Hej! Nu är det Kikki här igen som uppdaterar. Inatt har inte varit en rolig natt för varken mig eller karet. Jag somna på soffan och vaknade halv två inatt av att returpumpen låg emot och dönade lite. Jag är väldigt känslig för ljud och det brukar räcka med att man bara petar till röret till returen så slutar det döna. Sagt och gjort och jag gick in sovrummet för att fortsätta min skönhets sömn. Håller precis på att somna när osmolatorn börjar tjuta. For upp som ett skott och ser till min fasa att det är vatten på golvet. Det som hade hänt var att slangen från returpumpen hade lossnat och vattnet forsade rätt ut på golvet och hela mig när jag försökte trycka till den. Det gick inte så jag fick stänga av den. Vad jag fick göra var att ringa och väcka André vid klockan två inatt för att fråga vad jag skulle göra. Han är ju tyvärr inte hemma på veckorna.Tydligen brukar det vara några packningar som kan lossna och då är det bara att trycka tillbaka dem. Problemet var ju nu att där inte fanns några packningar överhuvudtaget. Var de finns är fortfarande en gåta för jag har inte hittat de än i alla fall. Skummaren, osmolatorn och returpumpen har fått stå stilla inatt. Vattnet som kom ner i sumpen fick jag pumpa över i en spann och sätta i en pump som gjorde att vattnet cirkulerade så det inte skulle bli kattskit av det vattnet. Klockan 05.00 imorse vågade jag gå och lägga mig. Fick kliva upp vid 09.00 igen för att kolla så nivån var densamma i sumpen som inatt, vilket den var. Med André i ena änden av telefonen som har gett direktiv om vad jag ska göra fungerar allt nu igen. Jag fick rycka ur returpumpen som satt som berget i sumpen och trycka på en slanganslutning på röret. Jag fick även fila ner slanganslutningen så jag kunde trycka in den andra änden i en skarvmuff. Det gick bra och vi kan nu andas ut. Det läcker lite grann från slanganslutningen och skarvmuffen men det håller i alla fall tills André kommer hem imorgon. Fick även pumpa tillbaka vattnet från spannen till sumpen så att allt skulle bli rätt igen. Detta var inget roligt och detta vill jag verkligen inte vara med om igen. Kan inte räkna hur många gånger jag har svurit åt detta både inatt och idag. Jag kan ju säga att det var tur att jag inte sov hårt inatt utan att jag hade turen att vara vaken. Kan nog tänka mig att det var mitt fel att det blev så, men då kan ju André fixa så att grejer fungerar som de ska så man kan åtminstone peta på grejerna Jag tror inget har kommit till skada eftersom vissa koraller var lite grann ovanför vattenytan. Det enda jag kan se är att den ena gröna montiporan har blivit lite vit längst in mot rutan på baksidan och dött, men det var inget som var allvarligt och gjorde ingenting för André. Så nu hoppas jag att detta håller så jag slipper sitta upp inatt igen och inte vara rädd för att gå och sova. Tur André har en fruga som är lite intresserad och är villig att fixa det med direktiv. Som sagt, en redig kvinna reder sig själv! Med lite hjälp på traven // Kikki