Vidofner

Kan jodbrist också göra att polyper inte visar polyper? Den flakväxande montipora ska ju vara lila, vilket den är men väldigt grådaskig. Min andra montipora digitata som inte mår bra är ju röd

Kalium har jag som sagt redan testat. Har dock inte testat jod än men har tänkt köpa test för det i helgen. Vad menar du med att hos dig "kalium för rött till lila" och "jod blått till lila"? Strontium är inget jag testat heller. Bör jag köpa en strontiumtest?

Ca: 460 KH: 8 Mg: 1300 Temp: 25,5 Salt: 1025 No3: 6 Po4: 0.02 Testat med salifert och hannah för fosfat

Börjar fundera på ifall det kanske är min aluminiumbaserade fosfatremover som jag använt en längre tid nu som kan vara boven. Hört att de ska kunna göra mjukisar sura men är det någon som vet ifall dem kan påverka lps och spser också?

Står så här på grotechs sida: Corall A, B and C contains all necessary combinations and elements for corals, without adding artificial colouring and preservatives. Already after the first dosings, an increased opening of the coral polyps can be observed. Natural colouring and increased growth can be noticed clearly after a few weeks. Corall A contains Strontium, Magnesium, Barium, Lithium . Dosing: 10 ml per week on 100 l aquarium water. The quantity refers to a well-populated coral basin. Please do not mix Corall A, B and C in a measuring cup, but put same separately into the aquarium. Sometimes a reduced colour intensity of hard corals will show up after first colour success. Due to experience, this means an overdosing. Should this effect appear, we recommend to reduce the dosing to 30 % of the last used quantity. As soon as the colours come back, the dosing should be increased level by level until the optimum quantity for your aquarium has been found. Så corall A verkar inte innehålla kalium. Står inget om kalium på B och C heller

Hm ok känner mig lite obekväm med att höja den över rekommenderad nivå. Någon som vet vad maxnivån på kalium är? Finns ju en chans att när du tillsatte abc så var det något annat än kalium som fick din tank att må bättre

Ok. Men jag har mätt 400 i kalium i mitt kar och jag vill ju inte gå över det helst :/

ABC flaskorna är väl spårämnen, vad har det med ditt kalium att göra?

En annan skön grej med sump är att du får ett extra akvarium där du kan lägga en fisk som bråkar eller liknande .)

Har du möjligheten att använda sump så tycker jag inte ens du ska fundera på något annat. De få nackdelarna med sump är ingeting mot alla fördelar du får med den. Fördelar enligt mig: - större volym vatten - kan dölja all teknik och möjligheten att lägga till mer teknik - fack för att ha färskvatten i och automatiskt påfyllning - möjlighet till refugium så du kan hålla stabila ph värden på natten nackdelar - rördragning När det kommer till läckage så ska det väldigt mycket till ifall något sådant ska hända. Antingen att du fått totalt hjärnsläpp när du limmat rören eller att du byggt en sump med alldeles för låg kant. Min sump är mer än 50% tom, så om returnpumpen skulle lägga av så kan den fyllas upp med vatten utan problem. I ärlighetens namn så fylls den bara kanske 10-20% ifall jag får strömavbrott så jag har gott om utrymme för att fylla på. Om jag kort ska förklara hur min sump fungerar så skulle jag säga så här: I visningskaret har jag en överrinning. Den står i mitten längst bak och i botten av den är två hål borrade. Ena hålet är betydligt större än det andra och är till för det nedåtgående vattnet. Det andra är till för returen. Returröret passerar överrinningsboxens kant och ner i akvariet där den riktas mot en cirkulationspump som kan skicka iväg det nya vattnet. Straxt under vattenytan där returröret sprutar ut har jag borrat ett hål. Detta i kombination med att returnröret går ovanför ytan gör att det inte kan bli en hävert om det blir strömavbrott. På det andra röret så sitter det en så kallad durso som gör att ljusnivån från att vattnet passerar ner i sumpen blir knäpptyst. En durso bygger man enkelt själv med några rördelar men det finns även färdigbyggda dursoliknande rördelar som fungerar lika bra. Väl nere i sumpen så kommer vattnet ner och passerar först en balofix. Detta så att man kan stänga av flödet ner vid t.ex vattenbyten. Vattnet hamnar i ett eget fack där en skiljevägg fungerar som en bubbelfälla så att inte skummare och liknande ska behöva suga upp massa bubblor vilket kan slita på pumpen. I detta fack har jag ingeting men jag skulle nog kunna få plats med något litet om jag ville. Nästa fack innehåller tekniken. Skummare, doppvärmare och reaktor. Doppvärmaren har jag satt vid gränsen mellan de två facken för att optimera flödet runt den. Det sista facken skiljs åt med tre väggar som även de agerar som bubbelfälla för att bubblorna från skummaren inte ska ta sig upp till visningskaret. Det skulle nog räcka med en vägg men jag valde ändå tre. Sista facket innehåller framförallt returpumpen men även nivåvakten för pumpen som ska fylla på med nytt färskvatten. Att den ligger i just detta fack och inte det första är för att det bara är det sista facket vars vattennivå kommer ändras. De andra facken kommer alltid ha samma vattennivå i och med skiljeväggarna. Mitt tips är att inte göra detta fack större än det behöver, gör du det för stort innebär det att mer vatten skulle komma upp i visningskaret ifall du skulle få stopp i neråtrinningen. I sumpen finns även ett fack för färskvatten på 35 liter. Väggen mellan detta fack och resten av sumpen är lite kortare än höjden på sumpen så att om vatten skulle gå tillbaka till detta fack så skulle det bara svämma över ner i sumpen och inte utanför. Detta är dock ingen risk om man inte väljer att pumpen som pumpar ut färskvatten går under vattenytan. Det du behöver tänka på när det gäller mått är hur mkt volym vatten det får plats i sista facket och om den volymen får plats i ditt visningskar ifall det skulle bli stopp i nerrinningen. Tänk även på att göra sumpen så pass hög att det får plats med extra vatten ifall returpumpen slutar fungera och ta gärna lite extra höjd så att allt du har i färskvattenfacket (eller om du kör i separat dunk) får plats ifall pumpen därifrån skulle hänga upp sig eller om något annat händer.

Men tror du att det är någon fara? Känns som den kommer bli väldigt stressad ifall den måste vara i fällan en längre tid Föresten. När jag försökte fånga fisken igår så lyckades jag istället fånga räkan du ska få men jag klantade mig och den råkade åka tillbaka ner i karet :-). Nya försök när jag lagt undan firren

Hade varit optimalt men jag vill helst inte ha kranvatten i karet plus att jag bara har en behållare så jag kan inte ta ur vatten samtidigt som jag har nyblandat i en annan

Lyckades precis fånga en nasokirurg som jag ska sälja och tänkte att jag inte vill att den ska behöva bo i fällan tills köparen kommer. Blandar därför upp ca 60 liter nytt saltvatten men dock av kranvatten istället för osmos. Någon som ser några konstigheter med att göra så här? Tänkte vänta 4-5 timmar innan jag slänger i han så saltet får lösa sig någolunda

Fördelen är ju att om du får det att fungera så har du en extremt bra naturlig filtrering

Beror väl på lite vart man bor. De flesta i lägenheter betalar ju inte för sånt. Däremot är det väl mer klor i varmvatten och sånt vill man ju undvika

Sök på youtube efter newyorksteelo. Han har kört DSB länge och lyckats bra med det plus att han har massa fina videos med vad man ska tänka på. Tror han snackade om att man skulle ha 0.5-2 mm sand om jag minns rätt. Jag var själv inne på att köra DSB i början men märkte att alla handlare i stockholm verkade vara så anti det och i och med att jag är nybörjare själv så ville jag köra något som dem kunde hjälpa mig med så jag har nu bara ca 2 cm sand. JAg har ju själv ingen erfarenhet av DSB men jag tror många som räknar upp nackdelarna med DSB gör det från system där man inte gjort rätt. Newyorksteelos kar har kritvit sand fast hans kar är flera år gammal. Gasen som bildas i den är kvävgas vilket är ofarligt. I något avsnitt så tar han till och med och rör runt riktigt ordentligt i sanden för att bevisa att det inte är någon fara om man gjort rätt. Efter han gjort det så får han ju så kallade dead spots i sanden där nån mask eller något dött och förruttnelsen påbörjats. Just där bildas det ju giftiga saker som man inte vill få ut i karet men han visar även den dead spoten ett tag senare och då ser man hur bakterierna och maskarna har gjort sitt jobb och dead spotten börjat försvinna. Han tar upp vilka djur det är som är av störst vikt att ha i sitt kar och det verkar som att borstmaskar är det absolut viktigast då dessa kan röra om i sanden i alla olika lager. Han säger även att sandvändande gobys är något man ska hålla sig borta från då dessa skulle äta upp maskarna. I vissa av hans videos så zoomar han in och man ser hur ytan på sandbädden fullständigt kryllar av maskar. Kan tänka mig att en anledning till att folk misslyckas är för att man inte har tillräckligt med mask som ser till att rör runt i sanden men även för att man kanske aquascapat på ett sätt som stänger in sanden. Jag skrev till honom en gång och frågade ifall han körde med plenum och fick svaret att han ansåg plenum vara förlegat och inte hållbart.

Jag fick riktigt högklassig levande sten när jag startade upp så den var redan inkörd och jag fick aldrig någon nitrittopp. Mätte som max upp 2 i nitrat och 0.6 i fosfat. Jag la i mina sniglar när jag sätt att alger börjat få fäste och fosfat låg på 0.02. Dem tog rätt på mina alger på fem dagar efter det. Så beroende på hur bra din sten är så antar jag att det finns chans att din nitrittopp inte kommer

Äntligen! :-)

Sjöstjärnor är ju inte direkt snabba så det är ju inte så svårt att avlägsna ifall den äter koraller :-)

Lagge, du har ju säkert koll. Stämmer det jag skriver om sånna typer av sjöstjärnor? Står ju inget om att den äter koraller på reeflex om det nu är den du länkade till

Jag kan ha helt fel men sådana stjärnor som inte är platta utan är höga äter koraller har jag hört. Kanske svårt att förstå vad jag menar men om du tittar på mitten av kroppen så är den högre än tex slutet av armarna. Som sagt jag kan ha helt fel dock.

Vi har haft runt 18 grader i lägenheten vissa vintrar. Har blivit lite bättre sen de såg över ventilationen men runt balkongen så blir det lätt väldigt kallt. Speciellt nära golvet. Vet inte vad temperaturen skulle kunna tänkas landa på men även om det inte skulle bli farliga nivåer så skulle det väl knappast vara så gynnsamt att att ligga så pass lågt. Värst av allt så kan jag tänka mig att temperaturen skulle skifta rätt hårt mellan dag och natt vilket knappast skulle vara så bra

nja, tvivlar på det. Först för att jag gjort så häverten bryts efter några sekunder ifall det blir strömavbrott och sen tror jag inte en snigel skulle kunna sugas med av häverten med tanke på hur hårt de sitter fast

Efter att ha kommit hem från en trettiårsfest så kommer jag hem av ett porlande som det inte brukar låta. Mitt utsug från sumpen har en lös del som är ett 90 gradig vinkel rör vilket är den enda del som inte är limmad så att jag kan rikta om det ifall jag skulle vilja. Det händer att det lossnar men det brukar vara pga vattenbyte. Det brukar aldrig lossna utan anledning. Så jag kommer hem och ser att den ligger på botten. Jag fiskar upp den och sätter den på plats igen. Vad händer? Rördelar skjuts iväg med världens fart och jag börjar tänka att pumpen fått mer kraft från ingenstans. För varför skulle den inte gå att montera tillbaka helt plötsligt? Kollar sumpen för att se om något hänt där nere men allt ser bra ut. Kliar mig i huvet och kollar sen in i rörbiten. Ser då att något sittter i vägen. Börjar känna mig fram och känner att det är något mjukt och kladdigt. Visar sig vara en sjöhare som mot alla odds verkar ha försökt gå emot den kraftiga strömmen och pga det blockar upp flödet så pass att rördelen lossnat. Vad i helvete är oddsen för detta?

Har du något exempel?