på som en dåre istället). =)

Du har då tänkt på det mesta och vilket jobb du lagt ner på det. Imponerande! Tråkigt att man har lite stressad ekonomi just nu annars hade jag haft en bra lösning på problemet med sågtänder och IR-filter m.m.: En av mina andra hobbys är astronomi och jag har länge funderat på en monokrom kamera till teleskopet istället för de webcambaserade jag lekt lite med. I dessa finns ju inga filter och och dumheter och det enda som egentligen påverkar känsligheten är kvantum-effektiviteten (QE). Denna effektivitet brukar toppa runt 500-600nm för att sakta avta åt båda hållen, men på ett sätt som är lätt att korrigera för (och vid tex 800nm har t.ex. sensorn för nedanstående kamera fortfarande en känslighet på 30% av toppvärdet). Ett exempel är t.ex. dessa ganska prisvärda (primärt för planetfotografering) kameror (http://www.astronomycameras.com/en/products/usb-cameras/mono/dmk31au03as/). Har dock inte bestämt mig för när och vilken kamera det kommer att bli sen.

Intressant att se den stora skillnaden på gröna växter och zooxar i ditt program sådär direkt som det syns där, trodde absolut inte att det var sån skillnad. En plan som jag funderat på ett tag är att bygga ett enkelt spektroskop som använder sig av ett gitter samt en kamera läser av spektrat. Detta mest som en kul grej att göra då det är ganska enkelt att bygga ett primitivt spektroskop som ändå är tillräckligt nogrannt att med blotta ögat få en nogrannhet på ca 5nm. Som jag ser det, om man kalibrerar mot det välkända solspektrat så borde man lätt både få ner felet i ljuskänslighet vid olika våglängder för sensorn, samt kalibrera mot kända absorbtionsliner i solspektrat för att få en hyfsad nogrannhet i våglängd. Tänker man ännu längre så får man ju in datat i en dator så skulle det ju enkelt gå att använda ditt program för att då ett PUR effektiviteten på just ens egen belysningsramp. Två fotografier, ett på solspektrat, och en på belysningsspektrat tagna med spektrometern borde räcka för ett bra spektrum på rampen.

Jag har väl också stora problem med just att räkna belysningseffekt i någon enhet som baserar sig på ögats känslighetsspektrum då denna ju till stor del är baserad på att det var viktigt för våra förfäder att kunna skilja på olika nyanser av grönt som är en av de mindre viktiga färgerna för fotosyntesen, men som som så tydligt syntes i defdac:s graf ändå har en inverkan på det. Lumen om jag minns det rätt är baserad på candela som i sin tur är definierad via (bland annat) en matematisk formulering på det mänskliga ögats spektral-känslighet, finns i två versioner av denna den photopic (stavarna, eller färgseendet) och scotopic (konerna, eller natt-seendet), så enheter som är baserade på i grunden candela är hur ljust vi som människor upplever ljuset inte någonting som har med antalet fotoner eller energin dom bär på att göra. Jämför man defdac:s action spectrum för en korall med den för mänskliga ögat (som candela och därmed lumen är baserad på) så ser man att dom inte har mycket gemensamt:

Grymt intressant graf defdac, vart har du hittat den? Har letat mycket efter liknande grafer men bara hittat absorptionsspektra för klorofyll-a, klorofyll-b samt kartenoider. Men nu när du gav mig rätt ord att söka på så blev det genast lättare, är ju bara van med egenskaper som har med fysik att göra, så action spectrum hade jag aldrig hört talas om men letar man lite efter det så hittar man ju intressanta artiklar. Vet inte om vi ska starta en egen tråd för denna typ av diskution känns ju lite OT här då det mest handlar om grundläggade mekanismer hos korallers ljusutnyttjande? Håller precis på och läser några intressanta artiklar om bl.a. "Photobehaviour" hos stenkoraller, så jag kommer nog skriva lite mer om dem här sakerna under tiden så man kan diskutera saker med andra så man inte snöar in sig på fel spår när man läser för sig själv.

Ugha, det där såg inte kul ut, rent fysiskt så om det hände utan att någon yttre stöt så tyder det ju på spänningar i antingen glaset eller något annat som skapar ett differentiellt tryck på glaset som orsakar spänningar. Det kan ju vara så enkelt att vid kapningen så blev det en mikrospricka i glaset som sen när det blivit ett tryck från vattnet började växa och rätt vad det var gav efter. Då är ju frågan om detta var ett unik defekt eller om det kan finnas flera sådana som rätt vad det är smäller och glaset försvagas. Tror inte den där skadan i sig själv kommer förstöra karet, men finns fler liknande så kan ju den där bara ha förflyttat spänningarna till någon annan svaghet som kan gå sönder. Svårt att säga vad man ska göra men tycker att som du säger att det är ett proffsjobb så då borde dom fixa till det på garanti. Men är ju en pina om du måste göra om en massa. Jobbigt läge . Sen är jag också intresserad om hur det var konstruerat med fogarna, för spalten med silikon mellan glasen är ju väldigt viktigt för att just se till att det finns en viss flexibilitet i fogarna och dämpa eventuella ojämna tryckförhållanden, annars är det ju nästan garanterat att det kommer finnas spänningar där glasen är nära varandra. Edit: såg nu bilderna på fogarna, förstår inte riktigt hur man har tänkt när man inte sätter en flexibel fog mellan glasen, är ju en av grundreglerna när man bygger saker (allt ifrån broar till hus till akvarier) räcker ju med några kraftigare temperatursvängningar för att sakerna ska expandera och kontrahera så att de trycker och skrapar mot varandra och skapa spänningar i glaset. Är det så som jag tycker mig se att det lossnat en bit ifrån den ena rutan och det finns små bitar som lossnat ifrån den andra rutan också på det stället? I så fall är det ju helt klart att det där fanns små utbuktningar i det ena glaset som tryckte mot det andra och tillslut så blev spänningen för stor och glaset gav efter, är det så så lär det finnas flera sådana punkter som kan ge efter allt eftersom, speciellt när temperaturen varierar. Rätt oroande konstruktion

Vore ju riktigt trevligt om man skulle få igång lite såna möten, så man inte behöver psyka ihjäl flickvännen och Lennart o Rolle på korallfisken med tjat om karet . Finns ju som sagt några riktigt duktiga människor här i stan med stora fina kar, och så finns ju en hel del i närområdet, Norrköping, Motala & Mjölby och Sillen vore ju trevligt att skaka tass med också.

Ahh, nice, en av de personer som jag respekterar mycket här på forumet har tänkt likadant =). Joo, om både du och jag har denna idé måste det ju vara helt galen.. Haha... Förhoppningsvis är det inte helt fel ändå, och som jag ser det så måste man ju våga testa lite saker för att se om det fungerar bra, istället för att följa kokboken. Jo, har sett det karet ifrån Royal Exclusiv, vet inte om det har varit en undermedveten inspiration för denna idé men jag minns att jag tyckte den var lite smart när jag såg den:) Diskutionen om LED:ar har jag flyttat till ljusforumet, under Framtidens Ljus är Här (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?p=273286#post273286).

Flyttade över en diskution ifrån tråden "Galenskap eller smart?" under Inredning (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=26481), tyckte den passade här men om någon moderator tycker den bättre passar i en egen tråd så är ni välkomna att flytta den Precis, jag har hållt på och letat efter högeffekt-LED:ar med rätt våglängder för klorofyll men verkar inte vara helt självklart att hitta det, vet inte om det är svårt att hitta material för att få den exakta elektronbandgapet som även tål den värmen som utvecklas, eller om materialen som krävs är dyra och därför skulle LED:arna bli för dyra, eller om dom bara inte känt något behov av de våglängderna. Men man tycker ju att t.ex. växthusodlingsindustrin borde vara intresserade av ljusspektrum som är optimerade för klorofyll. För det finns ju normala LED som har lite olika spektrum som även fungerar för Klorofyll-a i det blå spektrat (t.ex.https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webroot/Z_DATA/07506397.pdf) baserade GaN med en topp på 428+-20nm. Finns även LED:ar som ganska väl passar spektrat i det röda området, som t.ex. dessa som är tillverkade av GaAlAs, som har en topp på 660+-20nm (https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webroot/Z_DATA/07504830.pdf) eller för klorofyll-b med t.ex. dessa av GaAsP/GaP (https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webroot/Z_DATA/07500234.pdf) med en topp på 635+-45nm. Vissa ämnen kan man flytta bandgapet linjärt mellan de två värden som de olika ämnena har, bara genom att variera andelen av de olika ämenena genom Ämne1(x)/Ämne(1-x); 0<=x<=1. Vet inte om det är så för GaAsP/GaP men i dessa fall ändras även våglängden för det emmiterade ljuset med bandgapet, så man kan ju styra exakt vilken våglängd man vill ha vid tillverkningen (för att det ska gå att variera bandgapet på detta sätt så måste kristallstrukturen på det två ingående ämnena vara väldigt lik varandra så kristall-strukturen blir en homogen kristall). Ugha, massa Optoelektronik och Fasta Tillståndets Fysik som bubblade ifrån bakre delarna av hjärnan där. Hehe. Och föresten, jag tror inte heller riktigt att dom vita LED:arna som dom är just nu är så bra alternativ, det är ju bara en vanlig blå LED som dom satt fosfor på som ger ett kontinuerligt spektrum. Detta spektrum är tyvärr är väldigt grön-dominerat ifrån de grafer jag sett, och dessa våglängder bränner ju mycket för kråkorna när det gäller korallerna, en del alger kommer att få nytta av det, men jag misstänker att mycket av dem är av skräpalgskategorin. Som sagt, blå och röda LED:ar (med rätt våglängd) med några vita T5:or det vore optimalt, det jag gillar med LED:arna är ju ochså att man kan skapa hotspots och coldspots i ljusintensitet så enkelt om man gör armaturen själv, bara sätta dem tätt där man vill ha hög intensitet och glest där man vill ha lägre intensitet.

Uschdå, det var en riktig otäcking det . Hade du blåbenade eller rödbenade? eller kanske en helt annan sort? Alla mina är blåbenade och funderar på om det har något med aggressiviteten att göra? För mina mest kivas lite och sen springer den ena iväg och så är det slut med bråket.

Haha, den har man ju aldrig sagt, ska bara kika lite, sen går man ut med 5påsar med fisk o koraller Tack för ID:t, gillar den, ska läsa på lite mer men det jag såg med en snabb genomtitt på internet verkar den ju inte alls omöjlig, gäller bara hitta nån butik som har en sådan sen om man vill ha en

Kul med en uppdatering, snygga bilder men nu är den obligatoriska helkarsbilden bara som saknas. Vet att det är lätt att få den där vill ha begäret, har börjat ta med mig mina två pocket guides ("Marine Invertebrates" av Ronald L. Shimek (som tar upp allt ifrån koraller till räkor snäckor o maskar m.m) och "Reef Aquarium Fishes" av Scott W. Michael) till mina inköp så man inte gör nåt dumt =). Rätt bra storlek att ha med sig (lite stora för bakfickan kanske, men skulle inte vilja ha dem mindre heller, funkar i jackfickan ) Föresten, vad är det för korall i de tre första bilderna?

När det gäller sandvändande sjöstjärnor så har jag förstått att det är vanligt att dom svälter ihjäl, därför jag valde att ta Nassarius snäckor istället för en sådan fast jag var sugen på en stjärna. Tex. står det i "Marine Inverterbrates: 500+ essecntial-to-know aquarium speices" av Ronald L. Shimek under Aquarium Suitability: "Not suitable for most tanks, as they remove all edible life from the sand bed and then starve". Karet ser snyggt ut, kommer bli grymt fint med massa koraller

Nice, trevligt med positiva nyheter. Blir nog bra i slutändan detta .

Låter härligt att det går såpass bra, min oro var kanske i onödan (pustar ut). Lycka till.